Utvecklingen av smarta telefoner och sociala medier har gjort det enklare för människor att kommunicera med varandra. Detta är något som företag inte varit sena med att ta till förfogande. Då det idag anses som en självklarhet att företag befinner sig på sociala medier har intresset växt för hur mobilmarknadsföring går till. Samtidigt är det intressant att se hur användarna av applikationen ställer sig till detta fenomen. Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad användare tycker om företag som använder sig av Instagram i marknadsföringssyfte. Det som undersöktes var användarnas beteenden, vanor och åsikter kring företags användning av applikationen. Undersökningen utfördes med hjälp av kvantitativ metod för att samla in data kring användarna, en enkät skickades ut via Facebook riktad till människor i åldern 15 till 30 år. Totalt svarade 105 personer på den utskickade enkäten under perioden som den var tillgänglig på internet. I uppsatsen användes ett flertal teorier, med olika inriktningar, som var till hjälp i analysen. Den teoretiska ramen hade i huvudsak inriktning på ämnen som PR, marknadskommunikation och sociala medier. Resultatet visade på att användarnas syn på företag som marknadsför sig på Instagram skiljer sig åt beroende på hur aktiva de är på applikationen. En social och aktiv användare på Instagram var troligtvis också i högre utsträckning positiv till företag som använde sig av applikationen. Bland de som var mindre aktiva var inställningen till frågan inte lika självklar utan mer utspridd. En stor del ställde sig neutralt till frågan vilket kan antyda på att Instagram som plattform för marknadsföring fortfarande är något som inte alla känner till.

Unga människor är idag väl insatta användare av olika former av sociala medier - det är ofta en självklar del i deras vardag. Det sociala mediet Instagram har blivit oerhört populärt bland såväl barn som vuxna och används dagligen via mobilen för att förmedla ögonblicksbilder till omvärlden. I den här studien kommer Instagram - utifrån begrepp som hälsa, träning och konsumtion - analyseras med hjälp av teorier om makt och genus. Hälsomedvetenheten bland unga har genom spridningen på Instagram och i vårt blomstrande konsumtionssamhälle antagit en stor del av det mediala utrymmet. Studien syftar till att, med hjälp av diskursanalys, se vad hälsa innebär för unga på Instagram, samt vad det är som uttrycks i ett större samhällsperspektiv.

Studenter har ofta som mål att få ett arbete efter avslutade studier och med hög konkurrens på arbetsmarknaden skulle personal branding, personligt varumärkesbyggande, i sociala medier kunna vara ett bra hjälpmedel för att få ett arbete. Men hur många utnyttjar egentligen detta? Uppsatsens syfte är att belysa denna kombination. Frågeställningen handlar om hur studenter inom olika yrkesområden upplever och hanterar presentationen av sig själva i sociala medier. Vi undersökte också hur studenter reflekterade över olika publiker och roller på sina sociala medier och hur de tänkte kring det de publicerade. Vi var också intresserade av hur de såg på den påverkan som innehållet på deras sociala medier kunde ha på eventuella framtida arbetsgivare. Studiens teoretiska ramverk utgår från Erving Goffmans teori om självpresentation, också kallad impression management. Teorin handlar om hur man genom olika handlingar försöker påverka vilken bild som andra ska få av en själv. Vi presenterade också de teorier som finns om personal branding. Impression management och personal branding jämfördes sedan för att undersöka skillnader och likheter. Impression management visade sig vara mer eller mindre omedvetna och vardagliga handlingar för att påverka den bild som presenteras av en själv. Personal branding är medvetna strategier för att nå olika mål, ofta karriärmässiga. Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 16 studenter från fyra olika ämnesområden på Karlstads universitet. Studenterna från de olika ämnesområdena kommer troligtvis att söka arbete på arbets- marknader med olika hög konkurrens och var därför extra intressanta att jämföra. Utifrån resultatet av denna studie delade vi in respondenterna i tre olika grupper utifrån hur stor benägenheten var att bygga sitt eget varumärke på sociala medier. De slutsatser som vi kom fram till var att studenter tycker det är viktigt att visa upp en fördelaktig bild av sig själv på sociala medier, något de ofta gör omedvetet. De reflekterar heller inte så hög grad kring de olika publiker som finns på deras sociala medier. Till sist tror många att en potentiell arbetsgi- vare undersöker deras sociala medier i rekryteringssyfte. För en del studenter innebär detta att de i framtiden kommer att ändra innehållet på deras sociala medier för att förbättra sina chanser för en anställning.

Instagram is one of the fastest growing social networks and has given the image a new meaning. With social media like Instagram, the user can decide how he wants to be perceived by others. By choosing what images he wants to publish, he creates and forms the content of Instagram, which in turn creates and forms how he will be perceived. This study is about young men’s self-representation on Instagram. Based on theories about Symbolic interaction, the Dramaturgical perspective and FoMO the study is looking into which images are the most common to publish among the respondents. Furthermore, how the respondents create and form their self-image by how they imagine that other people perceive them. The study is also looking into how the self-image is affected by comparison with others and finally, what impact Instagram has on the respondents. The study has been done by interviewing six young men and also by a thematic overall analysis of their images on Instagram. The result of this study shows that a common behavior among the respondents is to make themselves look better on Instagram. The images that they publish often represents “the good life”, such as fancy dinners with friends, champagne and trips to different places around the world. Images that does not represent a luxury lifestyle are often left “behind the scenes”, and they are therefore invincible for others. The respondents also tend to create and form their self-image by their imagination of how others see them. Like a mirror, the respondents often see themselves from the eyes of others and they choose pictures just so they can live up to that specific image they think others have of them. With Instagram, the respondents can also stay updated of what other people do, but at the contrary, they are also updated of what they are missing out on. This comparison of what others do and what the respondents do not do tend to have negative effects on their self-esteem. An “optimized me” on Instagram can give increased self-esteem, but at the same time it contributes to more comparison and jealousy, which can lead to a misguided self-image.

I takt med att Sverige har blivit digitaliserat spenderar befolkningen mer tid på sociala medier. Företag väljer därför idag att allt mer marknadsföra sig på sociala medier istället för via traditionella medier. Social media plattformen Instagram har ökat i tillväxt under senaste åren och är idag en populär plattform bland svenskarna, speciellt bland den yngre generationen. På sociala medier finns det personer som har ett stort antal följare, exempelvis har sportprofilen Zlatan Ibrahimovic 32,2 miljoner följare på Instagram. Detta i kontrast till tidningen Aftonbladet som har en räckvidd på 3,2 miljoner. Personer med ett ansenligt och betydande socialt nätverk på sociala medier plattformar kallas för influencers. Influencers påverkar människor i deras val av produkter och tjänster och kan hjälpa företag med deras marknadsföring genom att skriva om deras produkter och tjänster. Marknadsföring via influencers anses slagkraftigt eftersom att influencers följare anser dem vara trovärdiga. Dagens ungdomar är uppvuxna i den digitala eran och sociala medier är en naturlig del av deras liv. Dessutom klassas ungdomar till gruppen sårbara konsumenter och är mer mottagliga för olika marknadsföringsmetoder. Studien syftar till att få en djupare förståelse samt att redogöra för vad som påverkar ungdomars uppfattning om influencer marketing på Instagram. Vi har identifierat faktorer som påverkar ungdomars uppfattning om influencer marketing på Instagram. Detta för att kunna ge råd till företag som vill använda influencer marketing som marknadsföringsstrategi och för att kunna bidra till forskningen inom influencer marketing. För att undersöka detta har vi utfört tio intervjuer med ungdomar som är 18–19 år. Den teoretiska bakgrunden består av huvudområdena: attityder mot reklam, det nya reklamlandskapet och komponenter inom influencer marketing. Teorierna har sedan analyserats mot materialet från intervjuerna vilket har besvarat studiens problemformulering: Vad påverkar ungdomars uppfattning om influencer marketing på Instagram? Studiens resultat presenteras i en egenkomponerad teoretisk modell och bekräftar att det är tre faktorer som påverkar ungdomars uppfattning om influencer marketing på Instagram: användandet av Instagram, relationen till influencers och samarbeten mellan företag och influencers. Instagram har en betydande roll i ungdomars liv och en viktig del av deras användande av Instagram är att följa sitt sociala nätverk. Genom sitt sociala nätverk skapar ungdomar relationer till influencers. Relationen innebär att influencers har ett inflytande över ungdomar och skapas utifrån ungdomars intresse samt påverkas av ungdomars förtroende mot influencers. Innehållet i samarbetet och antalet samarbeten en influencer väljer att ha är viktigt för att ungdomar ska uppfatta samarbetet som trovärdigt, vilket i sin tur påverkar ungdomars förtroende för influencers och deras relation. Dessutom påverkar ungdomars förtroende för influencers, deras relation, hur accepterande ungdomar är mot influencers samarbeten. Relationen mellan ungdomar och influencers samt samarbetet i sig påverkar hur mottagliga ungdomar är för influencer marketing och hur de uppfattar fenomenet.

Este trabalho se situa na fronteira das áreas de Comunicação, fotografia e estudos do imaginário. Partimos do pressuposto de que as fotografias produzidas a partir do aplicativo Instagram e das câmeras da marca LOMO atingiram grande popularidade em razão de sua semelhança estética. Para concretizar este trabalho, fizemos uma exaustiva análise dessas duas ferramentas: seus modos de criação e fruição e sua relação com o tempo através de teóricos influentes das teorias do imaginário e da Comunicação. Além da pesquisa bibliográfica, nos utilizamos da mitodologia para buscar as imagens simbólicas recorrentes e regimes do imaginário que guiam essas ferramentas e suas constelações de imagens. Descobrimos que a semelhança estética entre as duas ferramentas seria apenas uma potencialidade, uma vez que os usuários do Instagram não têm como pulsão motora a busca pela estética, mas sim o clicar- publicar-impressionar, guiados pela técnica. Dessa forma, foi possível situar o Instagram como modelo do que seria um imaginário comunicacional, guiado pelo Regime Heroico do imaginário, caracterizado pelo titanismo e pela desestetização, enquanto a lomografia se situaria na polaridade oposta, guiada pelo Regime Místico e pela busca estética, sendo uma equilibração natural do próprio imaginário. / This work is located in the border areas of Communication, photography and imaginary studies. We assume that the photographs taken from the Instagram app and the LOMO cameras reached great popularity due to its aesthetic similarity. In order to achieve this work, we did a thorough analysis of these two tools: their modes of creation and enjoyment and its relationship to time by influential theorists of the imaginary and Communication theories. In the literature, we use the mitodologia to check the recourent symbolic images and imaginary schemes that guide these tools and their constellations of images. We found that the aesthetic similarity between the two tools would be only a potentiality, since Instagram users do not have as motor drive the search for aesthetics, but the click - publish - impress, guided by technique. Thus, it was possible to locate Instagram as a model of what would be a Communicational Imaginary, guided by the imaginary Heroic Regime, characterized by Titanism and the deaesthetization while lomography would stand in the opposite polarity, guided by Mystic Regime and the aesthetic pursuit, and a natural balancing of the imaginary itself.

n the following thesis, I will begin by giving a more detailed background on the prevalence of internet and social media use. Then I will provide information on depression and declining mental health rates in the United States. Following this, I will discuss previous studies that have come to a variety of conclusions about the interaction of these two factors, including some theoretical frameworks that are useful when thinking about this subject matter. I will then describe the methods used for my analysis, which will be followed by a presentation of the variables, results, and analysis. I find that Instagram is a significant determinant of lower perceived social status, and that Snapchat is a significant determinant of poorer mental health.

This thesis aims to research hashtags on Instagram via the semiotics analysis. The research is based on Leoš Mareš's Instagram profile, which is one of the most successful accounts within the Czech environment, and uses specific types of hashtags. Therefore, it provides a quality data corpus for the research. At the beginning of the thesis the subject of semiotics is introduced, also other key terms, such as meaning, sign, semantics, pragmatics, and syntactic, denotation and connotation, and language tropes. Following there is an introduction of the new media, Instagram, and hashtags. Hashtags are described within the Twitter background, since most of the studies are focused on hashtags on Twitter. The practical part of this thesis is based on Morris's division of semiotics, which is syntactic, semantics, and pragmatics. It studies how hashtags follow and refer to each other, what is the relationship between the photograph and hashtags, and what are the assumptions for understanding the whole post. At the end of the thesis the findings are summarized, and the patterns of hashtags' occurrence are shown.

Influencer marketing has become a central aspect within brand’s marketing activities (Kapitan & Silvera, 2016). The former marketing way of including celebrities within marketing purposes (Pringle & Binet, 2005) has in recent years been discussed as digital media influencers (Kapitan & Silvera, 2016). Digital media influencers resulted in social media influencers, where Instagram is one out of the social media which is worldwide used (Influencer Marketing Hub, 2018). Social media influencers are shown to have a significant role for brands in the process of reaching out to consumers (Lin, Bruning & Swarna, 2018) and within the fashion industry, the opinions of fashion influencers tend to weigh heavy within consumers decision making (Loureiro, Costa & Panchapakesan, 2017). However, besides the known influential characteristics of celebrity endorsement (Page Winterich, Gangwar & Grewal, 2018; Tzoumaka, Tsiotsou & Siomkos, 2014), the level of influence of Instagram influencers has mainly been discussed in terms of number of followers (De Veirman, Cauberghe & Hudders, 2017). The purpose of this study is to describe the influential characteristics of an Instagram fashion influencer and its influence on consumers purchase intention for fashion in Sweden. The research method applied for this research was primary data in the form of a survey research and was chosen as it allows to generate data which makes it possible to define correlations between the variables (Bryman & Bell, 2015). The study is based on the theory of consumer purchase intention, celebrity endorsement as well as influencer marketing, and through that, three hypotheses were created: 1) the trustworthiness of an Instagram fashion influencer has positive impact on consumers purchase intention, 2) the expertise of an Instagram fashion influencer has positive impact on consumers purchase intention, 3) the physical attraction of an Instagram fashion influencer has positive impact on consumers purchase intention. The conclusion drawn indicates that the trustworthiness of an Instagram fashion influencer is the only influential characteristic amongst the identified characteristics in this research which impacts consumer purchase intention for fashion in Sweden.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur unga vuxna skapar sin självpresentation på Instagram. För att uppfylla syftet studerades insamlat intervjumaterial med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att unga vuxna skapar sin självpresentation på Instagram genom noggrant utvalda bilder och bildtexter i syfte att framställa sig själva som positiva, framgångsrika, och attraktiva. Det är även viktigt för målgruppen att vara trovärdig i sin självpresentation. Vidare framkommer att självpresentationen huvudsakligen skapas genom förberedande och upprätthållande åtgärder, samt att unga vuxna är väl medvetna om publikens närvaro och anpassar sin publicering för att inte skapa spänningar i offline-baserade relationer.