År 1977 stängdes grindarna vid Forsviks Bruk för vad man trodde var sista gången. Några år senare började dock de gamla industribyggnaderna renoveras och Forsviks Bruk har sedan dess fungerat som industriminne och besöksmål.Denna studie syftade att skapa en visuell novell och pröva den som intresseväckande och engagerande verktyg, likt det webbmaterial som många museer idag tillämpar. Forskning gjordes i museipedagogik, serious games och berättande med bild och text, och från detta skapades sedan den fiktiva berättelsen Spökskeppet och implementerades som visuell novell med mjukvaran Twine.Den visuella novellen utvärderades sedan i två separata undersökningar, den ena mot målgruppen (grundskoleelever i årskurs 4 – 6), den andra mot intressenter vid Forsviks Bruk. Frågeställningarna gällde huruvida den visuella novellen lämpar sig som intresseväckande material samt om det fiktiva i berättelsen hamnar i konflikt med det faktiska som Forsviks Bruk förmedlar till sina besökare.

No description available.

No description available.

Syftet med detta examensarbete har varit att genom intervjuundersökning undersöka, beskriva och analysera webblärares uppfattning och upplevelser av det interaktiva lärandet på en vuxenutbildning. Vi har undersökt vad som utmärker arbetet som webblärare och vad begreppet interaktivt lärande innebär. Vidare har vi undersökt vilka möjligheter och hinder webblärarna upplever och även under vilka förutsättningar det interaktiva lärandet sker. En intervjuundersökning har genomförts med sju webblärare vid ett och samma utbildningsföretag som erbjuder vuxenutbildning. Utifrån teorin och resultat har vi funnit att webblärarens roll skiljer sig från den traditionella lärarrollen framför allt genom att den fysiska interaktionen uteblir. Med begreppet interaktivt lärande menas att individen lär sig med hjälp av medierande verktyg. En av de största möjligheterna med det interaktiva lärandet är att det sker på individnivå. En av de största begränsningarna som upplevts är att den muntliga diskussionen uteblir till stor del. Förutsättningarna för att interaktivt lärande ska kunna ske är en hög grad av självständighet och mognad hos individen.

Uppsatsen tar upp vad ljudets roll är på en ljusfestival utifrån kreatörer och kompositörers perspektiv med hjälp av djupintervjuer. Uppsatsens teoretiska ramverk är fokuserat på teorier om interaktivt ljud. Ambitionen är att bidra med ny kunskap och fördjupad förståelse som i sin tur kan ligga till grund för vidareutveckling av ljusfestivaler. I fråga om interaktivitet har den teknik som används i augmented reality och metaverse framstått som speciellt intressant. Uppsatsen har två övergripande frågeställningar vilka är: På vilka sätt kan ljudet påverka den personliga upplevelsen av ett audiovisuellt konstverk? Den andra frågan lyder: Vad bidrar ljudet med till den totala upplevelsen av en ljusfestival? Resultatet visar blev att ljudet bidrar till att höja upplevelsen och att placeringen av ljudet hade stor effekt på ljusfestivaler. För att samla in data så har djupintervjuer gjorts med kreatörer inom området för ljusfestivaler. Resultatet visar att ljudet bidrar till att höja upplevelsen och att placeringen av ljudet hade stor effekt på ljusfestivaler. Kreatörer och kompositörer ofta saknar den kompetens som krävs för att utveckla ljusfestivaler, vad som jag i uppsatsen benämner som multikompetens. Det handlar både om hur ljud kan skapas till kreatörens verk och påverkan från omgivande. Resultaten visar att intresset för att använda både ljud och ljus successivt ökar hos visuell kreatörer, audiovisuella kreatörer och kompositörer. Det finns dock de som på senare tid har börjat att skapa ljud eftersom man tycker att det kan bidra till en större upplevelse för betraktaren.

Den här undersökningen inom fysikdidaktik utförs enligt ramverket The Scholarship of Teaching and Learning (SoTL). Det didaktiska verktyget som ska utvärderas benämns Pictionary Physics. Studien börjar med en litteraturöversikt av multipla representationer och interaktivt engagemang. Översikten syftar till att utforska hur lärandet kan möjliggöras vid användningen av det didaktiska verktyget. Pictionary Physics användes sedan för att främja en interaktiv användning av multipla representationer i en grupp bestående av fyra studenter. Studenternas agerande studerades och analyserades kvalitativt, följt av en utvärdering av studenternas upplevelser när de använde det didaktiska verktyget. Utvärderingen visar att Pictionary Physics kan gynna konceptuell förståelse för begrepp inom fysik. Utvärderingen visar även att det didaktiska verktyget skulle kunna bidra till förbättrat studieresultat då studenter uppmuntras att använda multipla representationer på ett interaktivt sätt. Fortsatt förädling av Pictionary Physics föreslås. Detta är stommen för SoTL, där tanken är att konsekvent utöka var kunskap om lärandet av fysik. / This physics education research project is carried out following the framework of the Scholarship of Teaching and Learning (SoTL). The didactic instrument investigated is termed Pictionary Physics. The study begins with a literature review of research on multiple representation, and interactive engagement. This review is used to evaluate the learning potential of the intended didactic instrument. Pictionary Physics was then used to facilitate the multi-representational interaction of a group of four physics students. The students’ behavior was studied and analyzed qualitatively, followed by an evaluation of the students’ experiences when using this didactic instrument. The investigation shows that Pictionary Physics may promote conceptual understanding of physics phenomena. The investigation also implies that this didactic instrument can contribute to improved learning outcomes when students are encouraged to interact by using multiple representations. Continued refinement of the Pictionary Physics concept is suggested. Such refinement is the essence of SoTL, incrementally expanding our knowledge of the teaching and learning of physics.

The purpose of this master’s thesis is to examine how librarians perceive the importance of staff reading groups in helping to make fiction more accessible to adult users of public libraries. The study also examines how librarians perceive the learning processes in such groups, and what these learning processes involve and how they appear. The empirical data was acquired via observations of four staff reading groups and interviews with seven public librarians who took part in the groups. In part, the empirical data is interpreted by means of Lena Wilhelmsson’s analytical tool, which deals with changes of perspective within an organised group. The theoretical framework draws on theories regarding social and organisational learning, with an emphasis on interaction and reflection. The observations and interviews show that staff reading groups derive from the need to keep up to date with the enormous range of published books. They also show that the staff reading groups are viewed and appreciated as an arena for learning through exchanges of experience, which in the longer term leads to a wider fiction repertoire, an enhanced critical-analytical approach to the reading of fiction, and a broader understanding of the library user’s needs. In sum, the study shows that depending on the structure of the staff reading groups; in-turn- or dynamic structure, they serve as an aid to librarians by strengthening their literature-pedagogical perspective on literature, and thus making fiction more accessible to adult library users. / Uppsatsnivå: D

Denna studie undersöker interaktivt berättande och lärande på webben som medium. Syftet är att studien ska resultera i kunskap om hur man kan gå tillväga för att skapa en interaktiv berättelse som kommunicerar och lär ut till målgruppen. Det grundläggande forskningsproblemet som försökte lösas var att besvara hur man kan skapa en interaktiv berättelse som genom sina komponenter assisterar i att lära ut till målgruppen. Studien har haft kvalitativa fokusgruppsintervjuer som metod. I anslutning till fokusgruppsintervjun hölls en workshop med inslag av co-design. Detta för att undersöka målgruppens syn på interaktivt berättande och lärande på webben. Målgruppen har definierats som digital natives i åldern 18–25 år. Valet av målgrupp motiveras med att de spenderar en övervägande stor tid på internet. Det teoretiska ramverket för studien är teorier som berör interaktivt berättande, co-design samt lärande. Studien utgick från detta ramverk i analysen av insamlade data från fokusgruppen. Därefter skapades en prototyp baserat på resultatet från studien och efter det utvärderades prototypen tillsammans med två deltagare från tidigare fokusgrupp. Genom analysen framkom flera insikter utifrån målgruppens syn på interaktivt berättande. Några av dessa insikter var att de interaktiva aspekterna av webbsidan ska harmonisera med innehållet. Webbsidan ska vara dynamisk och multisensorisk, bild och ljud ska assistera övrigt innehåll. En webbsida med en hög grad interaktivitet är möjligen fördelaktig för att skapa engagemang och få uppmärksamhet men kan samtidigt vara förvirrande i brist på struktur. Detta sammanfattades och konkretiserades i en första iteration av prototypen. Uppsatsen presenterar en lösning på problemet gällande hur en interaktiv berättelse kan användas för att lära ut på webben. Prototypen som skapades är en möjlig lösning på denna problematik. Implikationer till fortsatt forskning är att undersöka den äldre målgruppen digital immigrants. / This study investigates interactive storytelling and learning on the web as a medium. The aim for this study is to result in knowledge of how to create interactive storytelling that through its components communicate with and educate the target group. The core research problem that we attempted to solve was; how to create an interactive story that educates the target audience. This study has had a qualitative research method, specifically focus groups. Within the focus group interview, a workshop with elements of co-design was included. The reason for this was to investigate the audience's view of interactive storytelling and learning on the web. The target group has been defined as digital natives within the age span of 18 – 25 years. The reason for choosing this target group is motivated by them spending a predominantly large amount of time on the Internet. The theoretical framework for this study is theories in relation to interactive storytelling, co-design and learning. This theoretical framework was used in the analysis of the data collected during the focus group interview. A prototype was created based on the results of the study. The prototype was then evaluated together with two participants from the previous focus group. The analysis revealed several insights based on the audience's view of interactive storytelling. In the following text, some of the insights are described. The interactive aspects of the webpage should harmonize with the content. The webpage should be dynamic and multisensory, images and sound should assist other content. A webpage with a large amount of interactivity might be advantageous for gaining the users interest and attention but can also be confusing if lacking in structure. This information was summarized and applied in the creation of the first iteration of the prototype This essay presents a solution to the question of how an interactive story can be applied and used for education on the web. The prototype created is a possible solution to this problem. Implications for further research could be to investigate an older target group, such as digital immigrants.

<p>Denna utredning handlar om hur Länsförsäkringar Uppsalas hemsida fungerar i mötet med kunder. Syftet är att klarlägga om, och i så fall hur, Länsförsäkringar Uppsala kan förbättra sin hemsida för att öka kundnöjdheten i mötet med sina försäkringskunder. Vår empiri utgår från personliga intervjuer med anställda vid företagets Internetgrupp, ett antal webbdesigners på externa företag samt ett urval kunder som köpt försäkring hos Länsförsäkringar Uppsala. Denna information har analyserats utifrån en studiespecifik modell, vilken bygger på teorier om försäkringsbranschen, kundnöjdhet och webbdesign. Utredningen pekar på att Länsförsäkringar Uppsala redan har en väl fungerande hemsida men att sidan genom förenklingar kan attrahera nya kunder samt öka kundnöjdheten hos de befintliga.</p>

Denna utredning handlar om hur Länsförsäkringar Uppsalas hemsida fungerar i mötet med kunder. Syftet är att klarlägga om, och i så fall hur, Länsförsäkringar Uppsala kan förbättra sin hemsida för att öka kundnöjdheten i mötet med sina försäkringskunder. Vår empiri utgår från personliga intervjuer med anställda vid företagets Internetgrupp, ett antal webbdesigners på externa företag samt ett urval kunder som köpt försäkring hos Länsförsäkringar Uppsala. Denna information har analyserats utifrån en studiespecifik modell, vilken bygger på teorier om försäkringsbranschen, kundnöjdhet och webbdesign. Utredningen pekar på att Länsförsäkringar Uppsala redan har en väl fungerande hemsida men att sidan genom förenklingar kan attrahera nya kunder samt öka kundnöjdheten hos de befintliga.