No description available.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar både individen, dess familj och det sociala nätverket. Det är vanligt förekommande bland befolkningen och de personer som får hjärtsvikt blir påverkade på ett flertal sätt. Hjärtsvikt som finns i fyra olika grader där symptomen har varierande allvarlighet för varje grad. Sjuksköterskan har en betydande roll i omvårdnaden där personernas symptom och bekymmer kan uppmärksammas och lindras. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt grad II till IV enligt NYHA. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats som grundades på tolv vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorfs innehållsanalys för kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet presenterades i form av tre huvudkategorier med sju underkategorier. Kategorierna var En förändrad livsstil med underkategorierna En begränsad fysisk aktivitet, Trötthet och Ett anpassat liv. En ny social roll i livet med underkategorierna Behov av hjälp och Isolering. Känslomässiga reaktioner med underkategorierna Rädsla och otrygghet, samt Frustration. Slutsats: Det framkom att personerna upplevde att det var komplext att leva ett vardagligt liv. De hade det svårt med den sociala delen i livet och hade ett flertal känslor som påverkade deras situation. Det fanns dock positiva aspekter då de fick möjlighet till att förändra sina liv. Det kan behövas ytterligare forskning som berör skillnaden i kvinnor och mäns upplevelser samt hur yngre personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt.

Min fenomenologiska studie av personer som låtit sig diagnosticeras för dyskalkyli och deras föräldrar och skolledare visar de känslor, reflektioner och erfarenheter dessa individer har runt dyskalkyli. Det finns bara ett fåtal personer i Sverige i dag som har fått diagnosen. Deras berättelser visar att det finns elever i skolan som kämpar för att förstå det som för andra är så lätt, nämligen matematikens grunder. Hur kampen utförs är individuell men alla fick de rådet av någon att de borde undersöka om de inte har dyskalkyli. Av de som deltog hade två fått rådet av sina föräldrar och två av skolpersonal. De personer som deltagit i denna studie tyckte att det var skönt att få en etikett på sin svårighet. De ansåg att en diagnos hjälpte dem att hålla kvar sin självkänsla. De tyckte att de fortare fick hjälp vid lärarbyten, men att lärarnas kunskap om dyskalkyli var för liten. De hoppades få mer hjälp i skolan och att inte framtida karriärvägar skulle stängas på grund av deras matematiksvårigheter. De hoppades att deras andra förmågor skulle ge dem framkomliga vägar i livet. De ville att omgivningen skulle få mer förståelse för deras problem. Föräldrarna hade tidigt sett att deras barn hade det svårt med vissa saker. De uttryckte att de haft stor oro för att barnet inte skulle klara skolan och hoppades att en diagnos skulle underlätta skolan och underlätta för barnet att ta sig vidare i skolsystemet. Skolledarna erkänner att de i skolan idag inte kan så mycket om dessa barn. De har knappt mött någon elev som haft denna diagnos. De anser att skolpersonal och då framför allt speciallärare och matematiklärare behöver mer utbildning i hur man på bästa sätt ska hjälpa dessa barn att lyckas i skolan. Känslan hos alla inblandade är att det är en okänd diagnos i skola och samhälle men att den behövs för att undvika känslan av totalt misslyckande i skolan och för att skapa vägar vidare i landets utbildningssystem. Om de olika yrkesgrupperna, logopeder, psykologer, neuropsykiatriker, pedagoger och elevhälsopersonal, började samarbeta bättre kunde man få en mer holistisk syn på människan och därmed mer individualiserade lösningar. Jag hoppas att de olika grupperna kan börja samarbeta för att på bästa sätt driva kunskapen och pedagogiken framåt för de drabbade individernas skull. Det är fortfarande få elever som får denna diagnos. Vid en rundringning till fem av de stora kommunala skolorna i en av Sveriges större städer fanns det 2 elever med en dyskalkylidiagnos. Detta trots att det i denna kommun finns folk som gör utredningar av just dyskalkyli. Det är långt ifrån de ca 5 % som bland annat Butterworth (2012) hävdar att det finns i en befolkning. I framtiden behövs mer forskning som tydliggör hur man ska diagnosticera dessa barn och sedan tar fram metoder för hur dessa barn ska kunna utvecklas så långt som möjligt.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Anorexia nervosa karaktäriseras av en beslutsam strävan efter viktnedgång. Fler kvinnor än män drabbas och sjukdomen debuterar oftast i samband med puberteten.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet var att belysa anorektikers upplevelser av att leva med anorexia nervosa. <strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>En kvalitativ ansats som baserades på fyra självbiografier. För att få fram biografiernas essens genomfördes en analys som baserades på Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Kvinnorna i biografierna uttryckte olika former av lidande. Sjukdomen är ett sätt att uttrycka sin olycka och sitt inre kaos. Den dagliga kampen mellan den friska och den sjuka sidan leder till att kvinnorna känner maktlöshet inför det inre kaos de drabbats av. Den drabbades vardag präglas av tvång, av en inre röst som bestämmer hur personen ska agera samtidigt som självförtroendet sakta men säkert bryts ner. Sjukdomen får dem att tvivla på sig själva och den bidrar till den skeva kroppsbild som är central för sjukdomen. <strong>Slutsats:</strong> Studien visar att sjukdomen anorexia nervosa är psykisk, fysisk och socialt påfrestande, vilket kräver att vi som vårdpersonal bör ha en bra förståelse och tillräckligt med kunskap som kan underlätta att hjälpa patienterna i deras lidande.</p>

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka vad svensklärare har för uppfattningar om demokratiuppdragets innebörd samt hur dessa lärare arbetar med detta i sin undervisning för att utveckla demokratisk kompetens hos eleverna. För att komma fram till detta har vi valt att använda oss av en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi har inlett detta arbete med att i bakgrunden visa på demokratiuppdragets komplexitet utifrån aktuell forskning. Detta genom att belysa skolans dubbla uppdrag, värdegrunden och spänningar kring värden och ideal. Vi har även behandlat begrepp som jämställdhet och mångfald, som kan ha olika betydelser för olika människor. Utifrån de svar svensklärarna gett oss under våra intervjuer har vi fått fram ett antal beskrivningskategorier. Dessa kategorier visar hur lärarnas svar skiljer sig från varandra, men även att lärarna i vissa frågor svarar på liknande sätt. Lärarna menar att demokratiuppdraget innebär att eleverna får möjlighet till elevinflytande, deltagande och påverkan. De lyfter även värdegrunden och allas lika värde samt att förmågorna att läsa och skriva bör ses som demokratiska rättigheter. Detta i och med att dessa ses som en förutsättning för eleverna att kunna påverka samhället. Av den anledningen får läsförståelse och samtal en stor del i undervisningen hos några av lärarna. Svensklärarna lyfter elevernas möjlighet att vara med och påverka undervisningen, men i vissa fall tvingas lärarna att förklara för eleverna varför deras förslag inte går att genomföra. Detta lyfter de som en svårighet med att arbeta med demokratiuppdraget. Även möjligheter lyfts och då betonas det av lärarna att det är ett mycket roligare sätt att jobba och att eleverna lär sig bättre om de får delta och påverka.

Syftet med denna studie är att få förståelse av elevers olika uppfattningar om och erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier. Eftersom studiens fokus ligger på hur elever uppfattar och har erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier ansåg vi den kvalitativa ansatsen lämplig att använda. Vår förförståelse och de teorier vi lutar oss mot har växelverkat med den empiri som vi ämnat fånga och därmed har den kvalitativa ansatsen varit abduktiv. I vår studie har vi också tagit inspiration av etnografin. I arbetet med studien observerade vi tre klasser och gjorde 31 intervjuer. Resultatet av studien visade att elever har uppfattningar om och erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier. Angående läsförståelse uttrycker elever att det inte räcker med att läsa utan att man även måste förstå det man läser. Vad gäller läsförståelsestrategier uttrycker eleverna exempel på hur läsfixarna och andra läsförståelsestrategier hjälper dem eller inte i den egna läsningen. En del elever uttrycker också betydelsen av att läsa tillsammans. I resultatet ser vi att eleverna uppfattar avkodning och förståelse som faktorer i läsprocessen. Slutsatsen vi drar, utifrån studiens resultat, är att eleverna har förmåga att sätta ord på hur de själva uppfattar och har erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier.

Bakgrund: Autism upptäcks oftast i tidig ålder. Mindre än en procent i Sverige som har någon form av autismspektrumstillstånd. Att vara förälder till ett autistiskt barn är en daglig kamp där planering och rutiner är viktigt för att kunna få en bra vardag. Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett familjeperspektiv beskriva livssituationen av att vara förälder till ett barn med autism. Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ ansats som baserats på fem stycken självbiografier skrivna av föräldrar till barn med autism. Resultatet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys där information som svarade an på syftet togs ut. Resultat: Analysen resulterade i känslomässiga reaktioner och livet i vardagen samt tilldelades fyra underkategorier. Resultatet visade att känslomässiga reaktioner var vanliga. Vardagen för föräldrarna påverkades på olika sätt av barnets behov av rutiner och struktur samt konsekvenser i form av minskad delaktighet i vardagens aktiviteter för hela familjen. Vidare visade föräldrarnas relationer till varandra svårigheter. Slutsats: Att få diagnosen autism på barnet, kan innebära en stor chock för föräldrarna och det är bara början på en lång resa. Sjuksköterskan spelar en viktig roll, inte bara för barnet utan även för föräldrarna, för att lugna oroliga föräldrar.

Bakgrund: Anorexia nervosa karaktäriseras av en beslutsam strävan efter viktnedgång. Fler kvinnor än män drabbas och sjukdomen debuterar oftast i samband med puberteten. Syfte: Syftet var att belysa anorektikers upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ ansats som baserades på fyra självbiografier. För att få fram biografiernas essens genomfördes en analys som baserades på Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Kvinnorna i biografierna uttryckte olika former av lidande. Sjukdomen är ett sätt att uttrycka sin olycka och sitt inre kaos. Den dagliga kampen mellan den friska och den sjuka sidan leder till att kvinnorna känner maktlöshet inför det inre kaos de drabbats av. Den drabbades vardag präglas av tvång, av en inre röst som bestämmer hur personen ska agera samtidigt som självförtroendet sakta men säkert bryts ner. Sjukdomen får dem att tvivla på sig själva och den bidrar till den skeva kroppsbild som är central för sjukdomen. Slutsats: Studien visar att sjukdomen anorexia nervosa är psykisk, fysisk och socialt påfrestande, vilket kräver att vi som vårdpersonal bör ha en bra förståelse och tillräckligt med kunskap som kan underlätta att hjälpa patienterna i deras lidande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som kännetecknar en attraktiv arbetsplats utifrån chefers perspektiv och att ta reda på vad de gör för att skapa en framgångsrik arbetsplatskultur. Med en attraktiv arbetsplats avses en arbetsplats där medarbetare vill arbeta, stanna kvar och engagera sig. För att få svar på frågeställningarna, uppfylla syftet och gå på djupet genomförs en kvalitativ studie där tre chefer på olika arbetsplatser som enligt medarbetarna anses som attraktiva intervjuas. Resultatet visar vad cheferna anser vara betydelsefulla faktorer och fyra teman presenteras - värdegrund, ledarskap, utvecklingsmöjligheter samt arbetsmiljö och hälsa. Dessa villkor behöver vara uppfyllda för att medarbetare ska uppfatta sin arbetsplats som tilltalande och för att få igång utvecklande och lärande processer inom organisationen som leder till attraktivare arbetsplatser med trivsel och en väl förankrad kultur. Uppsatsen visar att de intervjuade cheferna har lärt sig vilka faktorer som leder till att arbetsplatsen anses vara attraktiv. Deras metoder och handlingar som visar sig i studien, stämmer väl in på vad modern forskning har konstaterat ger attraktiva arbetsplatskulturer. Utifrån ett arbetslivspedagogiskt perspektiv diskuteras studien och kopplas till aktuell forskning.

Bakgrund: Personer som drabbats av en hjärtinfarkt genomgår en livsomvälvande händelse,den nya livssituationen upplevs ibland som svår. KASAM kopplas starkt till livskvalitet därstark KASAM relateras till hög livskvalité.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa KASAM hos personer som genomgåtten hjärtinfarkt.Metod: En litteraturöversikt gjordes där sökningar genomfördes i databaserna CINAHL,PubMed samt Psycinfo för att hitta studier som svarade mot syftet. Kvalitativa samtkvantitativa artiklar analyserades.Resultat: Resultatet redovisades utifrån KASAM i sin helhet samt dess tre komponenter,begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet. Hög nivå av begriplighet innebar attpersonen hade stor förståelse för hjärtinfarkten. Hög nivå av hanterbarhet innebar att dendrabbade lättare kunde ändra livsstilen efter hjärtinfarkten. Hög nivå av meningsfullhetinnebar att personen som drabbats av en hjärtinfarkt hittar mening i vardagen. Personer somgenomgått en hjärtinfarkt kan hantera händelsen olika beroende på nivå av KASAM. StarkKASAM innebar att personen på ett framgångsrikt sätt hanterade och begrep den nyalivssituationen.Diskussion: De tre komponenterna; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet somtillsammans bildar KASAM har en viktig roll för att uppnå hälsa och livskvalitet.Slutsats: Insikten om KASAM´s kan öka förståelsen för hur en person kommer att bearbetasitt liv efter hjärtinfarkten. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>