Syftet med denna studie är att öka förståelsen för det meningsskapande som kommer till uttryck när ungdomar använder det sociala nätverket Instagram. Specifikt fokus riktas mot vad som kännetecknar meningsskapande i förhållande till ungdomars erfarenheter av de bilder på kroppsideal och hälsa som framställs på Instagram. För att besvara syftet använder vi oss av en kvalitativ metod, inspirerad av en fenomenologisk ansats. Vi har genomfört tre gruppintervjuer med totalt 16 ungdomar i årskurs tre på gymnasiet och sedan analyserat datamaterialet med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att Instagram används som ett redskap för att upprätthålla den sociala interaktionen, på och utanför nätverket. Genom att vara intressant och visa upp sin bästa sida söker användarna bekräftelse, vilket de får genom gilla-markeringar och kommentarer. Resultatet visar även att ungdomarna är medvetna om att den bild av kroppsideal och hälsa som finns på Instagram enbart visar en del av helheten. För att vara hälsosam uttrycker ungdomarna att det är viktigt att älska sig själv och ha balans i livet. / The purpose of this study was to increase the understanding for the meaning-making that comes to expression when adolescents uses the social network Instagram. Specific focus is directed on what defines meaning-making in relation to adolescents experiences of the images on body ideal and health that is portrayed on Instagram. To answer the purpose we have used a qualitative research method, inspired by a phenomenological approach. We have completed three group interviews with a total of 16 adolescents in the last year of high school and then analyzed the data with inspiration from a qualitative content analysis. The result shows that Instagram are used as a tool to maintain the social interaction, on and beside of the media. By being interesting and show your best side the users also seek confirmation, which they get from likes and comments. The results also shows that adolescents are aware that the image of body ideal and health that exists on Instagram only shows a part of the whole picture. To be healthy the adolescents express that it's important to love yourself and have a balance in life.

The qualitative study “Måste jag köpa det jag ser?” by Madeleine Ohlson and Akvile Paulaityté is made to investigate the effects of Instagram on fashion- and beautyconsumption and the ego image of individuals. In the Swedish society the government sees consumption as a problem, and that it should decrease because of the high consumptionlevel. According to Dag Kättström social media affects everydaylife of individuals and their relations because of the frequent use. The research of Instagram by Mendelsons and Papacharissis (2011) reveals the possibility for individuals to display their identity and create an image. During this study seven semistructured interviews were made with students from Södertörn University and the material was analyzed through Goffman’s dramaturgic perspective and the consumptiontheory of Bauman. The outcome of the study shows that students that frequently use Instagram gets a need to see frequent newsfeed updates and the students with a beauty- and fashioninterest follow beauty- and fashioninspired users to find new trends and create productposts. The effects of Instagram on the ego image is low according to the students because of their high self-esteem. They though feel they are affected by their feel of insufficiency from Instagramposts regarding beauty- and fashionproducts and appearance standards. / Den kvalitativa studien “Måste jag köpa det jag ser?” av Madeleine Ohlson och Akvile Paulaityté beskriver Instagrams påverkan på skönhets- och modekonsumtion och individers självbild. I det svenska samhället upplevs konsumtion som ett problem enligt regeringen som anser att konsumtionen bör minska då individer köper för mycket produkter. Enligt Dag Kättström kan sociala medier påverka individers vardag och relationer då medieformen ofta används. Mendelsons och Papacharissis forskning kring Instagram (2011) visar individers möjlighet att påverka uppvisandet av sin identitet och skapa en önskad image. Syftet med studien är att undersöka hur Instagram påverkar unga kvinnliga studenters konsumtion och självbild. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 7 studenter från Södertörns högskola och det empiriska materialet analyserades genom Goffmans dramaturgiska perspektiv och Baumans konsumtionsteori. Resultatet av studien visar att studenter som ofta använder Instagram upplever ett behov av ständig nyhetsuppdatering och studenterna med ett   mode- och skönhetsintresse följer mode- och skönhetsinriktade konton för att informeras om trender samt exempelvis skapa produktinlägg. Instagrams påverkan på självbilden upplevs enligt studenterna vara låg då de upplever sig ha en bra självkänsla. De anser sig däremot påverkas så att de ibland kan känna sig otillräckliga på grund av instagraminlägg rörande mode- och skönhetsprodukter och olika utseendenormer.

Submitted by Fabio Sobreira Campos da Costa (fabio.sobreira@ufpe.br) on 2017-07-31T12:45:00Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 811 bytes, checksum: e39d27027a6cc9cb039ad269a5db8e34 (MD5) Dissert_Lucíola-BC.pdf: 4856224 bytes, checksum: c452a301922bc63997f707ccf112fcef (MD5) / Made available in DSpace on 2017-07-31T12:45:00Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 811 bytes, checksum: e39d27027a6cc9cb039ad269a5db8e34 (MD5) Dissert_Lucíola-BC.pdf: 4856224 bytes, checksum: c452a301922bc63997f707ccf112fcef (MD5) Previous issue date: 2016-05-20 / No contexto da popularização de imagens íntimas em aplicativos de fácil captura e manipulação na atualidade, tal qual o Instagram, é impossível não observar a explosão de perfis imagéticos voltados para a publicização da vida cotidiana. O desejo de ser observado naturaliza o registro e transformação de si e do corpo como vestígios de uma consciência presente no tempo e espaço. Nota-se o surgimento de um novo tipo de fotógrafo que atrai e sente-se atraído por determinadas temáticas que se repetem em aglutinações de fotografias, formando grupos autônomos e comunidades independentes, interligadas por associação de afetos que se entrecruzam. Entretanto, determinados símbolos concebidos dentro desses aplicativos apresentam-se como repetições de elementos que sempre estiveram presentes no imaginário de produção iconográfica compartilhada pelo homem, em períodos anteriores à digitalização, e que transportam uma dinâmica que pensamento que perpassa os séculos em diferentes suportes. A persistência dessas subjetividades como forma de comunicação produz constelações visuais presentes desde a época dos registros de Chauvet-Pont-D’arc, passando pelo Atlas Mnemosine de Aby Warburg, remanescendo na época dos Novos Olimpianos da cultura de massa do século XX e que continuam enquanto materialização do desejo de permanência do “eu”, expresso nos autorretratos do rosto e do próprio corpo, publicados diariamente na contemporaneidade. / In the context of popularization of intimate images in easy photograph capture and manipulation nowadays, using some applications like Instagram, it is impossible not to notice the explosion of profiles that search for the popularization of everyday life in images. The desire to be observed by others naturalizes the registration of self and body as traces of an awareness self presence in time and space. It’s visible the emergence of a new type of photographer that attracts and is attracted by certain themes that are repeated in associated photographs, forming some autonomous groups and independent communities, linked by association affects connected by themselves. However, certain symbols designed within these applications appear as repetitions of elements that have always been present in the shared iconographic and imaginary production made by men, in periods prior to digital era, and carrying a way of think that is always running through the centuries in different types of media. The persistence of these subjectivities as communication produces some sorter of visual constellations, which always have been present, since from the time of Chauvet-Pont-d'Arc paintings, through by Aby Warburg’s Atlas Mnemosyne, having remained until the time of the twentieth-century mass culture’s “New Olympians” and continue as a materialization of the immortality desire, expressed on self-portraits and body pictures, published daily in the contemporary world.

Instagram är en social medieplattform som är populär i dagens samhälle. Det är en plattform som påverkar många människor på olika sätt. Ett sätt är att skildra en "ideal kroppsbild" eftersom instagramanvändare försöker skildra sig själva på bästa möjliga sätt. Detta resulterar i höga standarder som de flesta inte kan uppfylla. Som ett motstånd mot detta skapades hashtaggen "Instagramvsreality". Hashtaggen skapades för att visa verkligheten bakom några av Instagram-inläggen som ibland är redigerade eller inte visar hela bilden. I den här studien undersökte vi om meddelandet bakom Instagram-inlägget med hashtaggen Instagramvsreality och Instavsreality kom fram genom den visuella kommunikationen och hur det påverkade respondenterna. / Instagram is a social media platform that is becoming a big part of today's society. It is a platform that affects a lot of people in different ways. Research shows that one way is by portraying an “ideal body image” since Instagram users try to portray themself in the best manner possible. This results in high standards that most people cannot fulfill. As resistance to this, a body positivity movement came to life and with this the hashtag “Instagramvsreality”. The hashtag was created to show the reality behind some of the Instagram posts which are at times edited or do not show the whole picture. In this study, we investigated if the message behind the Instagram post with the hashtag Instagramvsreality and Instavsreality was understood through the visual communication and how it affected the respondents. The results show that most of the responders understand both the message with the message behind the Instagram posts and the bigger message behind the hashtag. While they are not affected by the hashtags encouraging message.

In today's digital society, social media has a major impact on consumers. A contributing factor to consumption via social media is the phenomenon of influencers. These social media accounts and the individuals behind them are associated with power and knowledge in a specific area that they choose to highlight in their platforms to influence individuals' purchasing decisions. The purpose of this study is to investigate how much and what type of influence the influencers on Instagram have on Swedish consumers' buying behavior. The study also describes the importance that influencers' credibility, purchase intention and relationship building have on active Instagram users. The theoretical models that have been applied in the study are Horton and Wohl's concepts of parasocial relationships that affect the relationship to influencers and Bauman's definition of consumer society that affects consumers. A qualitative research study with an abductive research approach and the empirical data was collected through semi-structured interviews. The study's primary target group is Swedish women and men between the age of 20–30. Based on the results of the study, the respondents use influencers as an inspiration and source of information when they buy things. The empirical data also shows that a long-term relationship with influencers has a direct impact on consumer buying behavior. The relationship is described as having been modernized and is similar to a physical relationship to which the Instagram application has contributed; an interplay between supporters and influencers. The results of the studyshed light on the impact of influencers on consumption and make visible which factors are decisive for the consumer. / I dagens digitaliserade samhälle har sociala medier en stor påverkan på konsumenter. En bidragande faktor till konsumtion via sociala medier är fenomenet influencers. Dessa konton och individer bakom förknippas med makt och kunskap inom ett specifikt område som de väljer att framhäva i sina plattformar för att påverka individers köpbeslut. Syftet med denna studie är att undersöka vilket inflytande influencers på Instagram har på svenska konsumenters köpbeteende. Studien redogör även vilken betydelse som influencers trovärdighet, köpintention och relationsskapande har på aktiva Instagramanvändare. De teoretiska modeller som har tillämpats i studien är Horton och Wohls begrepp parasocialarelationer som berör relationen till influencers och Baumans definition av konsumtionssamhälle somberör konsumenter. Studien är av kvalitativ art i form av semistrukturerade intervjuer och tillämpar en abduktiv forskningsansats. Studiens primära målgrupp är svenska kvinnor och män i åldrarna 20–30.Utifrån studiens resultat framkommer det att respondenterna använder sig av influencers som en inspiration och informationskälla när de ska handla. Det framkommer även att en långvarig relation till influencers har en direkt påverkan på konsumentens köpbeteende. Relationen beskrivs ha moderniseratsoch är lik en fysisk relation vilket applikationen Instagram bidragit till; ett samspel mellan anhängare och influencers. Studiens resultat belyser influencers påverkan på konsumtion samt synliggör vilka faktorer som är avgörande för konsumenten.

I dagens samhälle är Instagram och influencers ett väldigt vanligt fenomen bland unga. Idag kan influencers nå ut med marknadsföring av produkter på ett helt nytt sätt än vad reklam och reklamföretag gör. De som använder sig av Instagram i störst utsträckning är tjejer i ung ålder. Eftersom influencers har ett stort inflytande på unga och att de framför allt är inriktade på marknadsföring av kläder har detta även en koppling till den sociala identiteten. Konsumtionen i samhället ökar och det finns en strävan efter att visa sin identitet genom konsumtion. Syftet med denna studie är därmed att undersöka vilken betydelse influencers och deras uppdateringar på Instagram har för 16 - 20 åriga tjejers sociala identitet och på det köpbeteende som påverkar den sociala identiteten. Den valda metoden för att undersöka ämnet består av en kvalitativ semistrukturerad intervju med tio tjejer i åldrarna 16 – 20 år. Resultatet av studien påvisar att influencers har en stor betydelse för tjejernas köpbeteende kopplat till den sociala identiteten genom att influencers är en mycket stor inspirationskälla inom flera olika områden. Samtidigt som tjejerna tycker om influencers och därmed skapar ett förtroende för dessa finns det även en tendens till att jämföra sig med dem. / In today’s society, Instagram and influencers are very common phenomena among young people. Influencers can reach out in a completely new way when marketing products compared to traditional advertising. The users of Instagram are mostly young girls. Influencers have a great influence on young people and are primarily focused on the marketing of clothes. This has an affect on social identity. With the increasing rate of consumption in society, there is an effort to show one's identity through consumption. The purpose of this study is therefore to investigate the significance of influencers and their updates on Instagram for 16 - 20 year old girls' social identity and on the consumer behavior that affects social identity. The chosen method for investigating this are qualitative semistructured interviews with ten girls aged 16 - 20 years. The results of the study show that influencers have great significance for the girls' consumer behavior linked to social identity. Influencers are a very large source of inspiration for the girls in several different areas. At the same time as the girls find influencers likeable and build a trust for them, they also have a tendency to compare themselves to the influencers.

The purpose of this study was to examine whether women's self presentation on Instagram and in podcasts were consistent with stereotypical characteristics of the female gender, and whether their self presentation would differ as a result of the different media conditions. A qualitative content analysis was performed on transcriptions of podcast-episodes and instagramposts in order to examine how three women, with high numbers of followers on Instagram, constructed their self presentation in relation to female stereotypes. The main theoretical framework supporting the study was Goffman's theory about impression management and self presentation. In addition gender theory and structuration theory were applied.   The result indicates that all three women performed the majority of their self presentation, in both the podcasts and on Instagram, according to the stereotypes presented by the analytical framework. However, the main result show that the women’s self presentation in podcasts were performed more according to stereotypes than on Instagram. This is further debated in the analysis.  The fact that women often are portrayed according to stereotypes in the media is a part of the reason why women are still not equal to men. This problem has been debated for a long period of time but is still an issue. This study is an initial step in exploring how the platforms of podcasts and Instagram enable various female stereotypes in women's self presentation, and can hopefully contribute with further attention to the debate.

Bakgrund Medvetenheten om vår miljöpåverkan och intresset för ett mer hållbart konsumtionssamhälle har ökat. För att uppnå de globala målen för en hållbar utveckling, behöver miljöpåverkan från konsumtionen minska. En del av lösningen är second hand-försäljning som också är en av de konsumtions-trender som ökar i störst omfattning. Konsumenterna uppskattar företag som bedriver hållbara verksamheter och behöver information från företagen för att kunna fatta medvetna köpbeslut. Sociala medier som Instagram används av second hand-företag för att nå ut med sin information. Dock kan det vara svårt att synas genom den stora mängd information som florerar i flödena. Detta ställer krav på att second hand-företagens visuella identiteter utvecklas för att nå den önskade målgruppen. Syfte Studiens syfte är att kartlägga hur second hand-företag använder grafik som en del av deras visuella identitet för att utmärka sig på Instagram. Metod Som datainsamlingsmetod användes en visuell innehållsanalys. Urvalet bestod av elva second hand-företag vars inlägg på Instagram innefattades av kläder och inredning. Resultat/slutsatser I denna studie var användningen av de grafiska elementen jämnt fördelad totalt sett för gruppen av second hand-företag. De grafiska element som företagen använder i inlägg är illustrationer, logotyper/symboler, tonplattor och text. Av det totala antalet inlägg som second hand-företagen publicerar, består 34% av inlägg med grafik. Totalt sett för gruppen av second hand-konton var inlägg med grafik i kombination med fotografisk bild den vanligaste typen av inlägg att publicera. För den totala gruppen företag används färger ur kategori röd, gul, grön, blå, svart, vit, grå och magenta varav röd användes i störst omfattning i inläggen med grafik. Second hand-företagen använder typsnitt ur huvudklasserna Sanserif, Seriff och Display i inläggen, varav typsnitt i huvudklassen Sanserif används i störst omfattning. Inom underklasserna tillhörande de olika huvudklasserna används Neogrotesque, Grotesque, Transitional och Processed/Manipulated i störst omfattning. / Background The awareness of our environmental impact and the interest for achieving a more sustainable consumer society has increased. The impact from consumption must be reduced in order to reach the global goals for a sustainable development. Second hand sales is a part of the solution towards a more sustainable future and is also one of the most increasing consumption trends. Consumers appreciate companies that take sustainable actions, and they need information from the companies to make more conscious buys. Social media platforms, such as Instagram, are being used by second hand companies to reach out with their information. However, it can be difficult to be seen amongst the large amount of information that overflows in Instagram feeds. Therefore, the companies need to develop their own visual identities in order to reach their desired target group and attract buyers. Aim The purpose of this study is to map how second hand companies uses graphics as a part of projecting their visual identities on Instagram. Method A visual content analysis was used to collect data for the study. Eleven second hand companies, whose Instagram posts contained clothing and home interior, was selected for the analysis. Results/conclusions The result of this study shows that the second hand companies total use of different graphics was spread evenly amongst the following elements: illustrations, logos/symbols, solid color surfaces and text. Of the total number of posts that were published by the second hand companies, 34% consist of posts with graphics. Posts that consisted of graphics were most often used in the combination of photographic images and graphics. These types of posts were the overall most common for the second hand companies in this group to publish. The colors that the group of second hand companies uses in their posts consisting graphics, were found in the categories: red, yellow, green, blue, black, white, gray and magenta of which red was used in the greatest extent. The typefaces that were used in the posts were classified as Sanserif, Seriff and Display but Sanserif typefaces were the more often used than the others. This study also covered these typeface classifications subclasses in which Neogrotesque, Grotesque, Transitional and Processed/Manipulated are used to the greatest extent.

A paradigm shift has taken place in identity formation as the society7 is moving towards to be more digitized. Previous research shows that young people use social media and its opinion leaders, called influencers, to a large extent as a tool to create their own identity. One way to express identity is through clothing and today the fast fashion industry has digital marketing strategies in shape of collaborations with influencers to reach consumers. Young women are, above all, the target group that both spends time and is most affected by social media, which makes them easily fall for the consumerism of clothing that influencers encourage. The fashion industry is an industry that has an extensive climate impact where emissions of greenhouse gas, chemicals and the use of resources have major negative consequences for the world. Statistics specifically indicate that young women have a high environmental awareness in form of strong sustainable values, while this group in the meantime also having a tendency to be affected to consume. The purpose of this study is to investigate young women's identity formation via Instagram and how they position themselves in their identity formation regarding both clothing consumption and environmental awareness. This study was conducted in accordance with a qualitative approach where the data material was obtained through interviews with four focus groups. The method has been chosen to study how the respondents argue while being a part of a group. The data has been analyzed through a developed analytical model based on a thematization of selected identity theories. The study's findings and conclusions indicates that young women are generally unplanned and materialistic in their clothing consumption despite a general or high environmental awareness. However, a greater interest in fashion tends to lead to increased environmental awareness in the consumption of clothing. The perception of the importance of clothing for identity formation affects how different patterns of consumption develop where those with a high opinion are less materialistic and impulsive and vice versa. Influencers' impact on young women’s identity formation vary and is based on the intention to follow a profile, where those who intend to follow fashion-based profiles are more affected than those who follow lifestyle influencers. This study is written in swedish. / Ett paradigmskifte har skett inom identitetsskapande i takt med att samhället går mot att bli allt mer digitaliserat. Tidigare forskning visar på att unga individer i stor utsträckning använder sociala medier och dessa plattformars opinionsledare, kallade influencers, som verktyg för att skapa sin egen identitet. Ett sätt att uttrycka sin identitet på är genom kläder och fast fashion industrin har idag digitala marknadsföringsstrategier i form av samarbeten med influencers för att nå ut till konsumenter. Unga kvinnor är den målgrupp som både spenderar tid och påverkas av sociala medier allra mest, vilket gör att de lätt faller för den konsumtionshets som influencers uppmuntrar till. Modeindustrin är en bransch som har en omfattande miljöpåverkan där utsläpp av avgaser, kemikalier och användning av resurser medför stora negativa konsekvenser för miljön. Statistik visar specifikt på att unga kvinnor besitter en stor miljömedvetenhet i form av starka hållbara värderingar, samtidigt som de haren benägenhet att påverkas i sin konsumtion. Syftet med studien är att undersöka unga kvinnors identitetsskapande via influencers på Instagram och hur de ställer sig till sittidentitetsskapande med hänsyn till både konsumtion av kläder samt miljömedvetenhet. Undersökningen har skett i enlighet med ett kvalitativt förhållningssätt där datamaterialet harinhämtats via intervjuer med fyra fokusgrupper. Metoden har valts för att studera hur respondenterna i egenskap av grupp för ett resonemang. Datamaterialet har analyserats genomen framarbetad analysmodell som baseras på en tematisering av valda identitetsteorier. Studiens resultat och slutsatser indikerar på att unga kvinnor generellt är oplanerade och materialistiska i sin klädkonsumtion trots en allmän eller hög miljömedvetenhet. Ett större intresse för mode tenderar emellertid att leda till en ökad miljömedvetenhet vid konsumtionav kläder. Uppfattningen om hur stor betydelse kläder hade för identitetsskapandet påverkar hur olika konsumtionsmönster utvecklas där de med hög uppfattning är mindre materialistiska tillika impulsiva och vice versa. Influencers påverkan på unga kvinnors identitetsskapandevarierar utifrån vilken intention som ligger bakom att följa dessa där de som avser att följa modebaserade influencers påverkas mer än de som följer livsstilsinfluencers.

No description available.