Bakgrund: Telefonrådgivning är en tillgänglig verksamhet som visat sig vara kostnadseffektiv för både uppringarna och samhället. De flesta uppringarna är nöjda med tjänsten när sjuksköterskorna låter dem vara delaktiga i samtalet samt respekterar dem. Sjuksköterskornas främsta uppgift i telefonrådgivning är bedömningar avseende uppringarnas behov av vårdnivå. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att tillhandahålla telefonrådgivning. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes vilken baseras på tio stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: Att som sjuksköterska tillhandahålla telefonrådgivning innebär flera utmaningar. Vissa faktorer gällande samtalen komplicerade kommunikationen och sjuksköterskornas bedömningar. Flera krav ställdes på sjuksköterskorna som hanterade dessa med hjälp av kollegor och beslutsstöd. Arbetet i telefonrådgivningen gav kunskap och erfarenheter vilka bidrog till att sjuksköterskorna utvecklades i sin yrkesroll.  Slutsats: Sjuksköterskornas upplevelser är i stor grad relaterade till avsaknaden av den visuella kontakten samt de bedömningar de förväntas göra i sitt arbete. Mycket förväntas av sjuksköterskorna som upplever att de har ett stort ansvar gentemot uppringarna. / Background: Telenursing is a business that has proven to be cost-effective for both callers and society. Most callers are happy with the service when the nurses let them be involved in the conversation and respects them. The main role of nurses in telenursing is to assess the callers need out of level of care. Aim: The aim is to describe nurse’s experiences of providing telephone advice. Method: A systematic review of descriptive synthesis based on ten qualitative scientific articles. Result: To provide telephone advice involves several challenges. Some factors concerning the talks complicated communication and assessments for the nurses. Several requirements were on the nurses who handled these with the help of colleagues and decision support. The work provided knowledge and experiences which contributed to nurses in their professional role.  Conclusion: Nurse’s experiences are related to the lack of visual contact and the assessments they are expected to do in their work. Much is expected of the nurses who perceive that they have a great responsibility to the callers.

Under mina tjugo år som matematiklärare har jag mött ett flertal elever som utvecklat en oro och en ängslan för matematikämnet. Mitt intresse för matematikångest har växt vilket resulterat i denna studie. Syftet med studien är att undersöka högstadieelevers känslomässiga inställning till matematikämnet samt belysa elevers känslor vid upplevd matematikångest. För att få svar på mina frågeställningar har jag låtit 117 högstadieelever i årskurs 7–9 besvara en enkät om ungdomars inställning till matematikämnet samt djupintervjuat fyra flickor i årskurs 7 och 8 om deras upplevelser av matematikångest. Studien har inspirerats av en fenomenologisk ansats. För att tolka empirin har jag använt både ett sociokulturellt och ett relationellt perspektiv då utgångspunkten är att samspelet är centralt i lärandet och utbildning kan ses som en relationell process. Enkätundersökningen visade att ungdomarnas negativa attityd inför matematikämnet är omfattande. 36 % upplevde någon negativ känsla i samband med matematikämnet och uppgav panik, stress, ångest, rädsla och kaos som exempel. I samband med matematikprov angav hela 95 % minst en negativ känsla. Resultatet vid djupintervjuerna visade att flickorna hade en negativ inställning till matematikämnet och att matematiken gjorde dem ledsna. Det var främst i relation till omgivningen som deras negativa känslor uppkommit. Flickorna pekade på dåliga lärare, krav från föräldrar och att jämföra sig med klasskamrater som möjliga orsaker. Något tydligt mönster om hur flickorna ville bli hjälpta återfanns inte i intervjuerna. Specialläraren bör tillsammans med matematiklärare skapa en tillgänglig lärmiljö i matematik för alla elever - en trivsam och positiv klassrumsmiljö där inga negativa attityder kan slå rot.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Det finns flera antimobbningsprogram som syftar till att reducera mobbning och kränkande behandling, varav ett är Friendsprogrammet. Det syftar till att utbilda och stödja skolor i deras antimobbningsarbete. Med Friendsprogrammet kartläggs förekomsten av mobbning och kränkande behandling återkommande under tre år och resultatet analyseras och följs sedan upp. Arbetets utgångspunkt är en hela-skolan-ansats där samtliga i verksamheten ska ha kännedom om hur antimobbningsarbetet ska gå till utifrån förebyggande, främjande och åtgärdande insatser. Syfte: Med fokus på klasslärares upplevelser och erfarenheter ämnar föreliggande studie att undersöka klasslärarnas inställning till Friendsprogrammet på Åkerskolan (ett fiktivt namn). Studien syftar även till att undersöka Åkerskolans förutsättningar att bedriva ett antimobbningsarbete, med särskilt fokus på skolklimat, handlingsutrymme och ett systematiskt förhållningssätt. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och empiri har inhämtats via semistrukturerade intervjuer med klasslärare på en Friendsskola och från skolans likabehandlingsplan. Utifrån studiens teoretiska ramverk analyseras skolans antimobbningsarbete. Resultat: Åkerskolan använder inte Friendsprogrammet i större utsträckning. Klasslärarnas inställning till programmet är överlag negativ, resultatet indikerar att de till viss del inte arbetar enligt ett systematiskt förhållningssätt och att de har ett stort handlingsutrymme att forma sitt antimobbningsarbete. Skolklimatet är positivt och det utgör förutsättningar att bedriva ett framgångsrikt antimobbningsarbete.

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar och död i Sverige. De flesta som fått en stroke blir beroende av stöd från sina anhöriga. Anhöriga bör delta i vården av den som fått stroke för att underlätta i deras tillvaro. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en människa som har fått stroke. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar med beskrivande syntes. Resultat: Först kände de anhöriga en osäkerhet över situationen, en känsla av kaos uppstod och de var oroliga inför framtiden. Sedan kände de anhöriga sig ensamma i tillvaron, de upplevde brist i stödet från hälso- och sjukvården samt obehag över det stora ansvaret som nu följde. De anhöriga började sedan acceptera framtiden, de kände tacksamhet över sin livssituation och de började omprioritera sitt liv. Slutsats: Genom att låta sjuksköterskor ta del av de anhörigas upplevelser kan de ge bättre och mer anpassad information och stöd individuellt till de anhöriga. Detta skulle ge patienten ett bättre stöd och minska onödigt lidande. / Background: In Sweden, Stroke is one of the most common causes to disability and death. Stroke can provide serious consequences and most of patients need to be helped by their close family members. It is important for close family members to be involved in the care of patients who have had a stroke to facilitate the life. Aim: To describe the experience of being a close family member of a person who has had a stroke. Method: A literature review based on ten qualitative scientific articles with descriptive synthesis. Result: At first, close family members felt the uncertainty of the situation because of a sense of chaos and worries about future. At second, they felt loneliness in life because they experienced a lack of support from health care and overwhelming responsibility that followed. Lastly, the family members accepted the future because they felt gratitude for their lives and they began to re-prioritize their life. Conclusion: By allowing nurses to take more knowledge of the family members' experience, they can understand why it is important to provide better and more detailed and individual support to the family members. This would give the patient a better support and reduce unnecessary suffering.

Bakgrund: Sedan 1 juli 2018 har läroplaner och kursplaner reviderats med ett stärkt fokus på skolans uppdrag att utveckla och stärka elevernas digitala kompetens. Kursplanen i svenska för invandrare omfattas också av revideringen där arbetet med digital kompetens i SFI-undervisningen betonas. Syfte: Undersökningens övergripande syfte har varit att undersöka hur SFI-lärare definierar begreppet digital kompetens och arbetar med att integrera digital kompetens i SFI-undervisningen. Metod: Den metod som tillämpas är kvalitativ metod med fenomenografisk ansats. För datainsamling användes ett webbaserat frågeformulär och fenomenografisk analysmodell i kombination med SAMR-modellen i databearbetningen. De teoretiska modeller som har använts i analysen är TPACK-modellen och Tony Bates riktlinjer för användning av teknologi i undervisningen. Resultat: Resultaten visar att digital kompetens definieras utifrån grundläggande datakunskap där centrala IKT-färdigheter ingår. Digital kompetens omfattar även förmågan att hämta, utbyta och bearbeta information i formella och informella sammanhang i vardagslivet. Av undersökningen framgår att envägsmedia används i SFI-undervisningen i större utsträckning än kommunikativ media. Slutligen visar undersökningen på att lärare integrerar den digitala kompetensen utifrån ämnesinnehåll och de förmågor eleverna ska utveckla inom ramen för SFIundervisningen. Däremot integreras inte samtliga delar, pedagogik, teknologi och ämnesinnehåll, på samma gång utan i separata former.

Syftet med denna uppsats är att förmedla en känsla, samt förståelse om våra upplevelser under en resa där vi blev utsatta för besvär och en rad prövningar. Avsikten är inte enbart att skildra en händelse utan vi vill även förmedla ett försök till förståelse av tillvaron.Vi hamnar ofta i situationer där vi stöter på svårigheter och utsätts för en rad prövningar i vårt dagliga liv. Vi måste följaktligen anpassa oss till förändringar. Denna anpassning sker oftast omedvetet utan att vi reflekterar över våra handlingar. Människor strävar hela tiden framåt. Jakt efter framgång och belöningar blir alltmera ett medel för att bekräfta status. Människor blir därmed inlåsta i sina tankar, vilket medför att de strävar efter att nå det onåbara. Det förblindar människor att handla irrationellt, då de inte stannar upp och reflekterar över sina handlingar.I denna uppsats vill vi skapa en intressant läsupplevelse. Vi vill ge läsaren utrymme att själv kunna reflektera kring vår berättelse innan vi talar om hur vi har tänkt och vad vill berätta med den. I berättelsen har vi framhävt de centrala delarna av händelseförloppet, med syftet att beskriva det vi vill förmedla till läsaren.För att kunna uppfylla vårt syfte har vi använt oss av den narrativa metoden. Detta metodval har delvis påverkat att vår uppsats inte har den traditionella vetenskapliga strukturen. För att inte förstöra läsupplevelsen har vi valt att inte avslöja för mycket i denna sammanfattning. Vi vill här och nu bjuda in läsaren till vår uppsats. Njut av denna läsning!

Sjuksköterskornas vardag innehåller mycket glädje och arbetstillfredsställelse men upplevelsen av otrygghet, stress och svåra avvägningar gör att de behöver stöd och bekräftelse för att klara av det arbete som ställer allt högra krav. Ett område där sjuksköterskorna kommer att verka alltmer framöver är inom den kommunala hälso- och sjukvården där ensamarbete och stor arbetsbelastning med svåra etiska dilemman präglar arbetet. Genom att erbjuda handledning kan gemenskap, trygghet och växt skapas. I handledningstillfället får sjuksköterskan möjlighet till reflektion, sätta ord på sina tankar och känslor, bli stärkta i sin yrkesroll, utveckla sin självkänsla, våga vara nära och bjuda in till en gemenskap med vårdtagaren såväl med kollegan.Caritasmotivet blir tydligt i handledningen och det uppstår en parallellprocess mellan handledare och den handledde och i mötet mellan vårdare och vårdtagare. Syftet med denna uppsats är att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av handledning i grupp och metoden som används är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sju artiklar valdes ut och analyserades. Samtliga artiklar är skrivna av nordiska författare. I uppsatsen visas sjuksköterskornas upplevelse av handledning utifrån fyra teman; känsla av gemenskap, känsla av mod, känsla av stärkt yrkesroll och känsla av återhämtning. Handledning kan skapa förutsättningar för yrkesmässig växt, gemenskap, tydlighet och ett etiskt förhållningssätt. Den strukturförändring som nu sker inom vården ökar kraven på sjuksköterskornas kompetens och detta kan leda till stress och ohälsa som i sin tur kan leda till sämre omvårdnad och säkerhet för vårdtagaren. Detta är starka skäl till att handledning ska erbjudas dagens sjuksköterskor. Forskning kring handledning och dess betydelse för den kommunala sjuksköterskan tycks saknas, här finns ett stort utrymme för vidare forskning. / Program: Fristående kurs

<p>The Saami, a Nordic indigenous people scattered over four countries, has for centuries been regarded as parts of the national populations of the countries in which they live. During the 19th century saami demands for greater influence resulted en several changes, among them the founding of a Swedish Saami Council in 1993. The council became a popularly elected, representative institution with an agenda of its own, but also a public authority answerable to the government. The decision to attribute the council this twofold role was unusual and, from a certain point of view, even controversial: it makes it difficult to determine the location of the power to act in saami-related issues and the legitimacy to do so.</p><p>This essay is about how the twofold role came into existence, what it leads to and how the seemingly contradictive duality is managed. It has an institutional approach with theories concerning institutions and etnicity as well as institutional change and handling of complicated and ambiguous demands. Among the theorists are Karppi, Micheletti, Jacobsson and Sahlin-Andersson. The previous two treat the possibilities and the shortcomings of the multicultural democracy. The later deals among other things with decision making and with changes in politics and public administration.</p><p>The council was presented as the main solution of the problem that the Saami felt a lack of influence. However it was not welcomed by all main Saami figures. The founding of a council with a twofold role can be explained by governmental pressure at the time for a Saami Council working on governmental terms. This essay emphazises the efforts of the state to meet Saami demands without losing influence over a group long seen as a part of the national population.</p><p>It is my opinion that the case of the Saami Council is an example of the difficulties in the multicultural democracy. It is problematic when a group is “given” an institution by the state, among other things because it may undermine the possibilities for the group to raise objections in future conflicts. An arena attracting attention to an indigenous people in the national politics in the way the Saami Council does is, however, of great value for the Saami. It is truly a political success resulting in a new conception of the Saami and sprung from international change and a growing urge to question the legitimacy of national borders, but also from the propagation of the concept of Sápmi. One of its consequences is critique of the twofold role and suggestions of other ways to solve the situation, not only from the Saami but also from others, e. g. a governmental report. While waiting for such changes, the members of the Saami Council have created shared frameworks of interpretation and chosen to handle the twofold role by putting stress on the popularly elected part.</p><p>The structure of the Saami Council is studied through legal and other formal sources and through articles and litterature commenting the results of the structure. The results are contributions to the knowledge of the Saami political state in the Swedish society and to the knowledge of the Saami Council – a young institution harbouring many possibilities for future change. They are also ment to add to the understanding of the functioning of institutions with a built-in duality.</p>

Varför väljer företagen inom tillverkningsindustri- och energibranschen att tillämpa frivilligt hållbarhetsarbete och tillhandahålla frivillig hållbarhetsredovisning? Vilka är deras drivkrafter? För de flesta förefaller det vara en självklarhet att det är en fråga om lönsamhet, men vilka bakomliggande faktorer kan ge en bredare förklaring till varför tillämpningen av hållbarhetsaspekterna är så pass relevanta för lönsamheten? Vi har studerat ett flertal påverkningsbara element för att ge läsaren en djupare förståelse kring varför företag arbetar med frivilliga hållbarhetsaspekter. Intressenternas, konkurrensförhållandets och enskilda kritiska händelsers påverkan är faktorer som ställts i fokus. Vidare har vi även granskat betydelsen av GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning och FN:s Global Compact innehållandes principer för en hållbar utveckling samt undersökt kopplingen mellan hållbarhetsaspekternas tillämpning och företagens vitala strävan efter livsnödvändiga resurser. Som stöd för våra resonemang har vi använt oss av fyra organisatoriska teorier, legitimitetsteorin, intressentteorin, den nyinstitutionella teorin och resursberoendeteorin. Vi har gjort en kvalitativ empirisk undersökning med en semistrukturerad intervjumetod som grund. Studien innefattar sex företag, en fristående miljökonsult som tidigare arbetat som researcher på den ideella organisationen Swedwatch samt generalsekreteraren för Näringslivets Miljöchefer. Vi har sett att företagen började med hållbarhetsarbete som en effekt av ökade krav från intressenthåll, främst från ägare och investerare. Intressentergruppers åsikter är en central punkt som påverkar företagens arbetsprocess på hållbarhetsområdet. Vidare har vi konstaterat att media har en betydande påverkan där företaget kan tvingas ta ställning till medias rubriker och anpassa sitt hållbarhetsarbete därefter. De intervjuade företagen anser att användet av GRI:s riktlinjer och Global Compacts principer underlättar i interaktion med affärspartners då det skapar en gemensam etisk plattform att utgå ifrån. Studien har även nått slutsatsen att konkurrenters agerande på hållbarhetsområdet kan påverka det enskilda företaget då företagen ofta hämtar inspiration från varandra. Likaså kan enskilda kritiska händelser sätta sina spår och innebära påverkan. Vi konstaterar att tillämpningen av hållbarhetsaspekterna också kan anses vara en legitimitetsnyckel i strävan efter livsnödvändiga resurser. I slutänden hamnar legitimitetsbegreppet oftast i centrum. Förtagen måste kontinuerligt upprätthålla sin legitimitetsstatus genom att främja överstämmandet mellan sina egna och det omgivande samhällets värderingar. Här spelar idag hållbarhetsarbetet och hållbarhetsrapporterna en viktig roll.