Syftet med uppsatsen är att bidra till forskningen om ungas minskade politiska engagemang ide traditionella politiska arenorna genom att problematisera framställningen av ungdomarspolitiska engagemang i statens offentliga utredningar. Materialet som studerats är SOU 1991:12och SOU 2016:5 som båda behandlar problemområdet att allt färre unga engagerar sig inom depolitiska organisationerna. Materialet analyseras genom den diskursanalys-inriktade ansatsen“What’s the problem represented to be?” utformat av Carol Bacchi, kopplat med teorierna frånden tidigare forskningen inom ungas förändrade beteende och engagemang. Genom Bacchisanalytiska ramverk studeras materialet genom att få fram hur problemet presenteras för attsedan kritiskt granska om problemframställningen kan tolkas annorlunda än den sompresenteras och om det finns något som utelämnas i diskursen. Utifrån min tolkning visargranskningen av utredningarna att det som utelämnas är att problematisera de traditionellapolitiska arenornas bristande förmåga att kanalisera ungas engagemang. Genom att utelämnadetta försämrar det möjligheten att lösa problemet inom den framtida policyutvecklingen.Problemframställnigen utelämnar även att det inte måste ses som ett problem att unga är aktivainom partipolitiken, då det visas att det finns ett starkt förtroende för de styrandeorganisationerna och engagemang kan uppstå när de blir äldre.

Vårt syfte med studien är att beskriva och analysera hur kandidaters kompetens bedöms vid rekrytering. Vi utgår ifrån Lindelöws (2016) modell om rekryteringsprocessen där vi fokuserar på hur kompetenskravet bestäms, hur kompetens bedöms, men även vilka svårigheter det finns med kompetensbedömning. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod, där semistrukturerade intervjuer används som datainsamlingsmetod. Totalt genomfördes åtta personliga intervjuer med respondenter från fyra olika kommuner i södra Sverige, som alla arbetar med rekrytering. Det material som samlats in under intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats för att få en förståelse för hur deras verksamhet arbetar med rekrytering, kompetens och kompetensbedömning. Det resultat som studien bidragit till, visar på att kompetens definieras olika men att det finns vissa likheter mellan de olika definitionerna. Att använda en grundläggande kravspecifikation där kompetenskraven framgår är viktig för att rekryteraren ska finna en lämplig kandidat som svarar på dessa krav. Bedömningen av kompetenskravet görs genom hela rekryteringsprocessen. Anställningsintervjun framställs som en viktig del tillsammans med referenstagningen som ett kompletteringsverktyg. Det finns svårigheter med kompetensbedömning där en konsekvens kan innebära en felrekrytering. Nyckelord: Rekrytering, kompetensbaserad rekryteringsprocess, kompetens, kompetensbedömning, hermeneutisk ansats.

Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärares levda erfarenhet av handledning ledd avspecialpedagog ser ut. Studien har en fenomenologisk ansats byggd på åtta semistruktureradeintervjuer med grundskolelärare, vilka uppgivit att de har erfarenhet av handledning ledd avspecialpedagog. Eftersom studien har en fenomenologisk ansats har vi valt att utgå från Giorgiosanalysmetod med syfte att hitta väsentliga teman för att nå fram till den så kallade essensen avfenomenet. Vi har funnit att essensen utgörs av sju teman, vilka är handledningens ramar, anledningtill handledning, förväntningar på handledning, handledningens verklighet, missnöje, svårigheter ochmotstånd, vad handledning bidragit till och vinst för elever.Resultatet visar att de lärare som intervjuats uppfattar handledningsbegreppet som rådgivandegrupphandledning, vanligtvis ledd av extern specialpedagog. Utifrån litteratur som behandlarhandledningsbegreppet framkommer att begreppet handledning är svårdefinierat. En slutsats vi kan draär att ansvaret att klargöra begreppet handledning framför allt vilar på specialpedagogen i sin roll somhandledare gällande att tydliggöra ramar och syfte för handledningen. Det kan skapa realistiskaförväntningar på handledningen. Vidare framkommer att informanterna i studien överlag är nöjda medden handledning som de erfarit, men uppger att vissa kollegor visat på motstånd. Informanternaupplever att handledningen de erfarit bestått av råd och tips, bekräftelse och stöttning samt insikt ochkunskap. Detta uppges ha bidragit till vidareutveckling av deras lärarprofession. Handledningensbidrag kan därför anses vara långvarig. Informanterna uppger att den handledning de fått även gynnatelever, därmed bör handledning prioriteras inom skolan, både för lärare och elevers skull.

I dagens samhälle ökar den stillasittande vardagen allt mer och mer och människan blir allt mer lat och bekväm i sin vardag. Vi spenderar mycket av våra fria tid sittandes framför både datorer, telefoner och tv:n, vi kör bil istället för att gå eller cykla och vi väljer hiss eller rulltrappa framför att gå själva. Detta beteende sjunker allt lägre i åldrarna vilket leder till att barn och ungdomar rör på sig alldeles för lite i dagens samhälle. Studier visar att en grupp på cirka sex procent av alla barn och ungdomar i samhället inte är fysiskt aktiva i varken skolan eller på fritiden. Syftet med studien är därför att undersöka hur pass fysiskt aktiva ungdomar är i Ängelholms kommun och vad som ligger till grund för deras fysiska aktivitet och inaktivitet. För att besvara syftet användes en kvantitativ metod i form av enkätinsamling på en skola placerad i de centrala delarna av kommunen. Resultatet visade på att totalt 269 av 301 deltagare från Kungsgårdsskolan är fysiskt aktiva och lever upp till de rekommendationer som finns. Motiven bakom fysisk aktivitet är för att upprätthålla god hälsa, fysik och för att det är roligt. Motiven bakom fysisk inaktivitet är för att det är tråkigt, för att man inte hinner eller för att man inte vet vad man skulle träna i så fall. Resultatet analyserades med hjälp av självbestämmandeteorin (SDT) och dess olika delar som ligger till grund för en individs motivation. Slutsatsen för studien är att minst 269 av ungdomarna på Kungsgårdsskolan lever upp till rekommendationerna som finns. Trots detta är där fortfarande en andel som inte är fysiskt aktiva och det är denna grupp som kommunen måste fokusera på vid framtida arbeten. Den andel som inte är fysisk aktiva tillhör med stor sannolikhet den grupp på sex procent som inte är fysiskt aktiva under fritiden, i skolan eller på raster. / In today’s society it is more and more common to spend the majority of our days sitting. Studies show that six percent of all the youths are not being physically active in either school or on their free time. The purpose of this study was therefore to find out how physically active young people are in the municipality of Ängelholm and what underlies physical activity and inactivity. The research questions of the study were: to what extent are young people physically active? Why are young people not physically active? Why are young people physically active? To get answers to the purpose a quantitative method was used in the form of questionnaire collection. To analyze the results, I used the self-determination theory and its concepts that underlie an individual’s motivation. The results and conclusion of the study shows that 269 of 301 participants are living up to the recommendations.

Bakgrund: Palliativ vård innebär främjande av högsta möjliga livskvalitet när en patient befinner sig i ett sjukdomsskede där bot inte längre är möjligt. I livets slutskede övergår vården från ett livsförlängande syfte till att lindra lidande. I vårdandet av den palliativa patienten förekommer olika faktorer i omgivningen som påverkar sjuksköterskors upplevelser i det patientnära arbetet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i den senare fasen inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats som inkluderar 12 studier där sjuksköterskors upplevelser berörs. Artiklarna hittades i Medline via Pubmed.  Huvudresultat: Tre huvudteman identifierades, varav ett med tre subteman; Bristande utbildning och beredskap som berör kunskapbristerna och dess påverkan på sjuksköterskors upplevelser, Kommunikation i det palliativa vårdandet med subteman kommunikation och bemötande av palliativa patienter, kommunikation som hinder inom arbetsplatsen och kommunikation och etiska dilemman som berör betydelsen av kommunikation, olika faktorer som kan ge upphov till dilemman i vårdandet och faktorer som påverkar sjuksköterskors arbete och Copingstrategier i det palliativa vårdandet som berör strategier för att hantera de svåra situationerna som uppstår inom palliativ vård. Slutsats: I den senare fasen av palliativ vård upplevde sjuksköterskor ett behov av bredare kunskap och hade svårigheter med bemötande och i vårdandet av patienter. Påfrestande situationer ansågs ge upphov till etiska dilemman och hinder inom arbetsplatsen som gav ett behov att tillämpa copingstrategier för bearbetning. Sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i den senare fasen var varierande men påfrestande utifrån olika faktorer. / Background: Palliative care means promoting the highest possible quality of life when a patient is at a stage of the disease where cure is no longer possible. In the end-of-life, care transitions from a life-prolonging aim to alleviating suffering. In the care of the palliative patient, there are various factors in the environment that influence nurses' experiences in the work close to the patient. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for patients in the later phase of palliative care. Method: A literature review with a qualitative approach that includes 12 studies where nurses' experiences are concerned. The articles were found in Medline via Pubmed. Findings: Three main themes were identified, one with three subthemes; Inadequate training and preparedness concerning the lack of knowledge and its impact on nurses' experiences, Communication in palliative care with sub-themes communication and treatment of palliative patients, communication as an obstacle in the workplace and communication and ethical dilemmas concerning the importance of communication, various factors that can give rise to the dilemmas in care and factors that affect nurses' work and Coping strategies in palliative care that concern strategies for handling the difficult situations that arise in palliative care. Conclusion: In the later phase of palliative care, nurses experienced a need for broader knowledge and had difficulties in meeting and caring for patients. Stressful situations were considered to give rise to ethical dilemmas and barriers within the workplace that created a need to apply coping strategies for processing. Nurses' experiences of caring for palliative patients in the later phase were varied but stressful based on various factors.

I denna studie undersöks diskursiva mönster i kommunala risk- och sårbarhetsanalyser. Syftet med studien var att problematisera risk- och sårbarhetsanalysens självklara roll inom svensk risk- och krishantering samt bidra med kunskap om hur risker framställs och vilka maktstrukturer som existerar i policydokument. Studien har genomförts med hjälp av What’s the problem represented to be? – ansatsen, vilket är ett diskursanalytiskt ramverk för att studera policydokument. Analysen har genomförts på 21 kommunala risk- och sårbarhetsanalyser från år 2019. I resultatet uppmärksammas och problematiseras följande diskurser; (1) den kalkylerbara och objektiva synen på risk, (2) hur avsaknaden av fantasiplanering begränsar analysen, (3) hur klimatrelaterade risker transformeras till nationella osäkerheter, (4) hur det skyddsvärda subjektet framställs, (5) hur vissa risker omgärdas av politiska ställningstaganden och därmed hur policydokumentet skapar och reproducerar makt och kunskap. Genom att kartlägga diskursiva mönster bidrar studien till ökad kunskap om risk- och sårbarhetsanalyser. Studiens slutsats påvisar att risk- och sårbarhetsanalysens självklara och objektiva ställning bör ifrågasättas och problematiseras ytterligare i framtida forskning. / <p>2022-06-13</p>

SammanfattningDenna uppsats handlar om barns tankar efter att ha läst en skönlitterär bok med en historisk handling. Jag har valt att intervjua fem barn i tioårsåldern som går på olika skolor i en mellanstor stad. Mitt syfte är att ta reda på vilka kunskaper barnen tillägnar sig genom att läsa skönlitteratur?Min huvudfråga lyder: •Vad anser barnen att de lär sig genom att läsa skönlitteratur?Delfrågor:•Vad anser barnen påverkar deras intresse för en bok?•Hur kan en bok med historisk handling öka intresset för historieämnet? För att få svar på mina frågor har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med en narrativ ansats. Med detta menas en forskningstradition som tar utgångspunkt i berättelser. Jag har valt att göra en analys av narrativer, vilket innebär att jag har tagit del av barnens berättelser och upplevelser av läsningen. Denna information har jag sedan behandlat som data och därefter har jag skapat berättelser, som sedan har analyserats. I min analys kom jag fram till fyra olika teman i mina berättelser: intresse, inlevelseförmåga, paralleller samt insikter och lärande. Analysen ger exempel på gemensamma nämnare och skillnader hos barnen relaterat till de olika temana. Mitt resultat visar att barnens intresse för en bok påverkas delvis av bokomslaget samt informationstexten på bokens baksida. Några barn ger också uttryck för att de väljer att läsa uppföljare till böcker som ingår i en serie, för de ”vet” att de böckerna brukar vara bra. Barnen ger flera exempel på vad de lär sig av läsningen. Förutom nya ord så berättar de bland annat att de lär sig att förstå andra människor, de lär sig praktiska saker inom exempelvis ett intresse och ett barn nämner att man blir medveten om hur bra man själv har det. På frågan om en bok med historisk handling kan öka intresset för historieämnet, så anser barnen att den kan påverka att de blir mer nyfikna på hur människor levde förr. Några av barnen tycker också att det är roligare att läsa ”vanliga” böcker jämfört med faktaböcker, då de menar att det händer mer i ”vanliga” böcker, dessutom blir man berörd på ett annat sätt.Nyckelord: historieundervisning, mellanstadiet, narrativ ansats, skönlitteratur / SummaryThis paper deals with children's thoughts after reading a fiction book with a historical document. I have chosen to interview five children ten years old who attend different schools in a medium-sized city. My purpose is to find out what skills children acquire through reading fiction?My main question is:• What do the children that learn by reading fiction?Subqueries:• What do the children affects their interest in a book?• How can a book of historical action to increase interest in the subject of history?To get answers to my questions I have used qualitative interviews with a narrative approach. This means a tradition of research that is based on stories. I have chosen to do an analysis of the narratives, which means that I have read children's stories and experiences of reading. This information, I then treated as data, and then I have created stories, which were then analyzed. In my analysis, I came up with four different themes in my stories: interest, empathy, parallels and insights and learning. The analysis provides examples of commonalities and differences in children related to the different themes. My results show that children's interest in a book is partly affected by the book cover and information text on the back cover. Some children also mentioned that they choose to read the sequel to the books as part of a series, because they "know" that the books tend to be good. The children give examples of what they learn from reading. In addition to new words as they tell, among other things, that they learn to understand other people, they learn practical things in such an interest and a child mentions that you are aware of how well you yourself have it. When asked about a book of historical action can increase the interest in the subject of history, so the kids think that it could affect them more curious about how people used to live. Some of the kids also think it is more fun to read "regular" books than fiction, as they believe that it happens more in the "regular" books, also will be affected in a different way.Keywords: history teaching, middle school, narrative approach, fiction

Examensarbetets förväntade kunskapsbidrag är att belysa vikten av att lyssna på elevers röster angående hur de upplever sina matematikerfarenheter, hur de ser på sig själva och matematik, samt vad de anser vara positivt för den egna matematikutvecklingen. Syftet var att öka kunskaperna kring hur matematikundervisning kan utformas utifrån elevers olika behov. Följande frågeställningarna ställdes: - Vad framstår som betydelsefullt i elevernas berättelser om matematik?- Vilka undervisningssätt lyfter eleverna fram som väl fungerande? Vi valde att inspireras av en fenomenologisk ansats utifrån ett sociokulturellt perspektiv där framför allt Vygotskijs teorier kring kommunikation och den proximala utvecklingszonen var i fokus. Metodvalet blev berättelser utifrån ett narrativt perspektiv då de öppnar upp för fritt berättande utifrån ett bestämt ämnesområde. Sex elever i årskurs 6 till 9 intervjuades. Resultatet visade på att eleverna hade hög självkänsla kopplat till matematikämnet. De hade god insikt i vad de behövde för att utvecklas inom matematiken, bland annat lyfte de fram den språkliga kommunikationen som viktig samt att arbeta med problemlösning. Inblicken i elevernas berättelser tillsammans med vad forskningen framhåller fungerar i matematikundervisning bidrar till mer kunskap i vår blivande speciallärarroll, vilken vi kan använda för att hjälpa lärare vidareutveckla sin undervisning till att möta alla elever på deras nivå. Det är tydligt att elever har betydelsefull kunskap vilken bör tas tillvara. Ett av våra uppdrag blir att föra fram vikten av att lyssna på deras röster.

Stressrelaterad ohälsa är en av de vanligaste sjukskrivningsorsakerna i västvärlden. I Sverige diagnostiseras vanligen långvarig stressrelaterad ohälsa som utmattningssyndrom. Vid utmattningssyndrom är kognitiva besvär ett framträdande symptom som kan vara långvarigt.  Kognitiv nedsättning vid utmattningssyndrom har tidigare fastställts utifrån en normativ ansats, vilket innebär att jämförelse görs med en icke-klinisk normgrupp. En annan metod är att använda en ideografisk ansats, vilket innebär att jämförelse görs med personens premorbida kognitiva nivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur stor andel av patienter med utmattningssyndrom som uppvisar kognitiv nedsättning, utifrån en normativ respektive ideografisk ansats, samt hur kognitiv funktion relaterar till arbetsförmåga i patientgruppen. Data i denna studie utgörs av pretestmätningen från RECO-studien i Västerbotten. Patientgruppen bestod av 127 deltagare med utmattningssyndrom och normgruppen av 60 friska deltagare. Samtliga genomförde ett kognitivt testbatteri. Data analyserades med hjälp av olika gränsvärden för att undersöka frekvensen och andelen procent kognitivt nedsatta. Resultatet visade att andelen som uppvisade kognitiv nedsättning ökade då ideografisk ansats användes, men att majoriteten, oavsett ansats, var kognitivt intakta. Vidare sågs signifikanta samband mellan självskattad arbetsförmåga och kognitiv funktion utifrån ideografisk ansats, men inte utifrån normativ ansats. Dessa resultat tyder på att premorbid kognitiv nivå kan vara viktigt att ta hänsyn till vid bedömning av kognitiv funktion vid utmattningssyndrom. Vidare forskning inom området behövs, exempelvis där en större normgrupp används. / Stress-related illness is one of the most common sick leave causes in the Western world. In Sweden long term stress-related illness is usually diagnosed as exhaustion disorder. In exhaustion disorder, cognitive deficits are a prominent symptom that can be long-lasting. Cognitive impairment in exhaustion disorder has previously been determined based on a normative approach, which means that comparison is made with a non-clinical norm group. Another method is to use an idiographic approach, which means that comparison is made with the person's premorbid cognitive level. The aim of this study was to investigate the proportion of patients with exhaustion disorder who display cognitive impairment, based on both normative and idiographic approaches, and how cognitive function relates to work ability in the patient group. The data in this study consists of the pretest measurement from the RECO study in Västerbotten. The patient group consisted of 127 participants with exhaustion disorder and the norm group of 60 healthy participants. All participants completed a cognitive test battery. The data were analysed using different cut-offs ​​to examine the frequency and percentage of cognitively impaired. The results showed that the proportion who showed cognitive impairment increased when the idiographic approach was used, but that the majority, regardless of the approach, were cognitively intact. Furthermore, significant relationships were seen between self-estimated work ability and cognitive function based on an idiographic approach, but not based on a normative approach. These results suggest that premorbid cognitive level may be important to consider when assessing cognitive function in exhaustion disorder. Further research in the area is needed, for example where a larger norm group is used.

No description available.