Sverige har bidragit med trupp till internationella insatser sedan 1950-talet. Detta har gjorts med bidrag från framför allt markstridskrafter men även med luftstridskrafter. Det dröjer fram till 2006 innan beslut tas om en marin internationell insats i form av korvettförband som bidrag till FN-insatsen UNIFIL i Libanon. Denna insats har fram till idag följts av fyra marina insatser, en förlängning av UNIFIL i Libanon 2007 och tre insatser i Somalia under åren 2009-2013. Beslutet om den marina insatsen i Libanon är för marinen banbrytande. Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse och insikt kring bakgrund och orsaker till beslutet. Bakomliggande orsaker till beslut om insats kan förklaras med hjälp av olika teorier och förklaringsmodeller. Denna uppsats använder sig av den amerikanske forskaren Graham Allissons modeller framtagna i boken ”Essence of decision: Explaining the Cuban Missile Crisis”. Två av tre modeller används för att anlysera beslutet, the Rational Actor och Organizational Behavior. Resultatet av analysen visar att det fanns en politisk enighet och uttalad målsättning att Sverige skulle bidra till en fredlig lösning i konflikten. Vidare framkommer att det vid tillfället för beslutet fanns få alternativ till det marina korvettförbandet, framför allt beroende på ekonomiska och personella förutsättningar i Försvarsmakten. Allisons modeller har fungerat som analysverktyg för att ge en ökad förståelse och insikt kring bakgrund och orsaker till beslutet. Modellerna ses som kompletterande till varandra då de belyser och framhäver olika aspekter och orsaker till det valda alternativet.

Att söka stöd och hjälp efter internationell militär insats om det uppstått fysiska skador är för de flesta fullt naturligt och accepterat. Vid psykisk ohälsa är det tyvärr inte lika självklart att erkänna för sin omgivning att man behöver stöd och hjälp. Problematiken kan utgöras av stigma, vilket innebär att man inte vill ses som avvikande eller annorlunda, att utpekas som den som inte orkade med psykiskt.   Är det så att vårdbehovet inte är känt av Försvarsmakten uppstår ett mörkertal för dem som enligt lag har uppföljningsansvar, dvs. FM.   Arbetet syftar till att undersöka hur stor påverkan rädslan för stigmatisering är, efter avslutad internationell militär insats. / Receiving support and help for physical injuries when returning from a military operation is natural and fully acceptable. As far as doing the same thing when having mental illness is not as likely to happen. The shame of admission in front of the people around you holds you back.  The problem might be stigma; you do not want to be seen as odd or different, seen as someone who mentally could not cope with the experience.   If the need for care is unknown to the Armed Forces then there will be an unknown number of individuals who do not receive the support they are entitled to by law.   This thesis aims to investigate how much impact the fear of stigmatization is after an international military operation.

The thesis is focused on UN-authorized multinational miltary operations and their involvement in armed conflict as a possible party to it. The aim of the research is to define the notion of "armed conflict" and "party to armed conflict" as well as to investigate under what circumstances  multinational military operations, including peace operations, may become party to an armed conflict, both de facto and de jure.

Tidigare forskning har visat att barn med autism generellt har sämre livskvalité än andra barn, att barn med autism är känsligare för stress samt att diagnosen tar sig olika uttryck hos flickor respektive pojkar. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka sociala insatser för barn med autism som finns beskrivet i forskning och vilka positiva effekter dessa kan ha. Syftet är också att undersöka om dessa sociala insatser förbättrar livskvalitén för barn med autism, samt om forskningen om sociala insatser tar hänsyn till att flickor och pojkar med autism kan ha olika, könsspecifika behov och egenskaper. Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i Bengt Lindströms modell för livskvalité samt ståndpunktsteorin. Totalt inkluderades 18 vetenskapligt granskade artiklar från tre olika databaser i uppsatsen. Sedan gjordes en tematisk analys och de teman som framgick analyserades därefter utifrån den teoretiska ramen. Uppsatsens slutsatser visar att ett flertal olika sociala insatser för barn med autism presenteras inom forskningen och att dessa i huvudsak har positiva effekter för barnen. Insatserna leder bland annat till högre grad av livstillfredsställelse, ökade sociala förmågor samt bättre socialt samspel med omgivningen. De flesta av dessa sociala insatser bidrar även i någon aspekt till en ökad livskvalité för barn med autism. Forskning om dessa insatser tar dock inte hänsyn till könsspecifika skillnader mellan flickor och pojkar, vilket gör det omöjligt att fastställa om insatserna är lika effektiva för flickor som för pojkar.

Erfarenheter i Försvarsmakten påvisar att glapp föreligger, mellan vad som skulle kunna definieras som Försvarsmaktens koncept för att säkerställa internationellt insatta förbands stridsvärde avseende kunskaper och färdigheter och stödet förbanden själva upplever sig behöva, inför och under genomförande av internationell insats.   Studien utgår från forskning och teoribildningar om lärande och minne, beskriver och analyserar utifrån dessa Försvarsmaktens ”koncept” för att säkerställa soldaters kompetens under tiden de genomför internationell tjänst. Den jämför Försvarsmaktens agerande med Försvarsmaktens pedagogiska grundsyn och ett, med stöd av teoribildningarna, konstruerat idealkoncept.    Studien påvisar att Försvarsmakten inte ger förband som tjänstgör utomlands tillräckliga förutsättningar för att kunna vidmakthålla uppövad förmåga. Det framgår att man med relativt små medel kan förbättra möjligheterna att vidmakthålla kunskaper och färdigheter i insatsområdet.

Socialarbetaren har en avgörande roll i arbetet med att förhindra och förebygga intimt partnervåld. Studiens syfte är att undersöka socialarbetares uppfattningar och arbete med intimt partnervåld. En typologi, definitioner av våld samt riktlinjer i arbetet med våld har fungerat som studiens tolkningsram. Studien genomfördes med sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Empirin analyserades genom en tematisk analys, där tre olika teman identifierades med tillhörande subteman. Studiens resultat visade att informanterna möter flera typer av våld. Resultatet visade också att informanterna anpassade insatser efter att information samlats in efter varje enskild individ, men inte arbetar i sin bedömning med stöd av typologier. Resultatet visade även att våld som är baserat på kontroll var den mest framträdande våldsformen i arbetet.

Sammanfattning Enligt rapporter från Skolinspektionen finns det en stor andel elever med ogiltig skolfrånvaro. Dessa rapporter uttrycker att samhället har ett stort ansvar att skapa förutsättningar för att alla elever ska känna sig trygga och motiverade att närvara i skolan. Syftet i denna studie var att undersöka om hundar kan användas som verktyg, alltså stödinsats i skolan. Metoden i studien var kvalitativ med en innehållsanalys gjord utifrån data från semistrukturerade intervjuer med 14 hundförare som arbetar med elever i grundskolan. Studiens teoretiska ram är sociokulturell teori och en motivationsteori, Maslows behovsteori. Några av de viktigaste resultaten utifrån de olika teman som framkom vid läsning av de transkriberade intervjuerna blev vikten av planering och prioritering vid arbete med hund och hur man kan genom arbete med hund stödja elevers motivation inom områden som utveckling och lärande, kommunikation och närvaro i skolan. Studiens resultat tar upp erfarna utmaningar som finns inom verksamhet med hund och sådant som möjliggör arbetet med hund i skolan. Både tidigare forskning och denna studie lyfter positiva resultat med hund i skolan och arbete med elever i behov av särskilt stöd. Studiens resultat visar att hundar kan användas som specialpedagogiskt verktyg i skolan för att öka socialt samspel mellan elever, stärka elevers utveckling och lärande samt för att motivera skolnärvaro.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera faktorer och mönster som finns i arbetet med Uvas (unga som varken arbetar eller studerar) i de nordiska länderna för att öka förståelsen och bredda kunskapen om vad som förbättrar de ungas livssituation samt vad som kan bidra till att de återgår till studier eller arbete. Metod: Vi har genomfört en scopingstudie innehållande 12 artiklar och två rapporter från nordiska länderna. Kodning och tematisk analys användes för att bearbeta materialet. De teorier som har använts för att tolka resultatet är George Herbert Meads teori om jaget, Michael Lipskys teori om handlingsutrymme och Aaron Antonovskys teori om KASAM. Resultat: Fynden från studien visar att relationen har en viktig betydelse för arbetet med Uvas. Både relationen mellan dem och den professionella men även relationen med andra Uvas. Andra viktiga faktorer som lyfts fram är individanpassad plan, kartläggning, samverkan och den professionellas förmåga att visa omtanke, tillit och tilltro till den unge.

Samhällsproblemet hedersrelaterat våld och förtryck har växt och blivit en viktig diskussionsfråga inom både media och politik efter att Fadime Sahindal mördades av sin pappa år 2002. Denna händelse anses vara det mest uppmärksammade hedersmordet i Sverige. Än idag finns det människor som inte vet att det förekommer hedersrelaterad våld och förtryck i vårt samhälle eller innebörden av fenomenet. Därför är det även viktigt för oss att upplysa samhället ytterligare med denna uppsats. Det är även viktigt att påpeka att fenomenet har funnits i människans historia långt bak i tiden. Syftet med denna studie är att uppmärksamma samhällsproblemet hedersrelaterat våld och förtryck samt beskriva hur olika organisationer i Västra Götalands län arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck. Detta är en kvalitativ studie där material samlas ifrån intervjuer och litteratur. Intervjuerna är från personer som är i nära kontakt med det berörda ämnet och som arbetar i olika organisationer och myndigheter. Denna studie har påvisat att det råder en kunskapsbrist kring hedersrelaterad våld och förtryck bland gräsrotsbyråkraterna samt en brist på resurser och engagemang på nationell nivå. Det framgår även att det är svårt för gräsrotsbyråkraterna att balansera mellan regelverk och empati vilket resulterar i brist på förtroende från de hedersutsatta. Det krävs att regeringen ökar bidragen till myndigheter och organisationer som arbetar med samhällsproblemet och dessutom satsa på att arbeta med förebyggandet av hedersvåldet. För att underlätta jobbet med hedersutsatta bör man ge gräsrotsbyråkrater friheten att bedöma individuellt och inte enbart utifrån regelverk.

Huvudsyftet för denna studie var att undersöka effekter av undervisning i morfologi i förhållande till avkodning, grammatisk kunskap, läsförståelse samt hörförståelse hos andraspråkselever i årskurs 1 i ett område med stora socioekonomiska utmaningar. Studien syftade också till att studera sambanden mellan dessa förmågor. Studien genomfördes som en kvasi-experimentell interventionsstudie med en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Samtliga elever hade annat modersmål än svenska och följde kursplanen i svenska som andraspråk. Interventionen om morfologisk medvetenhet pågick i 20 lektioner under fem veckors tid. Resultatet visade att interventionsgruppen som fått undervisning i morfologi presterade statistiskt signifikant bättre på morfemtestet än kontrollgruppen. Inga signifikanta skillnader hittades mellan grupperna avseende avkodning, grammatisk kunskap, hörförståelse eller läsförståelse. Resultaten på morfemtestet korrelerade signifikant positivt endast med resultaten på grammatiktestet. Avkodning korrelerade negativt med samtliga övriga variabler, dock utan statistisk signifikans. Läsförståelse, hörförståelse och grammatik korrelerade signifikant positivt med varandra. Slutsatsen är att morfologisk medvetenhet kan utvecklas snabbt hos tvåspråkiga elever i åk 1 från ett område med socioekonomisk utsatthet om de får explicit undervisning i morfologi.