<p>Det pågår utbyggnad av avfallskapacitet i Sverige samtidigt är statens strategi rörande avfallshanteringen otydlig. Föreliggande studies syfte är att analysera hur aktörer på olika nivåer samverkat och att se vilka drivande faktorer som funnits i beslutsprocessen kring byggandet av avfallsförbränningsanläggningar. Det huvudsakliga teoretiska perspektivet i studien är hämtat från Sexton et al. De menar att en integration av perspektiv från företag, myndigheter och samhälle är en av nycklarna till bättre miljöbeslut. De menar också att verktyg som är framtagna för att ge vägledning för olika beslut kan vara användbara vid beslutsprocesser. En kvalitativ intervjumetodik har använts för att besvara syftena. Tio respondenter har intervjuats från tre fall, där det nyligen beslutats om upprättande eller utbyggnad av avfallsförbränningsanläggningar. Dessa är lokaliserade i ett och samma län i Sverige. Studiens syfte besvarades med hjälp av ett analysinstrument som växte fram. Vid analysen av de olika frågeområdena skapades kodenheter som belyser innehållet i intervjumaterialet. I uppsatsen diskuteras resultaten och förhålls till de teoretiska perspektiven som lyfts fram i studien och tidigare forskning på området. </p><p>Resultatet indikerar att aktörers samverkan mellan olika nivåer och dimensioner är bristfällig. Det förefaller som byggandet av avfallsförbränningsanläggningar drivs av initiativ på bolags/projektnivån, medan andra nivåer (lokal-, regional-, nationell- och europeisknivå) och miljöstrategiska dimensioner är svagt företrädda i beslutsprocessen. Drivande faktorer av ekonomisk och marknadsmässig karaktär framstår som de starkaste drivkrafterna i beslutsprocessen för att upprätta avfallsförbränningsanläggningar i de undersökta fallen. Även drivande faktorer i form av lagar och regleringar ses som starka. Genom studiens resultat verkar det som om verktyg i form av hjälpmedel för kunskapshantering och beslutstöd av ekonomi och marknadsmässig karaktär styr inriktningen och utformningen av projekten att upprätta en avfallsförbränningsanläggning. Det verkar inte som användningen av verktyg av miljöstrategisk karaktär används i samma utsträckning och har då inte heller möjlighet att vara styrande. Jag tror att det finns en potential hos miljöstrategiska verktyg att påverka samverkan mellan aktörer vid upprättande och utbyggnad av avfallsförbränning och påverka hanteringen av miljöfrågor i beslutsprocessen.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och svårigheter som kan finnas vid tillämpandet av principen förorenaren betalar vid implementeringen av Vattendirektivet i Sverige och studera vilka ekonomiska styrmedel olika intressenter föredrar. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie. Det empiriska materialet som har legat till grund för min studie har samlats av forskarna från det Vattenstrategiska forskningsprogrammet VASTRA genom fokusgruppsintervjuer inom Rönne å avrinningsområde. Materialet har jag analyserat utifrån ekonomisk teori och principen att förorenaren skall betala. De ekonomiska styrmedel som berörs i min studie är: skatter, avgifter, handel med utsläppsrättigheter och bidrag/subventioner och även åtgärder berörs. </p><p>Utifrån principen kan förorenaren betala genom att man med reningsåtgärder förebygger problem, betalar skatt eller avgift för utsläpp som sker eller genom att man återställer skador som uppstår. </p><p>Slutsatserna som jag drog från min studie är att:</p><p>- Det kan bli svårt att förorenaren betalar genom avgifter när det handlar om diffusa utsläpp eller om många men små punktutsläpp. Avgifter påverkar även konkurrensutsatta företag och de förkastas som styrmedel av intressenterna.</p><p>- Angående handel med utsläppsrättigheter visar studien att det blir svårt att användas av sådana när det handlar om diffusa utsläpp och det förkastas också av intressenterna.</p><p>- Det finns goda möjligheter att betala genom förebyggande åtgärder. Förebyggande åtgärder accepteras också av intressenterna vilket kan underlätta implementeringen av Vattendirektivet.</p><p>- Respondenterna föredrar att höja den allmänna skatten för att bekosta de åtgärder som behövs och studien pekar på att det kan vara politiskt möjligt och accepteras av intressenterna.</p><p>- Att subventionera företagens miljökostnader kan strida mot principen att förorenaren ska betala, men min studie visar att det finns undantag då det kan tillämpas, så jag menar att möjlighet att betala genom skatt finns.</p><p>Studien pekar också på att det kan finnas även andra svårigheter vid tillämpandet av principen förorenaren betalar. Det som min undersökning pekar på är att vissa åtgärder kan vara svåra att omsätta i praktiken och att den dåliga ekonomin kan bli ett hinder vid tillämpandet av principen förorenaren betalar.</p>

<p>The IPCCand the FCCC are both central institutions in the international handling of the climate change issue. How these institutions frame and define the climate change issue is decisive for the action taken in response. The aim of this thesis was to analyze and describe how the climate change problem is framed and defined within the FCCC and the IPCC. Furthermore, the aim was also to examine if there are any differences between the IPCC’s and the FCCC’s framings and definitions of the climate change problem, and if so, what those differences consist of. The analysis was based on a line of documents from the IPCC and the FCCC, which were analyzed through a qualitative textual analysis. </p><p>The results of the analysis indicate that there are both similarities and dissimilarities between the institutions. The definitions of the term climate change differ in the sense that the FCCC only regards human-induced changes in climate, as climate change. The IPCC, on the other hand, includes both natural variability and human-induced changes in its definition of climate change. In the practical usage the definitions are similar, and the results indicate that the IPCC in practice has adopted the FCCC’s definition and only focuses on anthropogenic climate change. The climate change issue is by both of the institutions perceived as a greenhouse gas question, and the consequences are described as very extensive and serious. The FCCC gives advantages to mitigative responses in relation to adaptive, and also the IPCC describes mitigative responses as advantageous. Finally, the study indicates that there is a linking between the scientific and political spheres, which is extended by the fact that the FCCC’s definition of climate change creates a demand for scientific input in the decision-making process. The science and policy relationship builds upon mutual expectations of what the respective spheres can contribute with in terms of useful knowledge and policy-relevant questions.</p>

<p>Should I/we move abroad or not? This is a question that surely many of today’s expatriate Swedes asked themselves and was probably largely debated by most. How does is feel to move back to Sweden? I have chosen to contact a number of expatriate Swedes and some that have returned, in order to receive answers to these questions.</p><p>The aim with this thesis is to study the experiences and thoughts of people living in a different country as to were they were born and also those of people returning to Sweden. I have used a hermeneutic analytical method alongside a socio-psychological identity perspective when I studied the replies of my 69 respondents. The replies I have received are in a narrating format and I have treated them as qualitative information and not performed any statistical analysis.</p><p>I have found, among other things that most of them move abroad because they seek for adventure. When they have arrived and settled in their new country, many seek contact with other expatriate Swedes. They nurture the Swedish traditions and the Swedish language, and it is especially important if they have children. That one becomes “extra Swedish” abroad is confirmed by most and many compare “the new ways” with “the old ways” in Sweden. To find new friends can be very difficult in the beginning and many miss a close friend that they had in Sweden before moving. The majority move back to Sweden due to homesickness or a working contract expires. The option of many is that it feels good to come back home and that things return to normal as they were before leaving Sweden. Others might have certain problems with everyday things that have changed or been implemented while they were abroad.</p>

<p>Metan är en viktig växthusgas vars halt ökar i atmosfären. Dess naturliga källor är dåligt undersökta och det är av stort nationellt och internationellt intresse att kartlägga dessa. Vattendrag är oftast övermättade med avseende på metangas och fungerar då som en källa för metanflöden från vattendraget till atmosfären. I denna undersökning har ett vattendrag, Storån i Söderköpings kommun, undersökts vid sammanlagt 22 tillfällen under perioden mars - april 2004. Metanet samlades in i flytkammare som var utplacerade mitt i ån under olika långa provtagningsperioder. Det gjordes både dygnsmätningar och veckomätningar, dessutom mättes metanflödet vid olika tillfällen under dygnet. Det kunde konstateras att Storån var övermättad på metan och att det fanns metanflöden till atmosfären under alla provtagningarna. Vattendrag kan alltså vara en potentiell källa till atmosfäriskt metan. Under den tid studien pågick kunde inte någon variation i metanflöden över tid fastläggas.</p>

<p>Sedan andra världskriget har en rad tekniker utvecklats som drastiskt förändrat såväl människors omvärld och livsvillkor som det offentliga samtalet. Gentekniken utgör ett belysande exempel, inte minst genom tillämpningen inom livsmedelsproduktionen. Utvecklingen av den genförändrade maten har dock inte gått obemärkt förbi utan har kommit att bli ett kontroversiellt ämne, kanske ett av de mest framskjutande i den offentliga diskussionen på senare tid. I mitten av det offentliga samtalet kring ett ämne som på samma gång som det är tekniskt komplicerat och forskningsberoende berör oss alla i vår vardag befinner sig medierna. Då deras roll är så central är det av intresse att analysera och kritiskt granska just medias framställning av frågan och se denna som ett utsnitt av en större diskurs på området. </p><p>Det övergripande syftet med studien har därför varit att analysera och kritiskt granska hur frågan om den genförändrade maten framställs och kommuniceras i Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter (DN) i vår närtid, närmare bestämt från och med januari 2000 till och med april 2004. Intentionen har varit att på så vis synliggöra och problematisera den diskurs på området som DN medverkar till att producera och reproducera. Med utgångspunkt i diskursanalys som teori och metod har 57 artiklar publicerade i DN analyserats. </p><p>Genom analysen har det framkommit att frågan om den genförändrade maten i många avseenden kan ses som ett uttryck för det risksamhälle vi i dag lever i. Detta karaktäriseras bl a av att vi nu till skillnad från tidigare står inför risker, eller snarare faror, som är resultatet av mänskliga beslut och därmed kan ses som självförvållade. Produktionen av varor och värden går hand i hand med produktionen av risker. Eftersom vi uppenbarligen kan välja om vi vill producera denna nytta och dessa risker är det kanske inte så konstigt att det uppstår meningsskiljaktigheter kring hur vi skall handla. Detta är också vad som sker inom det studerade utsnittet av diskursen för genförändrad mat. Den bild som framträder i Dagens Nyheter är nämligen polariserad. Dessutom är förhållandet mellan olika aktörer och synsätt ojämlikt. Det är i huvudsak två perspektiv på genförändrad mat som diskursen formuleras kring och som ställs mot varandra: förhoppningar och hotbilder. Förhoppningarna, mestadels representerade av forskarna, ledarskribenterna och företagens språkrör, får i Dagens Nyheters framställning större plats än hotbilderna vilka i sin tur representeras av allmänheten, miljöorganisationerna och konsumentföreningarna. Medan de förra ofta får personifiera vetenskapen och förnuftet får de senare stå för de etiska ställningstagandena vilka stundtals mer eller mindre likställs med desinformation. Etik ställs med andra ord mot vetenskap och allmänhet mot forskare vilket aktualiserar för samhället grundläggande frågor om demokrati och teknokrati. Analysen har också visat att missuppfattningar lätt uppstår mellan aktörer på de olika sidorna om konfliktlinjen då dessa stundtals grundar sin argumentation på skilda värden utan att själva inse detta. Medan de som intar en mer restriktiv inställning till den genförändrade maten grundar sin pessimism på såväl osäkerhet och risk som på etiska värden tycks aktörerna som ser positivt på gentekniken endast uppfatta att motståndet beror på de eventuella riskerna gentekniken kan föra med sig och missar därmed helt den del av de negativt inställda aktörerna som grundar argumenten på etik. Missförstånd som detta bådar för att beslut kommer att bygga på felaktiga förutsättningar och att det därför också kan bli svårt att komma fram till en gemensam handlingsväg när det gäller frågan om den genförändrade maten. Det finns dock vissa starka gemensamma värden som står stadigt trots att det annars råder turbulens inom diskursens ramar. Det handlar om människans rätt till valfrihet, att det som är naturligt är gott samt vikten av tillit och genomskinlighet i en tillvaro som genom sin komplexitet blir alltmer oöverskådlig. </p>

<p>Kan prioritering av krav på brandsäkerhet bedömas i relation till andra krav på nattklubbar och restauranger? För att svara på detta har studien som teoretisk utgångspunkt haft Människa-Teknik-Organisation (MTO), ett säkerhetsperspektiv presenterat av Rollenhagen (1997). Studiens syfte var att undersöka huruvida detta systemteoretiskt baserade perspektiv går att tillämpa på den relativa betydelsen av brandskydd i nattklubbar och restauranger. Tidigare tillämpningsområden har främst varit komplexa system med hög grad av interaktion mellan de mänskliga och tekniska delsystemen. I denna studie består systemet av en samlingslokal i form av nattklubbar och restauranger. Dessa lokaler utgör riskobjekt vid bränder, har komplexa verksamheter och många olika intressen ställs mot varandra. Avsikten var att kunna göra en relativ bedömning av systemets brandsäkerhet. Detta genom att se hur prioriterat området är, samt vilka attityder till risker och säkerhet som finns bland studiens deltagare. Studien fokuserade därför på delsystemen människa och organisation, och relationen dem emellan, medan det tekniska systemet betraktades som statiskt och inte undersöktes närmare. </p><p>I studien genomfördes en avvägningsanalys/ attitydmätning genom kvalitativa intervjuer med deltagare från kategorierna myndigheter, ägare till nattklubbar/restauranger, personal, gäster och anhöriga. </p><p>Resultatet påvisar att brandsäkerhet bara utgör en av många faktorer som företagets ägare har att ta hänsyn till och att denna säkerhet inte är lika högt prioriterad som inkomstgenererande faktorer. Detta trots att det inte föreligger någon attitydskillnad mellan deltagarkategorierna, bara graden av medvetenhet för att något kan hända skiljer sig beroende på ålder, erfarenhet och typ av intresse i företaget. Studien visar att myndigheters tillsyn är viktig för att hålla olika säkerheter på en hög nivå. En generell uppfattning bland samtliga deltagare var att bristande tillsyn leder till ökat fusk. </p><p>Slutsatsen är att Rollenhagens MTO-perspektiv går att tillämpa på nattklubbar och restauranger för att bedöma den relativa betydelsen av olika krav.</p>

<p>Det som avhandlas i denna uppsats är ett försök till att studera hur EU- direktiven införlivas in i den svenska avfallshanteringen i Östergötland samt om eventuella svårigheter kan uppstå med denna implementering. Studien har utförts genom intervjuer med berörda personer inom avfallshanteringsfrågan i Norrköping och Linköping samt en hermeneutisk textanalys av lagdokument från Europeiska Unionen och Miljöbalken. Fem delfrågor har framställts för att underlätta analysen av intervjuerna och lagtexterna vilka sedan har jämförts samt analyserats. Under utförandet av denna uppsats så har avfallsfrågans komplexitet och omfattning påvisats samt de åtgärder som genomförs i dagsläget för att förbättra avfallssituationen.</p>

<p>Till att börja med var miljömedvetandet inte särskilt utbrett, varken i Sverige eller i andra delar av världen. Kunskapen om att människans aktiviteter kan ha en negativ påverkan på naturen och att naturen har gränser för hur mycket den tål är något som har växt fram under årens lopp. En hel del började hända på det här området inte minst under 1960- och 70-talen. I takt med att hänsynen till miljön fått en allt större roll i vårt samhälle har det gett ringar på vattnet även hos de svenska företagen och deras produktion. </p><p>I den här studien studeras hur ALSTOM Power Sweden AB har utvecklats inom sex olika ämnesområden, med början kring 1950-talet. Områdena är asbest, buller, trikloretylen, kemikaliehantering, freoner och oljor i avloppsvattnet. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer med personer som tidigare arbetat på företaget samt olika dokument kopplade till detsamma. Studien visar hur hänsynstagande ur flera olika aspekter blivit allt viktigare i takt med att negativa konsekvenser i samband med användningen av olika ämnen upptäckts, både i Sverige i stort och på företaget. </p><p>Studien visar att en del av de studerade områdena har uppmärksammats som problem sedan långt tillbaka i företagets historia, medan andra till att börja med inte hanterades som något problematiskt över huvud taget. Anledningen till detta är att många av de negativa konsekvenserna tidigare inte var uppenbara. Företagets hantering av, i stort sett, vart och ett av de studerade områdena har i stor omfattning påverkats av de krav som kommit från myndigheter och lagar kopplade till miljöpåverkan. Det är dessa krav och lagar som drivit på de förbättringsåtgärder som vidtagits. Studien visar också att företaget har påverkat miljön på många sätt i olika omfattning under årens lopp, åtminstone med utgångspunkt i de sex aktuella områdena.</p>

<p>Sötvatten är en naturlig källa för atmosfärisk metangas. Gasen som bland annat bildasi sjöar och vattendrags sediment stiger upp genom vattenfasen via bubblor och diffusion och når därigenom atmosfären. Metangasen fungerar i atmosfären som en växthusgas då den inverkar på vårt klimat och är den gas som näst efter koldioxid bidragit mest till de sentida förändringara av den naturliga växthuseffekten. Förändringarna orsakas av att de klimatpåverkande gaserna ökar i atmosfären och som följd bidrar till en så kallad förstärkt växhuseffekt med globala temperaturökningar som följd. </p><p>I denna studie har metanemissioner till atmosfären undersökts från vattendrag, nämligen Stångån, som rinner genom Östergötland och mynnar ut i sjön Roxen. Anledning till att ett vattendrag valdes beror på att de är relativt outforskade när det gäller metanförekomst. Fem provplatser valdes ut på en sträcka av ca 15 km och undersökningen utfördes genom att tre flytkammare förankrades på vattenytan vid varje provplats. Den generella principen innebär att flytkamrarna fångar upp den transporterande gasen från vattenfasen och som sedan tas upp ur flytkammaren med hjälp av en spruta. Den uppsamlade gasen analyserades sedan genom gaskromatografi där metoden syftar till att separera komponenter för kvantifiering. Övriga ekologiska faktorer som undersöktes var mängd organiskt material i sedimenten, absorbans och ytvattenhastighet. Temperatur, pH och lufttryck kontrollerades kontinuerligt under provtagningarna. </p><p>Resultatet påvisade att metanemissioner förekom längs hela provsträckan både genom diffusion och via bubblor. Vattendraget var också övermättat med metan i jämförelse med atmosfären. Stora lokala variationer kunde konstateras samt att en av provplatserna skiljde sig markant från de övriga både när det gällde metanflöde och övriga ekologiska faktorer. Den statistiska analysen visade att absorbans och ytflödeshastighet var de enda ekologiska faktorer som hade ett samband med metanflödet. </p><p>Jag anser mot bakgrund av teori och redovisade resulat i denna studie att det kan vara värdefullt med utökade mätningar av metanemissioner i vattendrag. Studien har påvisat att naturlig metanproduktion och flöde förekommer i hela den undersökta sträckan i Stångån och kan därför vara en källa till den idag förhöjda metanhalten i atmosfären. Ett varmare klimat kan i sin tur leda till en acceleration av metanproduktion och som följd ytterligare emissioner till atmosfären som kan leda till ännu större klimatförändringar. På så sätt kan denna undersökning bidra med kunskap om ett komplxt problem som kan öka lokalt, regionalt och globalt.</p>