Sammanfattning Bakgrund: Att kvinnor utsätts för våld i nära relationer medför inte bara lidande och ohälsa för de som är direkt involverade utan påverkar även samhället i stort. Kvinnor som lever i våldsbenägna relationer uppsöker frekventare sjukvård än andra och därmed har sjuksköterskor en betydande roll i att uppmärksamma och bekräfta våldets förekomst. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor inom vården utsatta för våld i nära relationer.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats där 13 artiklar sammanställdes och analyserades med induktivt förhållningssätt enligt Friberg.Resultat: Sjuksköterskors upplevelser visade att mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer var både komplext och väckte starka känslor. Den omgivande miljön påverkade möjligheterna att skapa goda och tillitsfulla relationer och sjuksköterskor upplevde osäkerhet i att fråga om våld i nära relationer.Slutsats: Sjuksköterskor påverkades av såväl vårdorganisationen som av deras egen kunskap och erfarenhet. Mötet väckte även starka känslor vilket kunde påverka deras professionella förhållningssätt. Genom att uppmärksamma ämnet både inom vården och samhället i stort kan intresset öka för vidare forskning och bättre förutsättningar skapas för både sjuksköterskor och våldsutsatta kvinnor.

Studien analyserar materialet En läsande klass och undersöker hur fyra grundskollärare i årskurserna F-3 använder och anpassar högläsning i undervisningen för elevers språkutveckling och läsförståelse. Syftet med vår studie är att göra en textanalys av läsförståelsemodellen En läsande klass för att se huruvida lässtrategier och anpassningar identifieras i materialet för att utveckla barns språkutveckling och läsförståelse. Studiens teoretiska perspektiv bygger på det sociokulturella perspektivet där en lär i samspel med andra. Denna studie har sin grund i en kvalitativ textanalys utifrån en hermeneutisk ansats då syftet är att tolka, förstå och analysera materialet En läsande klass kompletterat med kvalitativa intervjuer. Högläsning är en bidragande faktor i barns språkutveckling och läsförståelse när syftet är att arbeta språkutvecklande. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av lässtrategierna i En läsande klass för att utveckla elevernas språkutveckling och läsförståelse. För att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna är arbetet innan, under och efter högläsningen centralt i En läsande klass och lärarna anpassar även undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Dock visade resultatet att det lades störst vikt vid att anpassa högläsningen utifrån de elever som behöver extra stöd i läsning i både En läsande klass och av lärarna i praktiken. För de eleverna med goda kunskaper i läsförståelse utmanades de med mer avancerade texter och frågor ställda mellan raderna och bortom raderna.

Studien analyserar materialet En läsande klass och undersöker hur fyra grundskollärare i årskurserna F-3 använder och anpassar högläsning i undervisningen för elevers språkutveckling och läsförståelse. Syftet med vår studie är att göra en textanalys av läsförståelsemodellen En läsande klass för att se huruvida lässtrategier och anpassningar identifieras i materialet för att utveckla barns språkutveckling och läsförståelse. Studiens teoretiska perspektiv bygger på det sociokulturella perspektivet där en lär i samspel med andra. Denna studie har sin grund i en kvalitativ textanalys utifrån en hermeneutisk ansats då syftet är att tolka, förstå och analysera materialet En läsande klass kompletterat med kvalitativa intervjuer. Högläsning är en bidragande faktor i barns språkutveckling och läsförståelse när syftet är att arbeta språkutvecklande. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av lässtrategierna i En läsande klass för att utveckla elevernas språkutveckling och läsförståelse. För att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna är arbetet innan, under och efter högläsningen centralt i En läsande klass och lärarna anpassar även undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Dock visade resultatet att det lades störst vikt vid att anpassa högläsningen utifrån de elever som behöver extra stöd i läsning i både En läsande klass och av lärarna i praktiken. För de eleverna med goda kunskaper i läsförståelse utmanades de med mer avancerade texter och frågor ställda mellan raderna och bortom raderna.

Uppsatsens syfte är att undersöka om matematiklärarna på gymnasiet, samt skolan, är förberedda för att använda programmering i undervisningen. Vi har intervjuat lärare och rektor på en medelstor skola i Skåne, i avsikt att få reda på vilka åsikter och uppfattningar de har om den kommande förändringen i styrdokumenten samt hur detta planeras att genomföras.Dessa kvalitativa intervjuer analyserade vi fenomenografiskt, då vi utöver att ta del av vad som explicit sägs även försökt utröna vilka underliggande uppfattningar som dessa uttalanden kunnat rymma. Det vi kunnat utläsa från resultatet av analysen, samt från lärarnas och rektorns direkta uttalanden har vi kopplat till teori, styrdokument och tidigare forskning. Vi kom fram till att lärarna i varierande grad är oroliga och kritiska inför den kommande förändring och att detta grundas på olika faktorer. Man anser att informationen om vad som avses med programmering är väldigt diffus. Det framgår inte klart i styrdokumenten i vilken omfattning eller form som avses med programmering. Ett flertal lärare känner sig absolut inte bekväma inför det nya momentet i uppdraget då de själva inte har den erforderliga kunskap som krävs för att kunna hjälpa eleverna med programmering. Lärarna ser inte heller hur de ska kunna hinna eller få plats med ytterligare ett moment i redan hårt belastade kurser. Det framkommer att behovet av kompetensutveckling är stort, och att det befintliga arbetet med att vidareutbilda personalen inte står i paritet med detta behov. Stora insatser behövs och tiden är knapp. I Finland och England är man redan inne i processen att implementera digitala verktyg i undervisningen. Dessa länders förfaranden samt hur man genomför strukturella förändringar genom förändringsterori ger en vidare syn på hur man kan gå tillväga i förändringsarbetet.Vår slutsats är att mycket fortfarande återstår att göra i form av planering och kompetensutveckling, men när dessa bitar väl faller på plats så kommer programmering inte att medföra något merarbete utan ses som en värdefull tillgång.

Syftet med studien är att analysera diskursiva konstruktioner av förskolläraren som professionellt subjekt vilka framträder i förskolans pedagogiska dokumentationer. Därigenom studeras vilka föreställningar, kunskaper, strukturer och behov som ligger till grund för de diskursivt skapade subjektspositioner som är möjliga för förskolläraren att inta. Studiens empiriska material består av pedagogiska dokumentationer insamlade på en Reggioinspirerad förskola. I analysen av empirin har Foucaults tankegångar kring kunskap och subjektspositioner använts, där invändningar kring rådande handlings-, tal- och tankemönster inom förskolans kontext som diskursiv praktik varit av betydelse.Resultatet visar att diskursiva konstruktioner av förskolläraren sker i relation till dominerande diskurser där aspekter som syn på kunskap och lärande, policydokument, föreställningar om barn och de förväntningar som ställs på förskollärare har varit betydande för språkliga utformningar i de pedagogiska dokumentationerna. Även det kollektiva lärandets status och sanningsregimer i relation till synen på det kompetenta barnet har framträtt. Sammanfattningsvis är slutsatsen att diskursiva konstruktioner av förskollärarens professionella subjekt och förskollärarens subjektspositioner i relation till dessa, uppstår i skärningspunkter mellan utbildningsdiskurs, dominerande kunskapsdiskurser och en mansdominerande diskurs.

Sammanfattning Detta examensarbete kan liknas vid ett pussel som nu är lagt, de olika delarna som tillvägagångssätt, intervjuer, barns tankar och uttryck samt skrivandets process bildar tillsammans en helhet. Som hjälp för att kunna lägga pusslet har olika vetenskapliga teorier, perspektiv och ansats agerat som ram. Pusslet började ta form i små delar som tillslut lades ihop till en slutsats, under processens gång behövde delarna belysas av författarna från flera nya håll. Den nya kunskapen som inhämtades under arbetsgången bidrog till en djupare förståelse hur ljudmiljön påverkar barnen i förskolan. Föreliggande studie är etnografisk där förskolebarn har intervjuas och samtalats med i förskolans miljö. Studien är kvalitativt utformad då den undersöker ett förstående syfte i empirin om hur barn genom barns perspektiv i förskolan påverkas med deras upplevelser och uppfattningar av ljudmiljön. Undersökningen är genomförd med semistrukturerade barnintervjuer där två barn åt gången intervjuades och samtalades med om den vardagliga ljudmiljön i förskolan med hjälp av ljudinspelningar. I resultatet och diskussionen har författarna med en fenomenologisk hermeneutisk ansats kommit fram till att ljudmiljön i förskolan är varierad och upplevs och uppfattas olika beroende på individ, plats, tid och aktivitet. Nyckelord: Barns perspektiv, buller, fenomenologisk hermeneutisk ansats, ljudmiljö, sociokulturell teori

The digital technology has in the last years gotten a more prolific standing in our society and the same can be said in the school’s world. Therefore, is it essential to apply same kind of analysis on the digital teaching aid as regular textbooks have gone through. With the uprising of the digital world in mind is this paper’s focus on how Islam, Christianity and Judaism are represented in Utbildningsradion’s (UR) digital teaching tools. The purpose of this paper is to investigate how in UR’s these three religions is represented in terms of insider/outsider, gender and history/present. The research questions that this paper uses are how is the division between history and present time represented in UR’s digital teaching material? How is gender represented in UR’s digital teaching material? According to an insider/outsider perspective: how are the Abrahamian religions represented in UR’s digital teaching materials? This paper is applying a qualitative content analysis on UR’s digital teaching material. Robert Jackson’s theory the interpretive approach is applied on the material to investigate how the religions are represented; the focus point of the theory used to analyze is Jackson’s concept representation. The results that have been reached is that UR’s digital teaching material reach a wide definition of representation on all the religions and the themes investigated. Islam was found to have the most representation of strong female role models and Christianity was found to have a clearer division between their orientations, Protestantism, orthodox and Catholicism.

Under 2017/18 genomfördes Bibeläventyret med cirka trettio tusen mellanstadieelever i Sverige, av licensierade instruktörer, under nio timmar, med elevernas klasslärare som observatörer. Bibeläventyrets pedagogik och material drivs av Svenska Bibelsällskapet, där Svenska kyrkan och frikyrkorna är huvudmän. Konceptet bygger på sinnlig gestaltning, elevmedverkan samt kronologisk framställning av teman och berättelser från såväl Gamla Testamentet (årskurs 4) som Nya Testamentet (årskurs 5).Uppsatsens empiri är begränsad till en skola, observationer av tre dubbellektioner kring Gamla Testamentet samt fem elevuppgifter där samtal i smågrupper har dokumenterats som skriftliga reflektioner. Framställningen inramas av svensk läroplanshistoria, läroplansteoretisk forskning, lärandeteorier av Jerome Bruner och David Ausubel samt vissa epistemologiska och teologiska reflektioner.Observationerna har fungerat tillfredsställande men fortsättningsvis rekommenderas en viss uppstramning. Elevernas skriftliga reflektioner har ofta varit kortfattade men substantiella och tämligen varierade till innehållet. Komplettering med bandade fokusgrupper kan i framtiden prövas som komplement. Digitala enkäter till instruktörer respektive lärare konkretiseras för framtida bruk. Fortsatta studier bör nämligen vara mer omfattande, systematiska och varierade med avseende på sammansättningen av skolmiljöer.Redan denna blygsamma studie stöder dock idén att lustfyllt lärande och kulturhistoriskt meningsfull bildning kring en biblisk kanon går att förena.

Studien analyserar materialet En läsande klass och undersöker hur fyra grundskollärare i årskurserna F-3 använder och anpassar högläsning i undervisningen för elevers språkutveckling och läsförståelse. Syftet med vår studie är att göra en textanalys av läsförståelsemodellen En läsande klass för att se huruvida lässtrategier och anpassningar identifieras i materialet för att utveckla barns språkutveckling och läsförståelse. Studiens teoretiska perspektiv bygger på det sociokulturella perspektivet där en lär i samspel med andra. Denna studie har sin grund i en kvalitativ textanalys utifrån en hermeneutisk ansats då syftet är att tolka, förstå och analysera materialet En läsande klass kompletterat med kvalitativa intervjuer. Högläsning är en bidragande faktor i barns språkutveckling och läsförståelse när syftet är att arbeta språkutvecklande. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av lässtrategierna i En läsande klass för att utveckla elevernas språkutveckling och läsförståelse. För att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna är arbetet innan, under och efter högläsningen centralt i En läsande klass och lärarna anpassar även undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Dock visade resultatet att det lades störst vikt vid att anpassa högläsningen utifrån de elever som behöver extra stöd i läsning i både En läsande klass och av lärarna i praktiken. För de eleverna med goda kunskaper i läsförståelse utmanades de med mer avancerade texter och frågor ställda mellan raderna och bortom raderna.

Bakgrund: Varje år dör 700 000 människor världen över orsakat av suicid. Majoriteten av personer som begår suicid har någon form av bakomliggande psykisk sjukdom, men det kan också bero på somatisk sjukdom eller svåra livssituationer. Sjuksköterskor har en möjlighet att fånga upp dessa individer i tid för att förebygga att suicid sker. Det krävs således att sjuksköterskor har tillräckligt med kompetens inom området och vågar lyfta frågan i mötet med patienter. I bakgrund av detta uppstår frågan hur sjuksköterskor upplever och påverkas av utmaningarna som innefattas av att vårda suicidnära patienter samt vilka emotionella reaktioner som uppstår vid vårdandet. Syfte: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära patienter inom hälso- och sjukvården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserat på tio vetenskapliga artiklar med liknande syfte. Artiklarna innefattar olika vårdkontexter inom hälso- och sjukvården såsom psykiatriska slutenvårdsavdelning, akutmottagning och palliativ vårdavdelning. Huvudresultat: Två huvudteman identifierades; upplevda hinder och emotionell påverkan. Sjuksköterskor upplever hinder i vårdandet av suicidnära patienter relaterat till bristande kompetens och arbetsmiljömässiga faktorer. Vidare upplever sjuksköterskor en emotionell påverkan i samband med och efter vårdandet av suicidala patienter. Både positiva och negativa emotioner beskrivs, med övervägande tyngd på det sistnämnda. Fysiska stressreaktioner såsom insomnia, tryck över bröstet och ångest var förknippade med vårdandet av suicidala patienter. Slutsats: Resultaten visar att sjuksköterskor behöver ytterligare kompetens i området för att ge adekvat vård till suicidnära patienter. Det krävs således att sjuksköterskeprogrammet tillhandahåller fler kurser i psykisk ohälsa och att arbetsplatser inom hälso- och sjukvård kontinuerligt erbjuder internutbildningar kring den aktuella patientgruppen. Sjuksköterskor behöver även få stöttning efter vårdandet av suicidnära patienter, exempelvis genom debriefing.