<p>Bakgrund och problem: Från och med 2005 ska förvärvad goodwill inte längre skrivas av årligen. Enligt nya regler ska goodwillvärdet prövas årligen för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Standarden redogör inte exakt för hur denna nedskrivningsprövning ska genomföras, det finns därför utrymme för ledningen att göra val mellan olika redovisningsmetoder. På grund av detta utrymme för valmöjlighet kommer företag att påverkas av andra aspekter, såväl externa som interna.</p><p>Syfte: Att utveckla en modell för att empiriskt identifiera hur agent- och institutionella dimensioner förklarar effekter av regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte på nedskrivningsprövningen.</p><p>Avgränsning: Uppsatsen behandlar endast goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv. Negativ goodwill samt egen upparbetat goodwill kommer således inte att behandlas. Det kan finnas andra faktorer som påverkar nedskrivningsprövningen, denna uppsats begränsas till följande faktorer: regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte.</p><p>Metod: En kvalitativ undersökning har genomförts. Empirin baseras på två huvudsakliga intervjuer med revisorer samt dokument från revisionsbyråer och Finansinspektionen.</p><p>Resultat och slutsatser: Det är i dagsläget möjligt att nyttja nedskrivningsprövningen för att styra resultatet i önskad riktning på grund av de subjektiva bedömningar som regelverket tillåter, det kräver dock ansträngning. På grund av det tolkningsutrymme som föreligger kommer företag att använda nedskrivningsprövningen för att maximera egen nytta, möjligheten begränsas dock av att omgivningen måste uppfatta företaget som legitimt. Företagets beroende av omgivningens godkännande verkar därför som en broms mot företagets nyttomaximering.</p>

<p>I dagens samhälle ställs det allt fler krav på att företag ska ta ett socialt ansvar och idén corporate social responsibility (CSR) påverkar företag och deras verksamhet. Ett totalt socialt ansvar innefattar att företag ska gå med ekonomisk vinst, följa lagar och förordningar som råder på marknaden samt en etisk skyldighet i form av agerande i enlighet med intressenters normer och förväntningar på företaget. Utöver detta ska företag agera som goda samhällsmedborgare. För företag i en bransch där verksamheten grundas på skadliga produkter blir det diskutabelt huruvida de lever upp till ett etiskt ansvar eller inte. Företag i tobaksbranschen är exempel på sådana och syftet med den här undersökningen är att analysera och jämföra fyra tobaksbolags respektive presentation av CSR. Undersökningen behandlar British American Tobacco, Philip Morris International, House of Prince och Swedish Match som alla bedriver verksamhet på den svenska marknaden. Genom en kvalitativ innehållsanalys av respektive företags hemsida skapade vi kategorier för att kunna klarlägga och jämföra företagens arbete med CSR. Vår undersökning visade att samtliga företag i undersökningen ägnar sig åt CSR men i olika stor utsträckning. Philip Morris International, British American Tobacco och Swedish Match visade på ett totalt socialt ansvar, medan House of Prince inte presenterar något arbete inom filantropiskt ansvar. Därmed kunde vi konstatera att CSR inte har implementerats likadant inom tobaksbranschen.</p> / <p>In today’s society the demands regarding companies’ social responsibility increases and the idea of corporate social responsibility (CSR) affects companies and their business. A total social responsibility for companies includes economical success, following existing laws and regulations on concerned markets and an ethical obligation to act in accordance with norms and expectations held by stakeholders. Furthermore companies should act as good citizens. For companies in an industry where the business is based on unhealthy products it is questionable whether they meet the demand of ethical responsibility or not. Examples of this kind of companies are those in the tobacco industry, therefore the purpose of this thesis is to analyse and compare four tobacco companies presentation of CSR. The survey was made on British American Tobacco, Philip Morris International, House of Prince and Swedish Match which are all represented on the Swedish market. Through qualitative content analyses of each company’s website we made categories in order to clarify and compare each company’s work with CSR. Our survey showed that all concerned companies work with CSR but to a different extend. Philip Morris International, British American Tobacco and Swedish Match showed a total social responsibility while House of Prince showed no work within philanthropic responsibility. We could therefore state that CSR has been implemented differently within the tobacco industry.</p>

Bakgrund och problem: Från och med 2005 ska förvärvad goodwill inte längre skrivas av årligen. Enligt nya regler ska goodwillvärdet prövas årligen för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Standarden redogör inte exakt för hur denna nedskrivningsprövning ska genomföras, det finns därför utrymme för ledningen att göra val mellan olika redovisningsmetoder. På grund av detta utrymme för valmöjlighet kommer företag att påverkas av andra aspekter, såväl externa som interna. Syfte: Att utveckla en modell för att empiriskt identifiera hur agent- och institutionella dimensioner förklarar effekter av regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte på nedskrivningsprövningen. Avgränsning: Uppsatsen behandlar endast goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv. Negativ goodwill samt egen upparbetat goodwill kommer således inte att behandlas. Det kan finnas andra faktorer som påverkar nedskrivningsprövningen, denna uppsats begränsas till följande faktorer: regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte. Metod: En kvalitativ undersökning har genomförts. Empirin baseras på två huvudsakliga intervjuer med revisorer samt dokument från revisionsbyråer och Finansinspektionen. Resultat och slutsatser: Det är i dagsläget möjligt att nyttja nedskrivningsprövningen för att styra resultatet i önskad riktning på grund av de subjektiva bedömningar som regelverket tillåter, det kräver dock ansträngning. På grund av det tolkningsutrymme som föreligger kommer företag att använda nedskrivningsprövningen för att maximera egen nytta, möjligheten begränsas dock av att omgivningen måste uppfatta företaget som legitimt. Företagets beroende av omgivningens godkännande verkar därför som en broms mot företagets nyttomaximering.

I dagens samhälle ställs det allt fler krav på att företag ska ta ett socialt ansvar och idén corporate social responsibility (CSR) påverkar företag och deras verksamhet. Ett totalt socialt ansvar innefattar att företag ska gå med ekonomisk vinst, följa lagar och förordningar som råder på marknaden samt en etisk skyldighet i form av agerande i enlighet med intressenters normer och förväntningar på företaget. Utöver detta ska företag agera som goda samhällsmedborgare. För företag i en bransch där verksamheten grundas på skadliga produkter blir det diskutabelt huruvida de lever upp till ett etiskt ansvar eller inte. Företag i tobaksbranschen är exempel på sådana och syftet med den här undersökningen är att analysera och jämföra fyra tobaksbolags respektive presentation av CSR. Undersökningen behandlar British American Tobacco, Philip Morris International, House of Prince och Swedish Match som alla bedriver verksamhet på den svenska marknaden. Genom en kvalitativ innehållsanalys av respektive företags hemsida skapade vi kategorier för att kunna klarlägga och jämföra företagens arbete med CSR. Vår undersökning visade att samtliga företag i undersökningen ägnar sig åt CSR men i olika stor utsträckning. Philip Morris International, British American Tobacco och Swedish Match visade på ett totalt socialt ansvar, medan House of Prince inte presenterar något arbete inom filantropiskt ansvar. Därmed kunde vi konstatera att CSR inte har implementerats likadant inom tobaksbranschen. / In today’s society the demands regarding companies’ social responsibility increases and the idea of corporate social responsibility (CSR) affects companies and their business. A total social responsibility for companies includes economical success, following existing laws and regulations on concerned markets and an ethical obligation to act in accordance with norms and expectations held by stakeholders. Furthermore companies should act as good citizens. For companies in an industry where the business is based on unhealthy products it is questionable whether they meet the demand of ethical responsibility or not. Examples of this kind of companies are those in the tobacco industry, therefore the purpose of this thesis is to analyse and compare four tobacco companies presentation of CSR. The survey was made on British American Tobacco, Philip Morris International, House of Prince and Swedish Match which are all represented on the Swedish market. Through qualitative content analyses of each company’s website we made categories in order to clarify and compare each company’s work with CSR. Our survey showed that all concerned companies work with CSR but to a different extend. Philip Morris International, British American Tobacco and Swedish Match showed a total social responsibility while House of Prince showed no work within philanthropic responsibility. We could therefore state that CSR has been implemented differently within the tobacco industry.

Bakgrund: Denna uppsats är skriven på uppdrag från Coor AB. Uppdragsgivaren är intresserad av att veta varför vissa företag väljer att outsourca medan andra väljer att bedriva Facility Management-enheten i egen regi. Outsourcad Facility Management ökar i Sverige, men vad är det egentligen som skiljer företag som väljer att outsourca från de företag som inte gör det? Syfte: Syftet med studien är att via intervjuer identifiera och utifrån vald teori analysera vilka strategiska faktorer som påverkar företagens beslut kring outsourcing av Facility Management-funktionen. Genomförande: Denna studie är intervjubaserad och omfattar sju intervjuer med operativa chefer från olika företag som antingen outsourcar eller bedriver Facility Management-tjänsterna i egen regi. Resultat: Studiens resultat påvisar att det är strategiskt klokt att köpa en tjänst av en extern leverantör om en extern leverantör utför tjänsten bättre och billigare än företaget själva, vilket indikerar att ekonomi är en strategisk faktor som påverkar ett outsourcingbeslut. Det visade sig även att det är hur föränderliga företagets produkter är, var företaget befinner sig i förädlingskedjan och hur stor del av förädlingskedjan som företaget verkar inom som avgör vilka strategiska faktorer som spelar in. Även konkurrensen på marknaden och rådande konjunkturen är strategiska faktorer som påverkar ett outsourcingbeslut. De kostnader som uppstår med outsourcing är olika typer av transaktionskostnader och dessa kostnader varierar från företag till företag. Andra förhållanden som påverkar ett outsourcingbeslut är möjlighet att bevara kunskap inom företaget, att kunna samla allt på ett ställe, att kunna bibehålla servicenivån och närhet samt viljan att värna om lokal förankring.

Från den 1 januari 2013 är det obligatoriskt för börsnoterade företag som värderar sina tillgångar till verkligt värde att använda sig av IFRS 13. Tidigare studier angående hur organisationer anpassar sig till införandet av en ny redovisningsstandard är något som saknas. Detta trots att en sådan förändring är av betydelse för företagets ekonomistyrningssystem, vilket i sin tur är en viktig del av företagets organisation. Utifrån den tidiga institutionella teorin har denna studie sökt förklara hur organisationer anpassar sig till en ny redovisningsstandard med avseende på relationen mellan en extern redovisningsstandard och interna regler och rutiner. Studien har utförts genom att studera hur svenska fastighetsbolag har anpassat sig till införandet av IFRS 13, vilket har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att externa resurser så som revisorer och branschpraxis, i form av vägledning vid implementering samt osäkerheter, hade en stor betydelse för företagens anpassning.

Sedan 2005 har alla börsnoterade bolag inom EU varit tvungna att ställa upp årsredovisningar i enlighet med IFRS. Redovisningen av posten goodwill har ändrats från att avskrivas linjärt till att bli föremål för ett årligt nedskrivningstest. Sedan dess har ESMA rapporterat om bristande redovisning av posten goodwill bland europeiska utgivare. Syftet med den här studien var att bidra med kunskap om hur svensk redovisningspraxis gällande goodwill har utvecklats över tid. Vi studerade hur tjugofem large cap bolag inom fem olika branscher tillämpade IAS 36 under räkenskapsåren 2007 och 2012. All erhållen data analyserades utifrån Burns och Scapens (2000) institutionsmodell för hur organisationer formar regler, rutiner och handlingar. Vi kunde dra slutsatsen att de undersökta branscherna hade utvecklat olika redovisningspraxis för IAS 36 samt att redovisningen av uppskattade värden och antaganden i nedskrivningstestet av goodwill var bristfällig. Studien kunde även bidra med kunskap genom att demonstrera att Burns och Scapens (2000) institutionsmodell är tillämpbar för att undersöka hur redovisningspraxis utvecklas över tid.

På grund av bankernas roll i 2008 års finanskris har förtroendet för banker sjunkit världen över. För att stabilisera situationen så har den internationella bankregleringsorganisationen, Baselkommittén, börjat arbeta fram regler för bankerna att förhålla sig till. Däribland ett högre kapitalkrav. Något som garderar bankerna mot framtida kriser men som även ökar kostnaderna för bankerna. I förebyggande syfte för detta högre kapitalkrav har de fem intervjuade bankerna som består av Sveriges fyra storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt den helt statligt ägda banken SBAB genomfört begränsningar i sin verksamhet. Detta har skett i förhållande till flertalet av de intressenter som existerar i bankernas generella verksamhet. Utifrån vald intressentteori valde författarna att undersöka bankernas förhållande till 3 av dessa intressenter som har störst direkt inverkan på banken (stat, aktieägare och medarbetare). Begränsningarna mot dessa intressenter har skett genom bland annat reducering av bonusar och uteblivna utdelningar. Detta har i flera av fallen lett till intressekonflikter mellan banken och dess drabbade intressenter. Med denna uppsats avser författarna belysa hur bankerna ämnar hantera dessa intressekonflikter. Detta har skett genom att genomföra intervjuer med kvalificerade personer inom bankerna. De svar som erhållits har ställts mot ett teoretiskt ramverk som fokuserar på hanteringen av intressenter och hur man utifrån institutionell teori svarar på olika intressenters krav beroende på kravets utformning. För att nå fram till denna frågeställning så belyser uppsatsen även de intervjuade bankernas syn på: ·         Behovet av ett högre kapitalkrav. ·         Hur anpassningen till ett högre kapitalkrav påverkat bankernas möjlighet att svara till dess intressenters krav på banken? ·         Hur detta i vissa fall lett till intressekonflikter? Detta för att beskriva den nödvändiga kedja som lett till frågeställningen om hanteringen. Resultatet av studien visar att de intervjuade bankerna i stor grad är samstämmiga avseende hanteringen av berörda intressenters olika krav på banken men att graden av hantering beror på bankens strukturella utgångspunkt. Studien visar att bankerna väljer att samtycka om kapitalkravets betydelse för bankerna men kompromissa gällande hanteringen av de intressekonflikter som följer. Slutligen kommer vi med hjälp av teorier om institutionella påtryckningar fram till att intressekonflikter av den här arten bäst hanteras genom stabil och långsiktig riskhantering rotad i en öppen och ömsesidig kommunikation mellan bankerna och deras intressenter.

This study intends to explain the problem with the implementation of new Swedish accounting rules called K2. The rules are simplifications of the general accounting rules and the purpose is to make it easier for small companies to account. Despite this, few small companies have adopted the rules. This study seeks to explain the weak response to the K2-rules using institutional theory. The research objects of this study are Burger King, McDonald’s and two audits and accountants. The data is collected through telephone interviews and interviews where we visited the respondents. The interviews were semi-structured and the questions were designed so that the respondents were able to speak free. The collected data were related to the institutional theory to seek dependent variables who can explain the weak response of K2. The conclusion is that small companies are dependent of auditors and accountants when it comes to accounting. They lack knowledge about accounting, instead they purchase the service externally. The audits and accountants are in turn affected by the public opinion of K2 and they have trouble to depart from previous learning from the educational system. The explanation to the weak response of K2 is that small companies are dependent of audits and accountants who have a negative attitude towards K2 because of its illegitimacy.

Titel: En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter: revisionskommittéer på ”resande fot”. Bakgrund: Allt fler länder väljer att implementera olika regulativa reformer inom corporate governance från andra länder, oftast från de anglosaxiska. En regulativ reform kan vara en riktlinje, en bestämmelse eller förordning. Då det har påvisats tydliga skillnader mellan olika länders corporate governance system, kan det ifrågasättas om det verkligen fungerar att överföra regulativa reformer bara för att de har visat sig fungera bra i ettannat land. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara vad som händer meden regulativ reform då den införs i en ny kultur och affärskontext. Som exempel på en regulativ reform har vi i vårt fall studerat införandet av revisionskommitteer i svensk kontext. Metod: För att komma fram till vad som kan hända med en implementerad regulativ reform i en ny kultur och affärskontext, har vi valt att titta närmare på implementeringen av revisionskommittéer i Sverige. Slutsats: Vi har kommit fram till att en regulativ reform som kommer från en annan kultur och affärskontext kommer att omtolkas då den överförs till en ny kontext. Oavsett hur det ursprungliga konceptets syfte ser ut,kommer det att översättas, om inte medvetet så omedvetet, i enlighet med de värderingar som mottagaren är präglad av på grund av den omgivande kontexten. Vårt teoretiska bidrag stödjer de argument som finns inom ramen för skandinavisk institutionell teori som säger att ett organisationskoncept kommer att justeras i enlighet med den lokala kontexten. Vidare forskning: För vidare forskning föreslår vi att en undersökning görs efter det att den regulativa reformen, revisionskommittéer, har implementerats i svensk lagstiftning och hur detta påverkar det svenska corporate governance systemet.