The purpose of this study was to examine the effects social media can have on people who self-harm. Based on ten research articles published between 2009-20019, which we selected through a systematic search in six databases. An interactive literature review was made and thematic analysis used. Four themes were identified, the social media-based community for self-harming, the reasons individuals publish material of self-harm, the negative and positive aspects of self-harm content. Our findings show that these individuals experience a sense of community, understanding, support, and companionship on social media. In turn, support on social media can trigger further self-harm, complicate recovery, and encourage individuals not to seek professional help. The reason they contribute to the self-harm community is, among other things, to be a part of the community, maintain a self-harm ritual, to increase understanding in society, or as an artistic expression. / Syftet med denna uppsats var att skapa en överblick av forskning, mellan 2009 och 2019, kring sociala mediers påverkan på personer med sjävskadebeteende. Metod: Integrativ litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar selekterades genom en systematisk sökning på sex databaser. Artiklarna granskades och analyserades tematiskt. Resultatet redovisades under fyra teman, gemenskapen på de sociala medier som riktar sig till personer med självskadebeteende, orsaker till att publicera material på sociala medier, negativa aspekter och positiva aspekter av självskadebeteende på sociala medier. Slutsats: Dessa individer upplever gemenskap på sociala medier, känner sig förstådda, samt får stöd och kamratskap. Material av självskadebeteende kan fungera triggande, försvåra tillfrisknande, stödet på sociala medier kan bidra till att individerna inte söker professionell hjälp. Orsaken till inlägg på sociala medier är bland annat för att känna sig som fullvärdiga medlemmar, som en del av en självskaderitual, öka förståelsen i samhället eller som konstnärligt uttryck.

Introduction: Companies’ interest in social media have been radically increased recently. Marketing is no longer the same as it has been before and today's society has left the traditional marketing behind. Society has contributed to the fact that companies have realized the need to possess and utilize social media as a marketing strategy. Aim: The purpose of the study is to find out which post leads to sales on Instagram and which products can be sold on Instagram. Method: The study is based on a quantitative research method where the response is analyzed from Microsoft Excel and SPSS. Results: The result shows the total statistics of the quantitative survey in the form of tables, figures and hypotheses. Conclusion: The study falsifies and verifies the hypotheses. The study concludes that marketing on Instagram leads to ever higher purchasing decisions for consumers. Posts with the product category clothes, accessories and furnishings are sold better than other products on Instagram. / Inledning: Företags intresse för sociala medier har ökats radikalt den senaste tiden. Marknadsföring är inte längre på samma sätt som den varit och dagens samhälle har lämnat den traditionella marknadsföringen bakom sig. Samhället har bidragit till att företag har insett behovet i att besitta och nyttja sociala medier som en marknadsföringsstrategi. Syfte: Syftet med denna studie är att genom en undersökning förklara vilka inlägg som leder till försäljning på Instagram samt vilka produkter som går att sälja på Instagram. Metod: Studien grundas på en kvantitativ forskningsmetod där responsen analyseras från Microsoft Excel och SPSS. Resultat: Resultatet visar sammanlagda statistiken av den kvantitativa undersökningen i form av tabeller, figurer och hypoteser. Slutsats: Studien falsifierar och verifierar hypoteserna. Studiens slutsats är att marknadsföring på Instagram leder till allt högre köpbeslut för konsumenter. Inlägg med produktkategorin kläder, accessoarer och inredning säljs bättre än andra produkter på Instagram.

I dagens digitala samhälle har sociala medier blivit en allt mer självklar del i vardagen för många människor. Näthandeln växer för varje år som går medan den fysiska detaljhandeln går allt sämre, därför är det viktigt för den renodlade fysiska butiken att synas även på internet för att påminna kunderna om att de finns. För de företag som inte väljer att ha en webbshop är sociala medier en möjlighet att vara närvarande dygnet runt och kommunicera med sina kunder på internet. En grupp butiker som har svårt att sälja sina produkter över internet är second hand butiker, eftersom de oftast bara har ett exemplar av varje produkt. Så frågan är om man kan använda sig av sociala medier för att lyfta fram second hand butikens breda sortiment och kommunicera butikskonceptets principiella fördelar för att locka nya kunder? Och hur kan man göra detta på bästa sätt? Som metod har vi valt att genomföra en aktivt deltagande observation. Vi har under fyra veckors tid drivit Myrorna i Borås Instagramkonto. Där har vi publicerat inlägg på kontot en till fyra gånger om dagen och visat olika produkter, avdelningar i butiken, kampanjer och berättat om verksamheten. Vi har under vår undersökning tagit reda på hur snabbt man kan skapa trafik på ett Instagramkonto, om en ökad närvaro på sociala medier ökar antalet kundbesök i butiken, vilka inlägg som ger bäst respons och om antalet inlägg per dag påverkar antalet gillningar. Resultatet vi har kommit fram till är att man relativt fort kan skapa trafik via sociala medier. Följare och gillningar var det som var lättast att få medan kommentarer var lite svårare. När det kommer till ökade kundbesök anser vi att det krävs en längre undersökningsperiod då antalet skilde sig marginellt gentemot förra året. De kundbaserade inläggen och personalinläggen visade högst engagemang på kontot. I vår undersökning fick vi fram att de dagar vi la ut tre stycken inlägg gav bäst respons och det dagar vi la ut ett inlägg gav sämst respons. Det visar att fler inlägg per dag inte betyder att engagemanget minskar. / In today's digital society social media has become obvious for many people in their everyday life. Online shopping is growing while the physical stores are deteriorating. As e-commerce takes a larger space of the market, it becomes more important for the pure physical store to be seen even on the internet to remind customers that they exist. For those companies that do not choose to have an online store, social media is an opportunity to be present 24 hours a day and communicate with their customers on the Internet. Second hand stores have difficulties selling products over the internet since they usually only have one copy of each product. So the question is whether you can use social media to highlight second hand store's wide product range and communicate the store concept's principal advantages to attract new customers? And which way is the most effective to do this? The method we have chosen is an active participant observation. During four weeks we have taken care of Myrorna i Borås Instagram account. We have published posts on the account one to four times a day and have shown the various products, departments in the store, promotions, and information about the company. In our research we have investigated how quickly you can create engagement on Instagram, if an increased presence in social media increases the number of customer visits, which type of posts provide the best response and how the number of posts per day affect the number of likes. The result we have reached is that we after a short amount of time could create traffic on social media. Followers and likes, was rather easy to get while the comments were a little more difficult. When it comes to increase the customer visits in store, we think it requires a longer period of research since the number of customers were only marginally improved. The customer-based posts and staff-based posts showed maximum response on the account. We found out that the days when we uploaded three posts we got a higher engagement than the days we only uploaded one post. It shows that more posts per day do not mean fewer likes per post.

This study aimed to investigate whether there was a correlation between an individual’s selfesteem and search for confirmation on social media. The study also sought to answer whether there were differences in self-esteem and search for confirmation from a gender perspective. In this study social media was defined as Instagram. The choice was founded on the basis that Instagram in the current situation is one of the world's largest social media that allows users to share their everydaylife in pictures, which are commented and ”liked” by other users. Data were collected through a quantitative survey. The study's 94 participants were students at Karlstad University who responded to an anonymous electronic survey via the learning platform It's Learning. Self-esteem was measured by the Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES). The search for confirmation on Instagram was measured by eight claims which were answered on a five-point Likert scale, and together created a confirmation-index. Collected data was processed in SPSS and analyzed by the Pearson correlation test and two independent t-tests. The study adopted a deductive approach.There was no significant correlation between self-esteem and search for confirmation on Instagram. An independent t-test showed that there were no significant differences between men and women regarding self-esteem. Nor was there any significant differences between men and women regarding the search for confirmation on Instagram. / Studien har syftat till att undersöka om det fanns ett samband mellan en individs självkänsla och sökande av bekräftelse på sociala medier. Studien sökte även besvara om det fanns skillnader i självkänsla och bekräftelsesökande utifrån ett könsperspektiv. Sociala medier definierades i samband med denna studie till Instagram. Valet grundades utifrån att Instagram i dagsläget är ett av världens största sociala medier och tillåter användare att dela sin vardag i form av bilder, som kommenteras och gillas av andra användare. Data samlades in genom en kvantitativ enkätundersökning. Studiens 94 deltagare var studerande vid Karlstads Universitet som besvarade en anonym elektronisk enkät via lärplattformen It’s Learning. Självkänsla mättes genom Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES). Bekräftelsesökande på Instagram mättes genom åtta påståenden som besvarades på en femgradig likertskala, och tillsammans skapade ett bekräftelse-index. Insamlad data hanterades i SPSS och analyserades genom Pearsons korrelationstest samt två oberoende t-tester. Studien antog en deduktiv ansats. Det förelåg inget signifikant samband mellan självkänsla och bekräftelsesökande på Instagram. Ett oberoende t-test visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan män och kvinnor gällande självkänsla. Det framkom heller inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor gällande bekräftelsesökande på Instagram.

The last years technological developments have lead to significant improvements in Internet usage, availability and the way people interact online. Recent statistics show how Internet and foremost social media usage increases rapidly, which have been noticed by companies, increasing their presence on social media platforms as well. Previous research has extensively been conducted within the area of social media marketing. However, the focus has mainly been put on platforms such as Facebook, Twitter and social media platforms in general. The purpose of this qualitative thesis is to get a deeper understanding of how companies currently make use of the social media platform Instagram for marketing purposes and activities. Moreover, the thesis aims to investigate companies’ awareness and concern regarding their potential reach of 12-15 year olds on Instagram. The thesis aims to provide new insights that can be added to contemporary research within the field of social media marketing. The research question of concern is: How do companies make use of Instagram as a marketing tool? Semi-structured interviews were conducted on seven marketers working for Swedish companies present on Instagram. The empirical findings were analysed and presented through the different building blocks in Kietzmann et al., (2011) Honeycomb of social media, which worked as a foundational skeleton to the study. Other relevant theories were additionally compared with the empirical findings and four themes or approaches were determined. Two main, and one minor theme or approaches of how companies make use of Instagram as a marketing tool were determined. The first approach of Instagram marketing includes companies that we have chosen to call the “rookies”. They are relatively new to Instagram and/or have not been distinctively active in the way they interact on the platform. The rookies share characteristic of being in an experimental stage, trying to find their optimal usage of Instagram. The second approach of Instagram marketing includes companies that we have chosen to call the “Oldies”. A characteristic identified among these companies is a rather extensive Instagram experience, gained either through long-term presence or through distinct active presence during a shorter period of time. However, Company 4 could not be included in any of the above-identified approaches, as their marketing tendencies on Instagram follow a slightly different character. Their specific approach of Instagram marketing belongs to what we have chosen to call “The exception”. It was moreover brought to surface that the interviewed marketers seemed to have no ethical concern regarding the increasingly present 12-15 year olds on Instagram, as they do not believe they reach this group of young users. The final conclusion is how all of these approaches generate from the fact that Instagram is new platform where companies are learning by doing how to best make use of the unique characteristics of Instagram. We would like to encourage firms planning to create an Instagram account to embrace some of these characteristics. 1. The real-time aspect; Instagram users feed constantly updates with the latest content, creates an excellent opportunity for marketers to promote goods and products at a relevant and specific point in time. 2. Hashtags; as Instagram allow for little statistical information we argue that hashtags are great tools for reaching out to specific customer groups. By using hashtags connected to certain topics of interest among ones targeted users, companies can arguably attain enhanced customer interest.

Social media has come to play an increasingly important role in today's society. It’s hard in today’s world not to talk about youth culture without mentioning social media. Large amounts of research show that this type of media adversely affects young people, but at the same time, much of this research is written from an adult perspective. Our purpose in this bachelor thesis is to examine and highlight a young persons own perspective on this type of media. We have chosen to focus on younger people that use Instagram between the ages of thirteen through sixteen. The teens are most active on Instagram and it's their main social media platform. We have been studying Instagram accounts and have had interviews with focus groups to explore the culture that prevails on Instagram today. The study shows that young people today use Instagram in order to take advantage of the sharing of their everyday lives. All of the respondents believe that girls and boys use Instagram in different ways. The main difference is that girls seem to care more about their social media lives than boys do. Something that is demonstrated by all the girls is that they use two different accounts for two different audiences. In the discussion, we review why the culture looks like it does and how young people today jointly build rules about how to behave in this social medium. Then we finally arrive to the point that young people today have a better eye on social media than previous researchhas shown. We believe that the concerns many parents have about their children on social media in many cases is excessive. / Sociala medier har kommit att spela en allt större roll i dagens samhälle. Det går idag inte att prata om ungdomskulturen utan att nämna de sociala medierna. Mycket forskning visar att ungdomar påverkas negativt av denna typ av media men samtidigt är mycket av denna forskning skriven ur ett vuxenperspektiv. Vårt syfte med denna studie är därför att undersöka och belysa de ungas egna perspektiv på denna typ av medier. Vi har valt att inrikta oss på ungdomar och Instagram då det är unga mellan 13-16 som är mest aktiva på sociala medier och Instagram är deras största plattform. Vi har genom att studera Instagram-konton och intervjuer i fokusgrupper undersökt kulturen som råder på Instagram idag. Studien visar att ungdomar idag använder Instagram i syfte att ta del av samt själva dela med sig av sin vardag. Samtliga respondenter menar att Instagram används på olika sätt av tjejer och killar. Främsta skillnaden är att tjejer verkar bry sig mer än vad killar gör. Något som styrks av att samtliga tjejer använder sig av två olika konton för två olika målgrupper. I diskussionen går vi igenom varför kulturen ser ut som den gör idag och hur de unga idag tillsammans bygger regelverk kring hur man ska bete sig på detta sociala medium. Det vi till sist kommer fram till är att unga idag har bättre koll på sociala medier än vad tidigare forskning visat. Vi anser att den oro många föräldrar känner över sina barn på sociala medier i många fall är överdriven.

Företag lägger allt större vikt vid skapandet av upplevelser för konsumenter, vilket utgör det fjärde ekonomiska erbjudandet. Upplevelseindustrin växer samtidigt som varor och tjänster i allt högre grad blir digitaliserade. Användandet av sociala medier ökar även och det har skett en förskjutning mot visuella sociala medier där bilder står i centrum. Upplevelser existerar även i digitala miljöer och det finns information om hur företag bäst bör utforma dessa. Med anledning av att det saknas en tydlig definition av begreppet upplevelser i litteraturen samt att det saknas ett konsumentperspektiv gällande upplevelser i digitala miljöer, är studiens syfte att undersöka och skapa förståelse för upplevelser på Instagram med en forskningsfråga som ämnar undersöka vilka faktorer på Instagram som påverkar upplevelsen på Instagram. Studien är kvalitativ med ett deduktivt angreppssätt av undersökande karaktär med en interpretivistisk och konstruktionistisk ståndpunkt. För att erhålla betydelsefulla insikter i ämnet samlades data in genom två fokusgrupper. Studien visar att upplevelser på Instagram består av konsumtion av bilder i form av observation och interaktion. Förväntningar, användarvänlighet och tidigare upplevelser påverkar upplevelsen på Instagram som skapas genom sinnena, delaktighet och känslor. Upplevelsepotentialen är högre på Instagram än på andra sociala medier som inte är bildbaserade men lägre än i det verkliga livet på grund av att färre sinnen kan stimuleras. / Companies are putting a large emphasis on the creation of experiences, which makes the fourth economic offering. The Experience Economy is growing, while products and services are being digitalized to a larger extent. The usage of social media is growing, with especially large focus on visual social media that are centered around pictures. Experiences also exist in digital environments and there is plenty of information available on how companies best should design these. Since there is no clear definition of the concept experience in the literature and a consumer perspective is missing regarding experiences in digital environment, the purpose of the study is to explore and create an understanding for user experiences on Instagram with a research question that investigates how different factors on Instagram affect the user experience. The study is exploratory, qualitative and deductive with an interpretative and constructionist position. To gain meaningful insights within the subject, two focus groups were conducted. The study shows that experiences on Instagram consist of consumption of pictures in the form of observation and interaction. Expectations, user accessibility and past experiences affect the user experience on Instagram that is created through the senses, participation and feelings. The experience potential is higher on Instagram than on other types of social media that are not focused on pictures but lower than in real life, as less senses can be stimulated.

På sociala nätverkssidor tillåts användarna att presentera sig själva. Sociala medier ger användarna möjlighet att styra och kontrollera sin presentation på ett annat vis än hur presentationen kan styras i ansikte-mot-ansikte situationer. De sociala medierna tenderar dock att rikta sig till en bredare publik i jämförelse med den interpersonella situationen. Således måste användarna på de sociala medierna ge en konsekvent bild av sig själva för att inte ge en annorlunda självpresentation än den som har givits offline. Hur presentationer online skiljer sig från varandra har nyligen börjat studeras. Exempelvis finner vi en kartläggning om hur Facebook skiljer sig från LinkedIn i användarnas sätt att presentera sig. Fältet efterfrågar dock mer forskning som undersöker enskilda medier för att se om man i det valda mediet har mindre eller större tendenser till att skilja mellan presentationen online respektive offline. Utefter detta har vi identifierat studiens forskningslucka då vi konstaterat att det saknas forskning om hur vi presenterar oss på Instagram. Studiens syfte är att undersöka sociala mediers betydelse för människors självpresentation. Vi valde att tillämpa en kvalitativ metod. Vi genomförde semistrukturerade samtalsintervjuer med sex deltagare. Samtalsintervjun utgjorde den interpersonella offlinepresentationen som därefter jämfördes med onlinepresentationen, vilket utgjordes av deltagarnas instagraminnehåll. Studiens teoretiska ramverk behandlar publikanpassning och tre olika former av missrepresentation: idealisering, uteslutande av demografiska aspekter samt ett ogiltigt självkoncept. Vi har via innehållsanalyser letat efter just dessa fenomen. Studiens resultat visar att självpresentationen på Instagram är ytterst begränsad och dessutom uteslutande av fullständiga kontexter. Vi finner ingen påtaglig publikanpassning utan finner snarare att användarna utgår ifrån att deras följare, publik, är väl insatta i deras liv och därmed förstår den fullständiga kontexten som är utesluten i en uppladdad bild. Resultatet visar också att de tre formerna av missrepresentation inte går att tillämpa på Instagram som socialt medium trots att vi finner små tendenser av idealiserande. Idealiserandet beror antagligen främst på Instagrams tekniska utformning. / At social networking sites, the users are allowed to present themselves. Social media are providing the users with opportunity to control their presentations in a way that is not possible in face-to-face communication. The difference, when it comes to audience, is that the social media sites are tending to speak to a much wider audience than interpersonal situations. This leads to that the users have to communicate a consistent self presentation so that the online presentation will match the presentation given in offline situations. How online and offline presentations differs from each other is a relatively new subject. New studies show how Facebook’s and LinkedIn’s users are presenting themselves differently in these different kinds of mediums. Still, the field of communication and social media are requesting more research on how single mediums tend to differ in the presentation in contrast to the presentation which takes place in real life. Through this, and the fact that Instagram is an unexplored medium, were we able to identify this studies purpose, which is to investigate and create an understanding of the significance that social media has on self presentation. We used a qualitative approach in this study. We executed semi-structured interviews with six participants, which came to be treated as offline presentations of the participants lives. This presentation where later compared with content analysis to the participants Instagram profile. The theoretical framework of this study discusses audience accommodations and three different forms of misrepresentation online: idealizing, exclusion of demographic aspects and an invalid concept of the self. The result of the study shows that the self presentation on Instagram is highly limited and excluding of surrounding contexts. We do not find any substantial audience adjustment but instead that Instagram users tend to presuppose that their audience are well aware of their life and therefor are aware of the full context. The result also shows that the three forms of misrepresentation online cannot be applied on Instagram even if we see some tendency of idealizing.

Syftet med denna undersökningen är att genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, undersöka hur användare av det sociala nätverket Instagram upplever aktiviteten som ett meningsfullt inslag i sin vardag. För att uppnå syftet utformades följande frågeställningar: På vilket sätt upplevs aktiviteten på Instagram som meningsfull? Vilka normer och förväntningar uppstår i aktiviteten? Hur anpassas aktiviteten efter dessa normer och förväntningar? Metod: Kvalitativ metod där användare av Instagram har intervjuats angående sina subjektiva uppfattningar om aktivitetens meningsfullhet. Intervjusvaren analyserades därefter genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, med betoning på Erving Goffmans bidrag till detta. Resultat: Intervjupersonerna upplever aktiviteten på Instagram som meningsfull då det ger dem bekräftelse och skapar en känsla av gemenskap. I aktiviteten på Instagram skapas vidare en förväntan om att uttrycken ska vara roliga, kreativa och inspirerande, vilket innebär att uttryck som inte uppfyller detta sållas bort. Intervjupersonerna anpassar således ständigt sin aktivitet i strävan efter bekräftelse. Slutsats: Instagram är ett meningsfullt inslag i vardagen då aktiviteten uppfyller flera, grundläggande mänskliga behov. Detta sker dock inte villkorslöst, då man som användare behöver leva upp till de normer och förväntningar som skapas i aktiviteten för att uppleva denna som meningsfull. / The aim of this study is that by the sociological perspective of symbolic interactionism, investigate how users of the social network Instagram is experiencing activity therein as a meaningful element in their everyday lives. The questions asked were: In what way is activity on Instagram perceived as meaningful ? Which standards and expectations develop through the activity? How does the activity adapt to these standards and expectations ? Methods: Qualitative methods in which users of Instagram has been interviewed about their subjective perceptions of the meaning of the activity. Interview responses were then analyzed through the symbolic interactionism perspective, with emphasis on Erving Goffman's contribution to this. Results: The interviewees perceive the activity on Instagram as meaningful as it gives them confirmation and creates a sense of community. Activity on Instagram is expected to be fun, creative and inspiring, which means that expressions that do not meet these requirements are screened out. The interviewees are constantly adapting their activity to that expectation in their quest for confirmation. Conclusion: Instagram is a meaningful part of daily life as the activity meets several basic human needs. However, this is not unconditional, as the users need to live up to the standards and expectations that are created in the activity in order to experience this as meaningful.

Undersökningen kartlägger innehållet på en latent och manifest nivå i de fotografier och texter som Moderaterna och Socialdemokraterna distribuerat genom Instagram som politisk kommunikationskanal under val-kampanjandet år 2014. Frågan är om avsändaren uppmanar till aktion och i så fall, hur? På vilket sätt framtonas respektive partiordförande? Och på vilket sätt innehåller kommunikationsbudskapet sakpolitiska frågor? Fyra legitima strategier för valkampanjande på Internet har använts och en kvantitativ innehållsanalys av de 143 bilder och texter som Socialdemokraterna och Moderaterna distribuerat under perioden 1e januari till 13e september har legat till grund för undersökningen. I ljuset av teorin om framing och semiotik analyserades resultatet och de centrala upptäckterna är att de båda partierna till största del använder respektive Instagram-konto som en nyhetskanal i vilken dem informerar om samtida politiska aktiviteter. Instagram erbjuder de politiska partierna en möjlighet att involvera, informera, mobilisera och ansluta sina väljare utan censurering och filtrering från traditionell media. Denna uppsats redogör vidare för den potential Instagram som politisk kommunikationskanal har i svensk kontext. / This paper is mapping the content on a latent and manifest level in the pictures and texts, which have been distributed via Instagram as a political communication channel by Moderaterna and Socialdemokraterna during the Swedish election campaign in 2014. Does the sender invite the receiver to act? And in which ways are the prime minister candidates perceive in terms of salience? And in which way does the content discuss political issues in terms of salience? The theory of semiotics has been used when operationalization of the issue, on which a quantitative content analysis consisting of 143 images and text fragments that Socialdemokraterna and Moderaterna uploaded during the period 1st January to 13th September 2014 has been the basis for this research paper. In light of the framing theory the result and the key findings is that the two parties for the most part uses the respective Instagram account as a news channel, in which it inform the public about political activities. Instagram gives political parties an opportunity to both involve and mobilize voters without censoring and filtering from traditional media therefore the political parties should realize what potential Instagram has as a political communication channel.