Denna uppsats ämnar öka förståelsen för individers identitetsskapande på den sociala medie-plattformen Instagram. Som digital kanal fyller den en viktig funktion för marknadskommunikation i dagens samhälle. Vem som helst kan numera driva marknadsföring online, privatpersoner som företag. I denna studie kommer vi att se till hur utvalda profiler använder sig av Instagram för att kommunicera sina personliga varumärken. Studien är avgränsad till att undersöka fyra kända svenska profilers Instagramkonton: Fredrik Eklunds, Zara Larssons, Kenza Zouitens och Zlatan Ibrahimovics. Då studien utfördes hade de tillsammans över tolv miljoner följare. I uppsatsen undersöker vi studieobjektens publicerade bildmaterial och utifrån materialet utförs en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa analysen undersöker vi trender i det publicerade bildmaterialet och i den kvalitativa utförs en semiotisk bildanalys med syfte att på ett djupare plan kunna besvara studiens frågeställning. Uppsatsens teoretiska ramverk behandlar vetenskapliga artiklar och forskningslitteratur om sociala medier, personliga varumärken, självpresentation och kommunikationsstrategier. Utifrån vår analys kan vi utläsa trender i profilernas bildpublicering som visar på att de främst fotograferar i arbetsrelaterade miljöer med sig själva i fokus för att inspirera sina följare. Vi kan också se att individerna strategiskt arbetar för att kommunicera den mest förmånliga sidan av sig själva till sina mottagare. Dessa olika komponenter är det som driver studieobjektens framgångsrika personliga varumärken på Instagram. / This paper intends to increase the understanding of the individual’s identity on the social medium Instagram. As a digital channel it fills an important function of marketing in today's society. Anyone can now operate online marketing, both individuals and companies. In this study we will investigate how selected profiles use Instagram to communicate their personal brands. The study is restricted to examining the Instagram accounts of four known Swedish profiles: Fredrik Eklund, Zara Larsson, Kenza Zouiten and Zlatan Ibrahimovic. When this study was conducted they had over twelve million followers together. In this paper we will investigate the study objects’ published footage, and based on the material we will conduct a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. In the quantitative analysis we intend to examine trends in the published photo material, and in the qualitative we will conduct a semiotic analysis to gain a deeper level of understanding of what the strategic communication behind the photos looks like. The theoretical framework is based on scientific articles and research literature on social media, personal branding, self-presentation and communication strategies. Based on our analysis we can identify trends in the profiles’ publications of images showing that they mostly shoot photos in working environments with focus on themselves, to inspire their followers. We can also see that the individuals are strategically working to communicate the most favorable side of themselves to their followers. These different components are what run the study objects’ successful personal branding on Instagram.

Internets framväxt har gjort det möjligt för marginaliserade grupper att få sina röster hörda på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. I denna studie analyseras användningen av #uppmuntrafetma på Instagram för att undersöka hur detta fungerar som en plattform för att utmana stereotypa kroppsideal för kvinnor och hur det fungerar som plattform för att bedriva feministiskt/politiskt förändringsarbete. Resultatet visar att Instagram kan fungera som en plattform för politiskt förändringsarbete, dock med vissa restriktioner. Plattformens utformning reproducerar samhälleliga normer, vilket gör det svårt för marginaliserade att ta plats. Däremot kan Instagram ses som en plattform där dessa marginaliserade grupper på ett enkelt sätt kan mobiliseras och diskutera sina politiska åsikter. För att kunna nå ut till så många som möjligt har det visat sig att hashtaggen fungerar bra. Genom att utmana rådande plattformsnormer når debatten ut till fler användare som annars kanske inte hade deltagit i diskussionen. Något som diskuteras i studien är hur ett politiskt förändringsarbete som till viss del går ut på att motarbeta objektifiering av kvinnor kan fungera på en så pass objektifierande plattform som Instagram. Analysen visar att det kan ske med hjälp av normbrytande bilder.

This study analyses how young women present themselves on social media, using Facebook and Instagram as their main networking tools. The purpose of this study is to find out how these women use social media, how they motivate their choice between Facebook and Instagram, how Facebook and Instagram create the needs for these women, and how these women decide the difference between Facebook and Instagram. Previous surveys from earlier studies regarding this topic have been collected trough books and internet. Semistructured qualitative analysis was used in this study to collect data from these women. The collected data gave a result that acknowledgement became a common endeavour of all the 7 respondents. Social media can contribute to something positive, such as keeping in touch with their loved ones, enhancing the self-confidence of individuals, and providing important information. Depending on the function of a social media, different individuals are turning to these social media to meet different needs.

Social media – over the last decade with the development of technology, this new worldwide phenomenon occurred on the horizon and changed the traditional marketing ways forever. Many companies therefore seek these new platforms in order to come closer to potential customers. One of the most important social media platforms for this is Instagram, where companies can approach their target groups by visual storytelling. Start-up companies have often limited marketing budgets, which makes Instagram a perfect marketing channel because it is cost effective. This thesis is a case study of how pictures on Instagram can be used to spread the brand and how different activities affect traffic to the website/webshop. This case study is based on a marketing model that has been created and tested on an interior company’s, Tegelbruketdesign, Instagram account. The marketing model is analysed and compared to collected data from semi-structured interviews with two popular private Instagram accounts and a semi-structured interview with a Digital PR & Social Media strategist. The findings suggest that some picture types and styles are better then others regarding the spreading of the brand. The findings also suggest that Instagram activities have a positive affect on the traffic to the company’s website/webshop.

The diploma thesis Medium in the process of change: photography from smartphones and other mobile devices in the context of professional photojournalism analyzes the use of smartphones and smartphone photography in current professional photojournalism. In the first part of the thesis, the main focus is mainly on theory. It describes the pictorial turn, current trend in vizualizing information and the retreat from text n behalf of visual information. The second part is devoted to the description of the historical approaches to photography and the ganges of the photography from analog to digital to smartphone photography. The third part of the thesis focuses on description of smartphones and tablets and it also focuses on the description on smartphone and tablet applications for editing and sparing of pictures. The fourth part analyzes the use of smartphones and smartphone photography in media by media professionals. It focuses on the use of smartphone photography by war photographers and by other professional photographers in distant countries, natural disasters or at sporting events. The last part is devoted to detailed interviews with professional photojournalists Tomáš Tesař and Milan Jaroš who have professional experiences with smartphone photography.

This quantitative study intends to identify how collective meaning-making elaborates on social media in terms of a rather new swedish concept, klimatsmart. User generated content, gathered under the hashtag #klimatsmart, is analyzed through quantitative content analysis and the study focuses on which climate friendly representations is created and further maintained on the social media platform Instagram. The approach combines an understanding of climate communication as well as how affective communities is formed in social media. The results show that commercial actors and individuals contribute with most content and that visual content of food and items of everyday use are the most common. A consumptionand recycling aspect often is mentioned along with this visual content. This indicates that the ideological negotiation in terms of the hashtag #klimatsmart is focused mainly to small lifestyle changes such as behavior linked to environmentally friendly consumption.

The ad blocking hype has brought new challenges for fashion brands to be seen and heard. Therefore new marketing strategies have to be found. Since the usage of mobile devises increased and consumers spend more time on online social networks - influencer marketing had been found as a authentic marketing channel to reach the consumers. Therefore this thesis aims on providing fashion brands a guideline of the components and characteristics of influencer marketing. To accomplish this research objective the qualitative method approach of expert interviews had been chosen and four experts from the fashion influencer marketing were questioned about their daily work with influencers to elaborate their needs and the challenges they are facing. The interviews lead to four core components of influencer marketing: authenticity, long-term relations, co-creation and micro-influencers. Underneath these core components the following sub-components were found: brand fit, exclusivity, visual language, passion, trust, price, creative freedom, and frequent communication. The main conclusion of this study is that working with micro influencers is key a component of influencer marketing. These influencers tend to have high authenticity, are experts in a certain niche and are not motivated by monetary reasons.

Vi har i denna uppsats valt att analysera vilken slags livsstil som förmedlas i reklam på den sociala medie-applikationen Instagram. Frågeställningen vi har valt är följande: - Vilken slags livsstil förmedlar unga svenska Influencers i åldern 19-30 med inriktning mode och livsstil genom bilder när de gör reklam på Instagram? Vi har valt denna frågeställning då vi, genom att surfa runt på sociala medier, märkt av likheter och skillnader mellan olika reklaminlägg och vill ta reda på om det finns oskrivna regler på vad som bör finnas med och visas upp i en reklambild på Instagram. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken slags livsstil som förmedlas i bilder av unga svenska influencers på Instagram när de samarbetar med företag. Vårt material har analyserats med hjälp av semiotikens ramverk genom en analys av denotation och konnotation på olika utvalda reklambilder. Vi har även använt oss av Roland Barthes teori om förankring samt Stuart Halls teori om stereotyper. Dessa teorier har hjälpt oss analysera och ta reda på bakomliggande meningar och kulturella betydelser i olika bilder i samband med deras medföljande texter. Metoden vi har använt oss av är en semiotisk analys. Med denna metod har vi kunnat ta reda på bakomliggande meningar på de bilder vi valt, samt analyserat detaljer som kan ge bilder en annan mening. Detta genom att tillämpa vår kultur, sociala normer samt förförståelser på sex olika reklambilder upplagda av influencers på applikationen Instagram. Vi har även analyserat detta på en samhällsnivå för att ta reda på vilken betydelse bilder som dessa har på en djupare nivå som påverkar massan. Slutsatsen och resultatet av vår undersökning är att den livsstil som förmedlas av de undersökta influencers på Instagram är en glamorös och lyxig livsstil som är kombinerad med ett vardagligt objekt eller en vardaglig syssla. Detta för att framstå som mer relaterbara och inte framstå som en ouppnåelig ikon. / We have chosen to analyse what kind of lifestyle influencers choose to display when collaborating with other companies on social media, more specifically the application Instagram. The purpose of this thesis is the following: - What kind of lifestyle is portrayed by young swedish influencers in the age of 19-30 with the orientation towards fashion and lifestyle through pictures when they produce advertisements on Instagram? We have chosen this purpose due to our own experiences of noticing a difference between lifestyles that are portrayed on social media. This made us want to find out if there are unwritten rules and similarities of how to post an ad on Instagram. Our material has been analyzed with the help of the theory of semiotics. This theory has allowed us to analyze different parts and details in pictures to find out if there are any underlying messages that might completely change the impression and main message of a picture. We will also use Roland Barthes theories of how text and pictures work together to form a new meaning in a picture and, lastly, use Stuart Halls theory about stereotypes. Our chosen method is a semiotic analysis. This method has allowed us to find out the underlying meanings and messages of pictures on Instagram, and it has also allowed us to analyze if the overlying message of the picture changes if you compare the picture with it’s supplied text. The result and our conclusion of our analysis is that the lifestyle portrayed by these influencers is a luxurious lifestyle that at the same time is combined with an everyday product or chore. This to be perceived as a relatable person rather than a god like icon.

Syftet med denna uppsats var att se hur influencers gör sin roll på instagram genom intrycksstyrning. Detta gjordes genom en netnografisk metod. Där observationer av 12 olika influencers har gjorts. Sex influencers studerades vardera inom genren mode respektive fitness. Dessa observationer utfördes som en passiv observation med en checklista till hands. Ingen kontakt har gjorts med de som observerats. De teorier som använts är Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv, med en särskild inriktning på delarna inramning, personlig fasad och intrycksstyrning. För att kombinera intrycksstyrning med rådande normer för att öka förutsägbarheten hos aktören för publiken så kombinerades även Goffmans (1976) studier om kön och reklam med Hirdmans (2006, 2010) studier om hur kön, främst unga män och kvinnor, porträtteras och porträtterar sig själva i bild. Arbetets huvudresultat är att influencers ofta följer de rådande normer kring hur unga män och kvinnor normativt porträtteras i bild i den västerländska kulturen. Undantag förekommer under genren fitness hos kvinnorna, där det inte är ovanligt att kombination av rådande normer för hur män porträtteras och hur unga kvinnor porträtteras. Detta innebär att männen ofta har en mer distanserad bild till den som observerar genom deras bilder, vilket ofta gör att de porträtteras som om man får se deras liv genom ett fönster. Medan de observerade kvinnorna tenderar att ha en mer inbjudande porträttering för de som ser deras bilder, där kvinnan i bild och text är mer inbjudande till den publik den har. Så influencerns användning av intrycksstyrning går i linje med de normer och förväntningar som finns hos influencern i enlighet med Goffmans (1976) och Hirdmans (2006:2010) fynd i hur kön porträtteras och porträtterar sig självt i olika medier.

Female influencers have during the last years reached great success on social media, they are popular and influential with a lot of followers who they have a close bond with. Therefore, they are frequently used as a third part of corporate marketing strategies. The content on social media have however been criticised for only presenting an edited and happy picture of life. Thereby, the purpose of this study was to analyse the five biggest influencers in Sweden and their self-representation concerning happiness on Instagram. More specifically to study how happiness is constructed discursively. The study was based on posts published during 2018 and was conducted through a discourse analysis inspired by Laclau and Mouffe, focusing on happiness as an empty signifier. The theoretical starting point of this essay was based on Ahmed´s (2010) argumentations about happiness, Gill´s (2007) understanding of postfeminism and Hochschild´s (2003) comprehension of feelings as a part of labour. The results showed that happiness was both expressed as a process and as a state of mind, where happiness either could be reached through change and improvement or by loving yourself just the way you are. The results also showed that happiness was used as a tool within their self-representation in order to market products and services. Furthermore, their relationships were constructed as an ideal for a happy life. Finally, setbacks and problems were expressed as an opportunity to grow and learn in order to experience greater happiness in the future.