En god taluppfattning är grundläggande för förståelse i matematik. Forskning (Lundberg & Sterner, 2009; Sayers, Andrews & Björklund Boistrup, 2016) visar på hur viktig barns tidiga matematiska kunnande är för goda skolframgångar i matematik i grundskolan samt att tidiga insatser i matematikundervisningen verkar främjande för elevers matematiska utveckling. Med utgångspunkt i detta har denna studie undersökt i vilken mån förskoleklasselever, med påvisad bristfällig taluppfattning, kan utveckla förståelse av antal och talraden. Detta med en tidsbegränsad och strukturerad undervisningsinsats med fokus på dessa två delar inom taluppfattningen. Som kartläggningsmaterial för att undersöka elevernas kunskap i taluppfattning användes Elevintervju vid skolstarten (McIntosh, 2008). Utformandet av undervisningen i interventionen tog sin utgångspunkt dels från resultatet av kartläggningen, dels från boken Tänka, resonera och räkna i förskoleklass (Sterner, Helenius & Wallby, 2014) och genomsyrades av ett sociokulturellt perspektiv på lärande där det är i det matematiska samtalet i gruppen som elevernas förmågor och kunskaper utvecklas. Under interventionen användes olika representationer för tal, exempelvis konkret och visuellt material för att stödja elevernas matematiska förståelse. Resultatet av studien visar på att en strukturerad undervisningsinsats gav positiv utveckling för den aktuella elevgruppen i denna studie, vilket är i linje med tidigare forskningsresultat (Sterner, 2015; Vennberg, 2015). / A strong number sense is foundational for mathematical understanding. Research (Lundberg & Sterner, 2009; Sayers, Andrews & Björklund Boistrup, 2016) has shown strong evidence of the relationship between student’s mathematical abilities when starting school entry and their later performance in mathematics. An early intervention in mathematics has significant positive effects on the student’s mathematical development through elementary school. As a continuation from this prior research the present study examined how preschool-students, with inadequate number sense, can develop an understanding of quantity and number sequence using the support of a structured and time specific intervention with focus on those two parts within number sense. Student interview at school entry (McIntosh, 2008) was the basis for examining the student’s number sense. The structure of the intervention lessons was based on the results from the survey and from the pedagogical literature Tänka, resonera och räkna i förskoleklass (Sterner, Helenius & Wallby, 2014). A sociocultural perspective pervaded where it is assumed the students’ abilities and knowledge develop from mathematical collective reasoning. During the intervention different representations where used, for example concrete and visual material to support the students mathematical understanding. The result demonstrated that a structured intervention in this study had significant effect on the group of preschool-students, which supports research (Sterner, 2015; Vennberg, 2015).

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever det att delta i en intensivundervisningsinsats i läsning. En sådan insats innebär att eleverna varje dag under 4-6 veckor jobbar 20 minuter med strukturerad undervisning som har syftet att utveckla deras läsförmåga. Den forskning som jag har funnit om intensivundervisning i läsning visar samstämmigt på att liknande insatser ger goda resultat. Däremot tar inte denna forskning upp hur eleverna upplever själva intensivundervisningen. Därför har jag valt att undersöka några elevers upplevelser av detta och fokuserat på upplevelsen av arbetssättet, upplevelsen av den egna läsutvecklingen samt hur det är att gå ifrån klassrummet för att delta i intensivundervisningen.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex elever i årskurs 4 som har deltagit i en intensivundervisningsinsats i läsning. Varje elev har intervjuats enskilt och deras berättelser har sedan analyserats utifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats ur ett elevperspektiv.   Resultatet visar att dessa elever är positiva till att arbeta med intensivundervisning i läsning och upplever själva att de har utvecklat sin läsförmåga genom den. De beskriver sin egen utveckling i relation till det material de har arbetat med samt vad det har inneburit för dem både i skolan och hemma. Eleverna tar upp både positiva och negativa upplevelser av att gå ifrån klassrummet för att delta i intensivundervisningen. / The purpose of this study is to examine how students with reading and writing disabilities experienced participation in intensive instruction in reading. Such an achievement means that students every day for 4-6 weeks is working about 20 minutes with structured teaching with the aim of developing their reading skills. The research about intensive instruction in reading coherently show that similar achievements are producing good results. In contrast, this research does not include how students experience intensive instruction. Therefore, I have chosen to examine some students' experiences of this and focused on the experience of working, the experience of their own reading development and how it is to leave the classroom to participate in intensive instruction.   The study is based on qualitative interviews with six students in grade 4 who have participated in intensive instruction in reading. Each student was interviewed individually and their stories were then analysed based on a life-world phenomenological approach from a student perspective.   The result shows that these students are positive towards working with intensive instruction in reading and experience themselves having developed their reading skills through it. They describe their own development in relation to the material they have worked with and what it has meant to them both in school and at home. The students mention both positive and negative experiences of leaving the classroom to participate in intensive instruction.

I denna studie undersöks vad som sker i intensivundervisning där en SUM-elev, elev med särskilda utbildningsbehov i matematik, erbjuds multisensorisk undervisning. Vilken utveckling som sker vad gäller elevens taluppfattning, samt olika uttryck för lärande i undervisningsprocessen är också något som studeras. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts som en fallstudie med en SUM-elev i årskurs ett. Fallstudien innehåller en intervention med matematiktester vilka genomförts före och efter en intensivundervisning i grundläggande taluppfattning. Deltagande observationer av undervisningssekvensen har genomförts, vilka också har filmats. Till analysen används Bruners teori om representationer tillsammans med Vygotskijs teori om lärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Representationerna i Bruners teori beskrivs som den enaktiva som är handlingsbaserad, den ikoniska som är bildbaserad och den symboliska som är språkbaserad. Resultatet visar i detta fall att en intensivundervisning med multisensorisk approach påverkar elevens taluppfattning positivt och elevens lösningsfrekvens mellan för- och eftertest tredubblats. En utveckling av bland annat matematiska förmågor var synlig. Eleven utvecklade lärande i de olika representationerna där inledningsvis den enaktiva representationen användes och succesivt även den ikoniska- och symboliska representationen. Resultatet visar en positiv påverkan på elevens självförtroende i matematiska situationer, främst gällande symbolhantering. / This study examines what happens in the situation of intense, multi-sensory instruction for a SEN-student in the subject of mathematics, a student with special education needs in mathematics. What kind of development is happening in terms of the student's number sense, as well as various forms of learning in the teaching process is also something that is studied. The study has a qualitative approach and was implemented as a case study with a SEN-student in the subject of mathematics in year one. The case study includes an intervention with math tests which were taken before and after an intensive teaching of basic number sense. Participant observation of the teaching sequence has been implemented, which also have been filmed. For the analysis Bruner's theory of representations along with Vygotsky's theory of learning from a sociocultural perspective is used. The representations in Bruner's theory is described as the enactive that is action-based, the iconic that is image based and the symbolic which is language-based.  The result in this case shows that an intensive instruction with a multi-sensory approach affects the student's number sense in a positive way. The pupils solution frequency between pre- and posttest tripled. The Pupil developed learning in the different representations where initially the enactive representation was used and gradually even the iconic- and symbolic representation. A development including mathematical competences were visible. The results show a positive impact on the pupil self-confidence in mathematical situations, primarily in situations for symbol processing.

Läsning anses vara en grundläggande färdighet med avgörande betydelse för en individs skolgång. Den svenska grundskolan har tagit emot en stor andel nyanlända elever. Den nya elevgruppen satte fokus på ett behov att ändra undervisningsmetoder och anpassa läs- och skrivundervisningen för att möta denna elevgrupp. Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida intensiva interventioner enligt en RTI-modell påverkar nyanlända elevers progression med avseende på avkodning och läsförståelse. Studien är av kvasiexperimentell karaktär, deltagarna (n=44) utvalda utefter kriterier så som tid i Sverige, ålder, kön, modersmål och avkodning på andraspråket. Resultatet visade att interventioner i avkodning påverkade försöksgruppen resultat positivt, jämfört med jämförelsegruppen som inte fick intensiva interventioner. Läsförståelsens resultat för försöksgruppen påvisade en svagare progression framför allt för de äldre eleverna i studien. Jämförelsegruppens läsförståelseresultat visade ingen progression.

Syftet med följande studie är att studera vilka bestående resultat som kan utläsas ett år efter en avslutad pilotstudie av en Response to Intervention (RTI) i grundläggande taluppfattning. En jämförelse har genomförts mellan en experimentgrupp och en referensgrupp, där referensgruppen inte tagit del av RTI. Studien tittar även närmare på hur de elever som uppvisade störst svårigheter i grundläggande taluppfattning lyckades i uppföljningsstudien ett år efter avslutad intervention. Uppföljningsstudien är kvantitativ och baseras på testresultat som genomfördes före och efter RTI. Uppföljningsstudien använde sig av exakt samma tester och genomfördes på exakt samma vis som den tidigare pilotstudien för att göra tillförlitligheten så stor som möjligt. Testerna som användes var AG 1 på 3 minuter och AG 2 på 4 minuter.  Metoden har varit kvantitativ där testresultat från AG 1 och AG 2 samlades in och analyserades. Tillvägagångsättet har varit att sammanställa och dokumentera både tidigare tester från pilotstudien och testerna i uppföljningsstudien. Därefter analyserades resultaten på testerna för att studera likheter och skillnader mellan experimentgrupp och referensgrupp. Studien visar på en tydlig effekt av RTI där experimentgruppens elever når höga testresultat på AG 1 och AG 2 i uppföljningsstudien maj 2019. Resultatet stärker teorin om att RTI är en intervention som kan ge positiva och bestående effekter på elevers grundläggande taluppfattning över tid. / The aim of this study is to investigate if Response to Intervention (RTI) was successful in terms of achieving consisting results, one year after a RTI of foundational number sense. A comparison is made between an experiment group and a reference group, where the reference group was not participating in the RTI. Additionally, this study has an aim to investigate how the students showing the greatest difficulties in foundational number sense succeeded in a follow-up study one year after the intervention. The follow-up study is quantitative and based on tests results performed before and after the RTI. The follow-up study used the same tests performed with the same circumstances as the earlier pilot study to achieve reliability. The test was AG 1 (Diamant) in 3 minutes and AG 2 (Diamant) in 4 minutes.     A quantitative method was used where test results from AG 1 and AG 2 were collected and analyzed by quantitative measures. A compilation of the results were made and documented, both previous tests results from the pilot study, and test results from the follow-up study. Thereafter, the results were analyzed to discover similarities and differences between the experimental-group and the reference-group. The study shows a significant effect of the RTI where the experimental group´s students reach high test result on AG 1 and AG 2 in the follow-up study May 2019. The result strengthens the theory that RTI is an intervention that can provide positive and consisting effects on student’s foundational number sense over time.