<p>Av Luftfartsverkets 19 flygplatser är tre certifierade enligt ISO 14001 standarden, övriga har inte certifierade miljöledningssystem. Utifrån detta är Luftfartsverket intresserade av att jämföra miljöarbetet mellan certifierade och icke-certifierade miljöledningssystem på flygplatser, eftersom certifieringar är kostsamma samt även kräver andra resurser. En certifiering framhävs ofta som en marknadsfördel för företag, men eftersom myndigheter inte är konkurrensutsatta på samma sätt är en certifiering inte lika självklar. Vi har beslutat att studera Luftfartsverket som valt att certifiera tre av sinaflygplatser för att se om det finns ytterliggare förutsättningar om varför man ska certifiera miljöledningssystem i statliga myndigheter. Uppsatsen är tänkt att användas av Luftfartsverket som beslutsunderlag för de enheter som funderar på att certifiera sina miljöledningssystem. </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra miljöarbetet mellan Luftfartsverkets flygplatser som har certifierade respektive icke-certifierade miljöledningssystem. </p><p>Uppsatsen strävar efter att tyda och beskriva det insamlade materialet och därför används en tolkande kvalitativ fallstudie. Utifrån vår studie kan vi inte generalisera och säga att alla flygplatser inom Luftfartsverket bör certifiera sina miljöledningssystem. Flygplatsernas individuella förutsättningar är helt avgörande om det är en fördel att certifiera eller inte och det är upptill flygplatserna själva att göra den bedömningen. Från resultatet har vi gjort en bedömning att vissa förutsättningar är av betydelse vid beslutet att certifiera.</p>

<p>Samhället ställer idag stora krav på företag avseende miljö och hanteringen av farligt avfall. Genom att företag tar fram ett ledningssystem och blir certifierade kande leva upp till kraven och få kontroll över sin kemikaliehantering. Syftet med uppsatsen är att jämföra två analysföretag och deras syn på miljö och farligt avfall. Studien är en fallstudie och baserar sig på intervjuer med VD och kvalitets- och miljösansvarig på respektive företag. Det framkom att synen på miljö är olika främst på grund av att företagen har olika ägarförhållanden men även VD påverkar hur synen på miljön är. Företagen certifierade sig främst för att bli konkurrenskraftiga på marknaden samt för att möta kundernas krav. Det är svårt för företagen att veta hur de ska sortera det farliga avfallet även om de får information från företagen som hämtar det. Problemet ligger dels att det är många kemikalier och föreningar och dels att att lagarna och förordningarna är svåra att förstå. De undersökta företagen har konstruktiva förhållningssätt till miljöarbetet men det finns även reaktiva tankar hos ett av dem. Företagen arbetar med hållbar utveckling främst genom att spara på resurser till exempel minska mängden lösningsmedel och transporter.</p>

<p>Since the 1970`s the Non Governmental Organisations, NGO:s, have taken an increasing responsibility in the development cooperation work. Apart from an increase in resources delivered through the NGO:s it is also obvious in various official documents that the idea of NGO:s in regards to; reaching and involving poor people in the work and as capable of delivering aid resources to a low cost, is very widely spread and commonly accepted among political decision makers and aid agencies. In addition it’s very seldom that those positive statements about the NGO:s abilities, are backed by any kind of scientific study. This study argues that the ascribed abilities are more the rhetoric of a political idea than an empirical reality. </p><p>Another significant idea is that NGO:s very often are mentioned and considered as a congruent group of organisations of similar qualities and weaknesses. In reality there is an extreme diversity regarding their purpose, size and leadership philosophy. The study shows that the differences between NGO:s is so large that it is meaningless to refer to them as a common group with the same possibilities to deliver the same kind of results. </p><p>In short, the Russ Foundation Small Saving Scheme is fairly good at fulfilling the picture that is ascribed to NGO projects from the aid agencies. It is good though to remember that both the organisation and the program was especially chosen because it fulfils the criteria assumed necessary to achieve good results in the chosen areas. There is a good chance that they share those abilities with other NGO:s similar in purpose, size and philosophy of leadership, but it’s also unlikely that organisations that differ a lot in those characteristics, would deliver the same kind of results, which has been assumed by the main part of the political decision makers and by the aid agencies for a long time.</p>

<p>The Middle Ages in contemporary time – Salve City; a reconstruction in the Between Land is an essay dealing with the reconstruction of medieval Kalmar. The Salve City is a melting pot of such diverse fields as archaeology, pedagogies, reconstruction, historical tourism, regional development policy et cetera. Together, these parts form a space for research and mediation, business and pleasure, a place where commercialism and historical tourism can function alongside with history enthusiasts and entrepreneurs. Both pros and cons of the use of a reconstructed part of medieval Kalmar are debated.</p> / <p>Medeltid i samtid – Salvestaden en rekonstruktion i mellanlandet, är en uppsats om återskapandet av det medeltida Kalmar. Salvestaden är en smältdegel av vitt skilda områden så som arkeologi, pedagogik, rekonstruktion, historieturism, regional utvecklingspolitik med mera. Alla dessa delar bildar tillsammans en plats för forskning och förmedling, nytta och nöje, en plats där kommersialism och historieturism samsas med eldsjälar och entreprenörer. Nyttan med en återuppbyggd del av det medeltida Kalmar är omdiskuterad på både gott och ont. </p>

<p>Det centrala i arbetet med miljöledningssystem (MLS) är den ständiga förbättringen av den certifierade organisationens miljöprestanda. Syftet med den här studien är att studera hur man med utgångspunkt i MLS kan förbättra miljöarbetet på den typ av kontorsarbetsplatser som BT Products AB är ett exempel på. Studien visade på att kontorspersonalen fokuserar sitt miljöarbete till källsorteringen, pappersförbrukningen och till en liten del även elförbrukningen. Detaljerade miljömål, utbildning av medarbetare och miljöledarens roll är viktiga faktorer i miljöarbetet. Man kan sen gå vidare i miljöarbetet genom att använda sig av ett möjlighetsbaserat synsätt, goda exempel och återkoppling som verktyg integrerat i MLS för att få en ständig förbättrad miljöprestanda hos företaget.</p>

<p>I vårt samhälle finns många miljöproblem och olyckor av olika slag inträffar som påverkar vattens kvalitet. Till exempel översvämningar eller oljeutsläpp kan leda till att vattendirektivets mål, en god vattenstatus, inte kan uppnås eller bevaras i en vattenförekomst. Att förstå, förebygga och åtgärda sådana händelser är en viktig del av vattenhanteringen. I denna uppsats gör jag ett försök att koppla samman två huvudinriktningar som kan urskiljas i diskussionen om risker. Det är ett traditionellt naturvetenskaplig perspektiv som i uppsatsen benämns som ett objektivistiskt perspektiv och som representeras av teknisk riskanalys, samt ett perspektiv som har sin grund i sociologin och som tar ett konstruktivistiskt grepp om riskfrågor, här representerat av miljökonstruktivism. Syftet med uppsatsen är att titta på hur vattendirektivets artikel 4 punkt 6, som berör tillfälligt undantag från god status vid olyckor, ska tolkas och hur direktivet för vatten kan komma att påverka hanteringen av olyckshändelser. Jag identifierar behov av förändring i nuvarande riskhantering och tittar på hur begreppet indikatorer kan tolkas. Vidare diskuteras hur ett konstruktivistiskt perspektiv användas för att förstå och hantera risker. Slutligen förs diskussion om hur en gemensam tvärvetenskaplig diskussionsgrund kring risker skulle kunna se ut. För att belysa dessa frågeställningar använder jag två olika händelser som exempel på risker i uppsatsen, översvämningarna i södra Norrland under sommaren år 2000 samt oljeolyckan med fartygetFu Shan Hai utanför Bornholm sommaren 2003. För att besvara de frågeställningar som ställts upp har intervjuer med anställda på kommun och länsstyrelser i de berörda områdena genomförts och texter, i form av rapporter om de två händelserna, har analyserats. </p><p>Slutsatserna i uppsatsen är att det, för att få ett effektivt arbete med risk- och miljöfrågor, måste arbetas fram tydliga riktlinjer för vattendirektivet. Tidigare inventeringar av risker från till exempel kommuner, länsstyrelser och Räddningsverket kan ligga till grund för bedömningen av potentiella händelser, konsekvenser och åtgärder. Vid olyckor som de som diskuteras i uppsatsen kan många olika typer av konsekvenser uppstå och det är svårt att förutsäga vilka skador kan uppkomma. Dagens riskhantering begränsas av att ansvarområdena är utspridda och riskidentifieringen är idag splittrad på olika myndighetsnivåer. Analysen av intervjuer och texter visar att den personal som arbetar med räddningstjänst har bristfälliga kunskaper om olyckors miljökonsekvenser. En bättre och målstyrd organisation och samarbete mellan olika ansvarsområden som räddningstjänst och natur- och miljövård, både hierarkiskt och geografiskt, är en förutsättning för ett effektivt riskhanteringsarbete. Ingen klar slutsats kan dras om hur indikatorer kan användas i arbetet med stora olyckor. Det är viktigt att det efterhand utarbetas en klar definition hur begreppet ska tolkas. </p><p>Miljö- och riskfrågor kopplas inte bara samman med naturen utan även i högsta grad med vårt samhälle. Jag hävdar att en mer jämlik roll mellan olika vetenskaper krävs, baserat på en förståelse om miljö- och riskproblem som flervetenskapliga. Detta är en grundläggande tanke i mycket av det miljö- och riskarbete som sker idag. Jag föreslår att en stratifierad ontologi kan fungera som denna gemensamma diskussionsgrund för hur utbyte av vetenskaplig kunskap skulle kunna ske och hur olika vetenskapliga discipliner ska förstås i förhållande till varandra.</p>

<p>I denna studie görs ett försök att öka förståelsen kring hur den inkommande direkta solinstrålningen blir påverkad av de gaser och partiklar som finns i atmosfären. Studiens syfte är att se om det statistiskt går att detektera någon trend i SMHI s mätningar av direkt solinstrålning vid elva mätstationer i Sverige mellan åren 1983-2003. Här undersöks även om partikelhalten i luften har förändrats samt om en eventuell trend i direkt solinstrålning kan kopplas ihop med förändrade partikelhalter i luften under samma tidsperiod. Solens cykler och ett förändrat ozonskikt kopplas också samman med resultaten. </p><p>Det finns säsongsvariation i datamaterialet av den direkta solinstrålningen och därför appliceras månadssummerade värden i Seasonal Mann Kendall test for trend som är fördelningsoberoende. För att se hur partiklar och direkt solinstrålning samvarierar görs korrelationstestet Kendall’s Tau i SPSS 11,5. Valet av de variabler som undersöks gentemot direkt solinstrålning är baserat på tidigare forskning av vilka ämnen i atmosfären som kan ha en inverkan på den mängd solinstrålning som når jorden. De aerosoler och partiklar som används som jämförelsematerial (årsmedelvärden) är SO2, SO4, Sot, NO2 och PM10. Mätdata av aerosoler och partiklar har hämtats från IVL Svenska Miljöinstitutet AB vilka jämförs med solinstrålningsdata från SMHI. </p><p>Resultatet från trendtestet för direkt solinstrålning visar att det finns en positiv trend vid 9 av 11 undersökta stationer, solinstrålningen har ökat med 0,5 - 1,2 % år-1. Korrelationstesten mellan direkt solinstrålning och de olika undersökta partiklarna visar att då partikelhalten sjunker ökar den direkta solinstrålningen. Av de undersökta variablerna kan ökningen av solinstrålning till största delen förklaras med en minskad mängd sulfat- och sotpartiklar i atmosfären. Kvävedioxid uppges också som en bidragande faktor, dock liten då minskningen av kvävedioxid inte är så stor. Solens cykler och uttunning av ozonskiktet förklarar endast en mycket liten del av den ökade direkta solinstrålningen.</p>

<p>The purpose of this thesis was to integrate cognitive science into an existing organization of software systems development, and to display the benefits and importance of applying the theory and methodology of this interdisciplinary field onto this type of research. This was to be accomplished through participating in a project at ISD Datasystem AB, with the objective to investigate and develop new principles of man - machine interaction for fighter control, and build an appropriate workstation prototype. The participation spanned across the first iteration of the project’s development cycle, specified in accordance to the Rational Unified Process. A field study was conducted and several LoFi-prototypes of the graphical and physical man - machine interface (MMI) were made, as well as an evaluation of the developed prototype. The evaluation was performed with the help of end-users, who valuated the prototype in an inquiry and an interview after having performed a scenario interacting with it. The results showed that the prototype’s usability was highly valuated by the users.Data collected during the evaluation could also be used to guide further development of the prototype. The theoretical research and the empirical work in the project both showed that cognitive science is a valuable, and perhaps, an indispensable asset to software systems development, and that the knowledge and tools of cognitive science can be used in order to develop computer systems that are to be integrated in distributed man -machine systems of high complexity.</p>

<p>An ethnographic study loosely informed by the theoretical framework of distributed cognition was carried out in order to describe how mariners have adopted the Automatic Identification System (AIS) in their work practice, or"made the technology their own". AIS is a transponder-based identification and communication system that allows ships to automatically identify and track each other. In addition to facilitating the identification and tracking of ships, objectives behind the introduction of AIS are to"simplify informational exchange", and"provide additional information to assist situation awareness". Participant observation and interviews were made at four different ships, as well as at two shore stations. A focus group was also held at a maritime conference. The study gave some interesting results. For example, a Problem of Public Information Loss was identified. It is tentatively suggested that this problem has been overlooked partly because of a widespread but impoverished model of communication which does not account for the role of side-participants in a conversation. It is concluded that more research needs to be done on maritime work and the use of new bridge technology.</p>

<p>Förorenade områden kan utgöra en stor risk för den omgivande miljön. Föroreningar som tungmetaller kan påverka det mikrobiologiska livet samt genom urlakning föras ut i grundvatten och vidare förorena omgivande miljö och dricksvatten. Tungmetaller tas även upp i organismer och sprids vidare i näringskedjor och kan också nå människan genom föda som växer eller odlas på förorenad mark. Föroreningar i mark härstammar oftast från gammal industriell produktion, så även i och omkring samhället Gusum i Östergötland. Här har verksamhet med smältverk bedrivits sedan 60-talet och ända fram till början av 80-talet var rökgaserna från verket orenade från metaller och har kraftigt förorenat och skadat närområdet kring bruket. </p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur allvarligt förorenat området kring bruket är av metallerna koppar och zink, samt om metallerna riskerar att spridas ned i markprofilen och om denna risk förefaller öka ju högre halter marken har utsatts för. Information om området har samlats in och provtagningar i marken har genomförts på två olika avstånd från bruket. Provtagningarna omfattade totalt 8 st provgropar, 4 st på vardera provtagningsplats. Proverna har tagits från 4 olika djup i varje enskild grop. </p><p>Resultaten av studien visar att tillståndet i marken är allvarligt till mycket allvarligt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för förorenad mark. Vidare visar mätningarna att det mesta av metallföroreningarna är bundet i markens organiska lager. Metallkoncentrationen i markens övre skikt verkar ha liten betydelse i detta fall för spridningen nedåt i markprofilen och spridningen sker mycket långsamt.</p>