Bakgrund och problemdiskussion: Inom intäktsredovisning råder det en problematik om när en intäkt ska redovisas samt till vilket belopp. Den 1 januari 2018 träder den nya intäktsredovisningsstandarden IFRS 15 i kraft och ersätter alla tidigare standarder som behandlade intäkter. IFRS 15 har ett fokus mot ett balansorienterat synsätt gentemot de tidigare standarderna som hade ett fokus mot ett resultaträkningsorienterat synsätt. Syfte: Denna studie ämnar sig åt att ge en överblick kring den omfattning bolag påverkas av IFRS 15. Syftet med studien är även att undersöka de berörda bolagens intäktsströmmar för att ge en förklaring till varför vissa intäktsströmmar påverkas samt inte påverkas. Metod: Studien har utgått från ett kvantitativt tillvägagångssätt där vi har samlat in empiriska data från börsnoterade bolags finansiella rapporter. Även bolagens analyser kring IFRS 15 betraktades för att kunna analysera intäktsströmmarna. I studien har vi använt oss utav variablerna nettoomsättning, bruttomarginal och rörelsemarginal för att mäta effekterna av IFRS 15. Resultat: Studiens resultat visade att majoriteten av bolagen inte kommer att få en kvantifierbar påverkan av IFRS 15. Endast en liten del av populationen i studien fick en kvantifierbar påverkan av IFRS 15. En stor del av populationen hamnade i bortfall eftersom de inte har hunnit analysera effekterna av IFRS 15. / Background and problem discussion: In revenue recognition, there’s a big problem about when a revenue should be recognised and to what amount. The new revenue recognition standard enters into force 1 january 2018 and supersedes all the previous standards that treated revenue. IFRS 15 focuses on a balance-sheet oriented approach compared to the previous standards that focused on an income-statement approach. Purpose: The purpose of this study is to contribute an overview on how companies are affected by IFRS 15. This study also aims to investigate the revenue streams of the companies concerned by IFRS 15 by explaining why a certain revenue streams are affected and not affected. Method: The study is based on a quantitative approach where we collected empirical data from publicly traded companies’ financial reports. We also collected the companies’ analysis of IFRS 15 to analyze the revenue streams. In the study, we used the variables net sales, gross margin and operating margin to measure the effects of IFRS 15. Result: The study’s results showed that most the companies wouldn’t have a quantifiable impact by IFRS 15. Only a small portion of the population in the study received a quantifiable impact by IFRS 15. A large proportion of the population were classified as statistical loss since they haven’t started to analyze the effects yet.

Bakgrund: I december år 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus vid namn SARS-CoV-2 som orsakade sjukdomen covid-19. Viruset spred sig globalt och hade enligt världshälsoorganisationen smittat mer än 440 miljoner människor i mars 2022. Tidigare forskning belyser att patienter som vårdats på olika avdelningar upplevde en ensamhet på grund av isolering. Pandemin medförde en stor belastning för sjukvården och dess personaldär sjuksköterskorna således haft ett stort ansvar för patienternas omvårdnad under den pågående pandemin. Det är därmed viktigt att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter för att få en förståelse över sjuksköterskans arbete under en pandemi. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med covid-19 på vårdavdelningar.Metod: En allmän litteraturöversikt som innefattar 15 artiklar med både kvalitativ och mixed method ansats. Resultat: I analysen av artiklarna identifierades kategorierna ”Att anpassa sig till en ny arbetssituation”, “att uppleva rädsla för smittan”, “utmaningar med att arbeta i skyddsutrustning” och “professionell- och personlig tillväxt". Slutsats:Anpassningen till den nya arbetssituationen var en stor process som skapade oro medanexponeringen för viruset orsakade en känsla av rädsla. Utmaningar gällande skyddsutrustningen gjorde även att sjuksköterskornas välmående påverkades negativt. Trots detta erfor sjuksköterskor en professionell- och personlig tillväxt av att ha kunnat hantera överväldigande situationer. / Background: In december 2019 a new coronavirus called SARS-CoV-2 was discovered. The virus caused a disease called covid-19 and spread globally. According to the World Health Organization more than 440 million people had been infected in march 2022. Previous research highlights that patients treated for covid-19 experienced loneliness due to isolation. The pandemic entailed a great burden for the healthcare system and its staff where the nurses had a great responsibility for the patients care during the ongoing pandemic. It is therefore important to describe the nurses’ experiences to gain an understanding of the nurse’s work during a pandemic. Aim: To describe nurses experiences of caring for patients with covid-19 in hospital wards. Method: A general literature review that includes 15 articles with both qualitative and mixed method approach. Findings: The analysis of the articles identified the categories; "adapting to a new work situation", " experiencing fear of infection”, “challenges in working with protective equipment” and “professional- and personal growth”. Conclusion: Adapting to a new work situation was a major process that caused concern while the exposure to the virus caused a feeling of fear. Challenges regarding protective equipment also had a negative impact on the nurse’s well-being. Despite this the nurses experienced professional- and personal growth from being able to handle overwhelming situations.

Enligt läroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) är det lärarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument är tydligare kring den individanpassade undervisningen än vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förväntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lärares förståelse av individanpassad undervisning. Därmed blev mitt syfte att undersöka och studera lärares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning. Detta valde jag att göra genom en kvalitativ metod med intervju som datainsamlingsteknik. Studien har sin utgångspunkt i fenomenografin. I studien har fyra verksamma lärare intervjuats. Resultatet visade två skilda uppfattningar av individanpassad undervisning: Individanpassad undervisning som generell princip för undervisning och Individanpassad undervisning som utopi. Det som blev tydligt i resultatet är att kategorin Individanpassad undervisning som generell princip för undervisning är den kategori som var mest frekvent förekommande i det empiriska materialet, det vill säga lärarna uppehöll sig i intervjuerna kring resonemang som kan hänföras till innehållet i den beskrivningskategorin. Lärarna ger alltså uttryck för att de använder sig mycket av individanpassad undervisning. Innan studien antog jag att lärarna i större utsträckning skulle se den individanpassade undervisningen som något som de ville jobba med, men inte ansåg sig ha tid, resurser eller möjligheter till. Vid en analys av relationen mellan de skilda uppfattningarna kunde det konstateras att kategorin Individanpassad undervisning som generell princip för undervisning kan betraktas i ett elevperspektiv som mer utvecklande än kategorin Individanpassad undervisning som utopi. / According to the curriculum (Lgr11) and Education Act (SFS 2010:800) is the teacher's assignment to individualize their education. These policy documents are clearer about the individualized education than previous policy documents have been. My experience was that this wasn´t done fully as it should. With this as background, I wanted to investigate teachers' understanding of individualized education. This made my purpose to examine and study the teachers' different conceptions of individualized education. This, I chose to do through a qualitative approach to interview data collection techniques. The study was based on phenomenography. The study has four active teachers interviewed. The results showed two different conceptions of individualized education: Individually tailored teaching as a general principles of teaching and individualized education as a utopia. What became clear in the results is that the category Individually tailored teaching as a general principle of teaching is the category most frequently occurring in the empirical material. The teachers expressed that they use a lot of individualized education as a general principle of teaching. Before the study, I assumed that teachers in the greater would see the personalized education as a utopia, as something they wanted to work with, but felt they had time, resources or opportunities. When analyzing the relationship between the different positions, was it clear that the category Individually tailored teaching as a general principle of teaching can be seen in a student perspective as more developed than the category Individually tailored teaching as a utopia.

<p>Få institutioner är i lika hög grad som skolan föremål för forskning och åsikter. Alla har rätt att säga sitt när det gäller skola och utbildning, vilket medför att forskning emellanåt anammas utan vare sig reflektion eller vidare granskning. Nytt för skolan för tillfället är ett vidgat textbegreppstänkande. Nytt är också att individuella utvecklingsplaner ska upprättas för varje elev. ’Individualitet’ är ett begrepp som bland annat den amerikanske pedagogen John Dewey (1859-1952) hade teorier om. Hans pedagogik fick fäste i den svenska skolan redan tidigt på 1900-talet. Men vad innebär begreppen ’text’ och ’individualitet’ hur behandlas de i praktiken?</p><p>Min uppsats belyser hur individuellt ett vidgat textbegrepp kan se ut vid personliga kunskapsredovisningar och hur individuellt elever reflekterar över hur de visar sin kunskap. I min första uppsats på C-nivå (Andersson 2007) inom universitetsämnet Svenska med didaktisk inriktning genomförde jag studier på sex elevers kunskapsredovisningar. Jag tydliggjorde hur dessa sex elever i årskurs sju använde text och bild när de visade sin kunskap i ett prov. I denna uppsats på D-nivå inom samma ämne, Svenska med didaktisk inriktning, behandlar jag ämnet med en fenomenografisk ansats genom att då undersöka samma sex elevers egna reflektioner kring hur de använde text och bild, d.v.s. ett vidgat textbegrepp när de visade sin kunskap. I min tidigare undersökning (Andersson 2007) gjorde jag alltså undersökningar på sex elevers provsvar där jag via text- och bildanalyser av elevernas prov granskade deras reaktioner på en lärares instruktioner och intentioner med ett prov. I denna uppsats på D-nivå undersöker jag således elevernas reflektioner över sin användning av text och bild i det prov de besvarade drygt tre månader tidigare.</p><p>Mina studier visar stor individualitet både i kunskapsredovisningar och i reflektioner. Eleverna visade alla sin kunskap på olika sätt i ord och i bilder när de fick möjlighet att använda ett vidgat textbegrepp. Reflektionerna kring användningen av text och bild varierade också mellan eleverna. Genom att använda en fenomenografisk ansats belyser och karaktäriserar jag elevernas uppfattningar av fenomenet text – bild. Dessa beskrivna uppfattningar kan anses uppfylla ett fackdidaktiskt syfte och fungera som utgångspunkter i diskussioner för att förstå hur olika elever kan uppfatta fenomenet text –bild. Larsson (1986) beskriver i boken Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi fördelarna med en fenomenografisk ansats på följande sätt: ”Med kunskap om elevernas sätt att uppfatta något kan man upprätta en kontakt – läraren kan begripa eleven” (Larsson 1986:14). Studien visar sålunda hur ett vidgat textbegrepp och individualitet tar sig uttryck i verkligheten för sex elever i årskurs sju.</p>

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk psykiatrisk sjukdom som innefattar maniska, hypomaniska, och depressiva episoder. Fler kvinnor än män drabbas av sjukdomen. Med en vardag som i en känslomässig berg- och dalbana står patienterna inför flera utmaningar och självmordsrisken är hög. Okunskap om sjukdomen i samhället försvårar situationen för patienterna och tidigare forskning visar att närstående och sjuksköterskan är ett viktigt stöd som kan bidra med välbefinnande.   Syfte: För att få en ökad förståelse och inblick i kvinnornas liv var syftet med studien att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bipolär sjukdom. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats som utgick från fem självbiografier. Självbiografierna analyserades med en kvalitativ manifest analysprocess. Resultat: Kvinnorna upplevde lidande i sin maktlöshet att hantera sjukdomen och hur sjukdomen påverkade livet. Kvinnorna upplevde att de inte fick någon förståelse från omgivningen för sina ipulsiva beslut i maniska och hypomaniska episoder eller sina isolerande och negativa perioder under depressionens episoder. Omgivningen har för lite kunskap om bipolär sjukdom.  Välbefinnande och energi hämtade kvinnorna genom närståendes stöd och de kände en trygghet i att ha den psykiatriska sjukvården att tillgå.  Slutsatser:Kvinnornas livsvärld med bipolär sjukdom är en ständig kamp för att minska lidande och uppnå välbefinnande. Det är främst vardagen som innebär den största utmaningen. För att bemötandet inom sjukvården ska optimeras för patienterna och att deras närstående på bästa möjliga sätt ska kunna finnas som stöd, krävs ökad och utvecklande kunskap för sjuksköterskan och omgivningen om sjukdomen.

Sammanfattning Syfte: Undersökningen har ämnat kartlägga resonemanget hos systemutvecklare angående användarmedverkan vid systemutveckling både i fråga om hur det används och hur synen på användarmedverkan ter sig. Med begreppet användarmedverkan syftas i denna studie all inblandning av användare vid utvecklingsprocessen från start till slut samt eventuellt efterarbete. Med användare menas både slutanvändare som kund och annan lämplig person som kan vara potentiell användare och som inte är en medlem av utvecklingsteamet. Inriktningen har varit på utvecklare inom konsultföretag i Örebro som arbetar med systemutveckling. Metod/ansats/frågor: En kvalitativ ansats har utförts där fyra huvudkategorier av frågor har ställts upp för respondenterna i semi-strukturerade intervjuer. De fyra kategorierna är som följer: hur det arbetas med användarmedverkan, varför det arbetas på angett sätt, hur det har arbetats med användarmedverkan tidigare samt hur det skulle vara önskvärt att arbeta under idealtypiska förhållanden. Analysmetoden av de utförda intervjuerna har ställts mot ett ramverk av kategorier som även byggt upp intervjufrågorna. Det sammanställda resultatet har jämförts med tidigare forskning om användarmedverkan och med fallstudier kring användarcentrerade ansatser i företag som arbetar med systemutveckling. Resultat: Konsulterna ansåg att användarmedverkan är väldigt viktigt vid systemutveckling men upplever att de inte har möjlighet att jobba med användarmedverkan i den utsträckning de önskar. De anser dessutom att kunden prioriterar bort användarmedverkan i vissa delar av utvecklingen.

Den situerade ansatsen inom artificiell intelligens har i tidigare experiment visat på stora möjligheter vid utvecklingen av enkla beteenden. Ansatsens framgångar är dock inte lika tydliga när det kommer till utvecklingen av mer komplexa beteenden som i högre grad påminner om de experiment som gjorts inom traditionell artificiell intelligens. I studien utvecklas en agent med ett ”Extended Sequential Cascaded Network” som kontrollarkitektur för att lösa en uppgift som kräver ett ”räkneliknande beteende”. Utvecklingen av nätverket grundas på en situerad syn på kognition, däribland att designern i så liten grad som möjligt skall styra utvecklingen. Experimentets resultat visar på en agent som inte ens löser den enklaste versionen av uppgiften. I diskussionen härleds misslyckandet till svårigheterna med en designeroberoende utveckling.

Få institutioner är i lika hög grad som skolan föremål för forskning och åsikter. Alla har rätt att säga sitt när det gäller skola och utbildning, vilket medför att forskning emellanåt anammas utan vare sig reflektion eller vidare granskning. Nytt för skolan för tillfället är ett vidgat textbegreppstänkande. Nytt är också att individuella utvecklingsplaner ska upprättas för varje elev. ’Individualitet’ är ett begrepp som bland annat den amerikanske pedagogen John Dewey (1859-1952) hade teorier om. Hans pedagogik fick fäste i den svenska skolan redan tidigt på 1900-talet. Men vad innebär begreppen ’text’ och ’individualitet’ hur behandlas de i praktiken? Min uppsats belyser hur individuellt ett vidgat textbegrepp kan se ut vid personliga kunskapsredovisningar och hur individuellt elever reflekterar över hur de visar sin kunskap. I min första uppsats på C-nivå (Andersson 2007) inom universitetsämnet Svenska med didaktisk inriktning genomförde jag studier på sex elevers kunskapsredovisningar. Jag tydliggjorde hur dessa sex elever i årskurs sju använde text och bild när de visade sin kunskap i ett prov. I denna uppsats på D-nivå inom samma ämne, Svenska med didaktisk inriktning, behandlar jag ämnet med en fenomenografisk ansats genom att då undersöka samma sex elevers egna reflektioner kring hur de använde text och bild, d.v.s. ett vidgat textbegrepp när de visade sin kunskap. I min tidigare undersökning (Andersson 2007) gjorde jag alltså undersökningar på sex elevers provsvar där jag via text- och bildanalyser av elevernas prov granskade deras reaktioner på en lärares instruktioner och intentioner med ett prov. I denna uppsats på D-nivå undersöker jag således elevernas reflektioner över sin användning av text och bild i det prov de besvarade drygt tre månader tidigare. Mina studier visar stor individualitet både i kunskapsredovisningar och i reflektioner. Eleverna visade alla sin kunskap på olika sätt i ord och i bilder när de fick möjlighet att använda ett vidgat textbegrepp. Reflektionerna kring användningen av text och bild varierade också mellan eleverna. Genom att använda en fenomenografisk ansats belyser och karaktäriserar jag elevernas uppfattningar av fenomenet text – bild. Dessa beskrivna uppfattningar kan anses uppfylla ett fackdidaktiskt syfte och fungera som utgångspunkter i diskussioner för att förstå hur olika elever kan uppfatta fenomenet text –bild. Larsson (1986) beskriver i boken Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi fördelarna med en fenomenografisk ansats på följande sätt: ”Med kunskap om elevernas sätt att uppfatta något kan man upprätta en kontakt – läraren kan begripa eleven” (Larsson 1986:14). Studien visar sålunda hur ett vidgat textbegrepp och individualitet tar sig uttryck i verkligheten för sex elever i årskurs sju.

Det kan vara svårt att göra korrekta bedömningar i konflikter likt Afghanistan idag. Nato har definerat insatsen i Afghanistan som en Counter-insurgency (COIN)-operation. Osäkerhetsfaktorerna är många och där skiftningar i framgångarna varierar kraftigt över tiden. Det gör också att i många fall måste det finnas parallella processer för det säkerhetspolitiska arbetet. Komplexiteten med detta har gjort att det har utvecklats multifunktionella strategier. Grundtanken är att samordna militära och civila ansatser för att nå största möjliga effekt. Syftet med uppsatsen är att belysa svårigheterna med de säkerhetspolitiska målsättningarna i en COIN-operation. Resultatet av undersökningen visar att de politiska målsättningarna måste vara tydliga och att det måste finnas en slutmålsättning (Exit Strategy). Den politiska nivån är även ansvarigt för att det finns en gemensam förståelse för vad som ska uppnås samt att samordna resurserna för bästa möjliga effekt. Ekonomiska medel är viktiga men inte självklara för att påverka utvecklingen i konflikten. Effekten av bistånd och utvecklingsarbetet är ifrågasätt p.g.a. korruption och dålig samordning. Utan tydliga målsättningar från den politiska nivån kommer det militära maktmedlet ha svårt att bidra till lösningen av konflikten då risken finns att ansträngningarna leder i fel riktning. Slutligen kan det konstateras att media har en stor inverkan på hur konflikten uppfattas och att oegentligheter kan påverka hela strategin och därmed att målsättningarna inte uppnås. / It can be difficult to make accurate assessments in conflicts like Afghanistan today. NATO has defined the operation in Afghanistan as a counterinsurgency (COIN) operation. The uncertainties are many and where the changes of success varies considerably over time. It also means that in many cases, there must be parallel processes for the security policy work. The complexity of this means it has developed multi-functional strategies. The basic idea is to coordinate military and civilian approaches to achieve maximum impact. The purpose of this paper is to highlight the difficulties of the security policy objectives in a COIN operation. The survey data shows that the political objectives must be clear and that there must be an end goal (Exit Strategy). The political aspect is also responsible for the existence of a common understanding of what is to be achieved, and to coordinate resources to best effect. Financial resources are important but not obvious to influence developments in the conflict. The effect of aid and development work is questionable due corruption and poor coordination. Without clear objectives from the political level, the military power may have difficulty in helping resolve the conflict and then the chances are that the effort will lead in the wrong direction. Finally, it is clear that the media has a huge impact on how conflict is perceived and that irregularities can affect the whole strategy and therefore that the objectives are not achieved.

Bakgrund: I Sverige, drabbas 5000 personer av hjärtstopp varje år och av dessa räddas 500 personer. Att drabbas av ett hjärtstopp är traumatiskt för den drabbade och kräver tid för återhämtning. Anhöriga har en central roll i omvårdnaden av den drabbade, både vid hjärtstoppet samt tiden efter. Syfte: Denna litteraturstudie syftar på att öka förståelsen av de anhörigas upplevelse då deras närstående drabbas av ett hjärtstopp. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Tio relevanta artiklar fanns vid sökning i databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna kvalitets granskades och analyserades via Fribergs (2017) modell. Resultat: studien resulterade i fyra huvudkategorier: De första känslorna, information och kommunikation, känsla av kontroll samt förändring. Vidare framkom 15 subkategorier. Konklusion: Vid ett hjärtstopp upplever anhöriga olika känslor; det är en överväldigande och chockerande incident. De ställs inför livsförändringar och deras egna hälsa påverkas. Att ta hand om de anhöriga är av stor betydelse för den närståendes tillfrisknande. Kunskap om de anhörigas upplevelse då deras närstående drabbas av ett hjärtstopp är essentiell för sjuksköterskan för att hon ska kunna bidra med omhändertagande av de. / Background: In Sweden, every year approximately 5000 people suffer from cardiac arrest, from these 500 get saved. A cardiac arrest is traumatizing for the ones affected and requires time for recovery. The relative has a central part in the care of the one affected, both during and after the event. Aim: This literature study aims to get a better understanding of relatives lived experiences when a relative suffers from a cardiac arrest and survives. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach. Ten articles were found through CINAHL and Pubmed database which were examined in quality and furthermore analyzed through the model of Friberg (2017). Results: The study resulted in four main categories: The initial feelings, information and communication, feeling of control, and change. From these 15 subcategories were formed. Conclusion: At a cardiac arrest, relatives experience a lot of different emotions. It is an overwhelming and shocking event. They face significant changes in life, and their health is affected. Taking care of a relative is of solid matter for a patients recovery. The knowledge of relatives' experience is essential for a nurse to make sure relatives receive proper care in devastating events.