<p>Sedan den 1 januari 1999 är det miljöbalken som styr svensk miljörätt. miljöbalken ersatte då 15 äldre lagar inom miljöområdet och avsikten med balken har varit att få en heltäckande lagstiftning som saknar glapp och överlappningar mellan lagar, vilket var fallet då miljöskyddslagen gällde. Problem uppstår dock när miljöbrott sträcker sig över längre tider. Syftet med uppsatsen har varit att titta på problem som kan uppkomma angående ansvarsfrågan vad gäller en markförorenad industritomt i brytpunkten mellan två miljölagar: miljöskyddslagen och miljöbalken. Vilka problem som uppkommer när en miljölag efterträder en annan miljölag, där förloppet sträcker sig över båda lagarna i tiden. Det handlar om att försöka analysera vilka svårigheter och problem som kan uppkomma när en kommun ska tillämpa lagstiftningen i praktiken. Studien handlar om att lyfta fram olika synsätt och tolkningar av föroreningsfrågan och vilka relationer till lagstiftningen som finns hos olika intressenter såsom kommunen, konkursbo, länsstyrelsen, koncessionsnämnd och Statens Naturvårdsverk. Grunden för uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, där tyngdpunkten ligger på instudering av dokumentation kring det aktuella fallet och av relevant litteratur som behandlar miljörätt samt intervjuer. De problem som kommunen har råkat ut för är fram för allt att man inte kan tillämpa lagarna fullt ut eftersom olika datum för ikraftträdande av lagarna hindrar tillämpningen på ett tillfredsställande sätt.</p>

<p>Tankar om att samhällets material- och energiflöden måste slutas har under de senaste årtionden vuxit sig allt starkare. En stor del av dessa flöden hanteras inom de kommunaltekniska systemen. Kommuners avfallshantering är således av stor betydelse för kretsloppssamhällets måluppfyllelse. I denna studie belyses de resonemang som Göteborgs kommun fört kring hanteringen av hushållens bioavfall. Studien fokuserar på Göteborgs kretsloppsnämnd, dess beslutsunderlag och argumentation kring två ärenden kopplade till det biologiska avfallet. Vidare är studiens syfte att kartlägga och medvetandegöra hur vårt sätt att betrakta världen och hur tilltron till olika former av kunskap utgör påverkansfaktorer i det politiska beslutsfattandet. För detta ändamål används diskursanalys, ärendestudier och kvalitativa intervjuer. </p><p>Kretsloppsnämndens uppfattning om vad kretsloppsanpassning innebär överensstämmer väl med den nationella kretsloppsdiskursen. Skillnader i synsätt uppstår först, både på nationell och på kommunal nivå, när beslut ska fattas om hur kretsloppsanpassning bäst görs. I denna studie visar det sig i att skilda avloppssystem förespråkas som medel för att nå ett kretsloppsanpassat Göteborg. </p><p>För att förstå vad politikernas åsiktsskillnader bottnar i används i studien olika teoretiska begrepp såsom världsbilder, riskuppfattningar, systemavgränsningar, systemens förmåga att kommunicera och betydelsen av det självupplevda. Vidare visas på en kunskapsmodell överhållbar stadsutveckling som kan användas för att relatera politiska argument till olika kunskapsområden. </p><p>I studien rör sig politikernas argument främst inom kunskapsområdena natur - tekniksystem. Det är främst de olika avfallssystemens miljöpåverkan som lyfts fram. Systemens energianvändning och förmåga att tillvara ta olika naturresurser är också viktiga argument för eller emot ett visst system. En annan aspekt som betonas är systemets kostnader. Andra argument för eller emot ett visst system bottnar i hur tekniksystemet upplevs och hur risker uppfattas. Centralt för studien är politikernas egna upplevelser och uppfattningar då deras argument främst baseras på hänvisningar till egna och andras erfarenheter. Vidare har flertalet av politikerna i kretsloppsnämnden ett hållbarhetsbegrepp som väger över åt det ekologiska hållet. Därmed är det inte förvånande att argument för eller emot ett visst avfallssystem främst hämtas inom detta kunskapsområde, oavsett om det handlar om vetenskapliga eller praktiska erfarenheter.</p>

<p>1950-talet var en tid med ekonomisk tillväxt och låg arbetslöshet. Det var en tid då hemmafruideologin var som starkast och kärnfamiljen var det ideala. Under denna tid, mellan 1950 och 1960 gjordes det sammanlagt 314 filmer i Sverige. 11 filmer av dessa har i denna uppsats analyserats med syftet att ta reda på hur familjen skildrades i de svenska 50-tals filmerna. Detta har gjorts utifrån frågeställnigar som: Hur gestaltades famlijen i svensk film på 50-talet? Hur så strukturen ut och hur var relationen mellan förälder och barn? Resultatet visar på att det är kärnfamiljen som gestaltas där mannen är familjeförsörjare och kvinnan är hemmafru. Filmerna har ett fokus på mannen och skildrar till stor del hans tid på arbetet och med olika dilemman. Kvinnan skildras mest i bild då mannen är hemma. Barnen i filmerna är inte ofta i bild och det sker nästa ingen skildring om föräldrarnas relation till barnen. Det som förs fram är att det finns en saknad efter fadern som allt för sällan är hemma. De färmsta problematiken som skildras i filmerna är relationen mellan föräldrarna. De har problem inom äktenskapet, mannen är otrogen eller sätter familjens situation på spel. Han har ett tomrum inom sig som han försöker fylla. Hon däremot har en dröm och en längtan efter det idylliska familjelivet och hon väntar på att allt ska vända sig och bli till det bättre. Överlag slutar alla filmer lyckligt. De inser hur viktigt det är att hålla ihop och att man aldrig ska ge upp.</p>

<p>Föreliggande uppsats är en analys av Norrköpings kommuns, och till viss del regionen Östergötlands, strategier och åtgärder för minskat växtnäringsläckage från jordbruksektorn. Jag använder mig av en modifierad SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats), för att ur ett kommunalt sammanhang ta fram styrkor och svagheter inom den kommunala organisationen och möjligheter och hot för densamma i en regional kontext. </p><p>Analysen har belysts ur ett tvärvetenskapligt perspektiv i syfte att öka förståelsen för arbetet kring det nationella miljömålet"Ingen Övergödning"och de problem, implicit såväl som explicit, som kan dyka upp när naturvetenskap och samhällsvetenskap skall samordnas. Då en icke tvärvetenskaplig analys kan ha svårigheter att hantera de faktorer som inte kan eller innebär svårigheter att kvantifieras har denna tvärvetenskapliga analys stora möjligheter att hantera en sådan situation. </p><p>Resultatet indikerar på att ett långsiktigt perspektiv måste antas och att detta kräver att den kommunala samordningen mellan rollerna som myndighet, verksamhetsutövare och organisation ökar. Samtidigt belyser resultatet faktorer som påverkar arbetet mellan lokal och regional nivå. Genom att ta tillvara på den erfarenhet som finns inom kommunen, till exempel inom Agenda 21-arbetet, så kan samordningen av arbetet och användningen av ett långsiktigt perspektiv öka.</p>

<p>In light of constant research regarding the development of alternate fuels, anaerobic digestion of grains diluted in process water from a wastewater treatment plant has been investigaed by starting biogas reactors to produce methane. The possibility of using the sludge from the reactors as fertilizer was also explored. The experiment ran for 90 days of which three days were used to collect samples over a 24-hour period. Variables monitored were associated to process stability, consistency and production. The results of the 24-hour periods show that volatile fatty acids concentrations increase immediately following feeding, peak a few hours later then decrease. Gas production is most efficient at the beginning of the period then stagers after about 20 hours. Results of the 90-day period resemble the 24-hour results; high volatile fatty acid (VFA) concentrations are often linked to low gas production and methane concentrations. The results indicate that certain types of process waters are better suited as dilution liquids than others i.e. digested sludge is better than centrifugation water, though overall gas production in all reactors averaged ca 650 ml/ g volatile solids loaded. With regards to fertilizer use, Cr was the only metal that was measured in unacceptable quantities. Fertilizing the land is not a problem seen from the heavy metals perspective. There is, however, a need for further research and process development before any full-scale digestion processes of this type are initiated.</p>

<p>Detta är en studie av de teoretiska riktlinjerna kring begrepsdefinitionen nyckelbiotop samt den praktiska hanteringen av nyckelbiotoper i skogregionerna Östra Götaland, Dalarna/Gävleborg och Örebro/Värmland. Syftet med studien är att undersöka orsakerna till att nyckelbiotoper avverkas idag. Fokus ligger på om det finns en skillnad mellan den teoretiska begreppsdefinitionen och den praktiska hanteringen av nyckelbiotoper. Undersökningen genomfördes genom enkätfrågor och intervjufrågor till respondenter inom skogsbolag, skogsägarföreningar, stift (skogsbruken) och Skogsvårdsstyrelsen. De övergripande frågeställningarna var om det finns avvikelser mellan beslut och handling i hanteringen av nyckelbiotoper och om definitionen av nyckelbiotoper är förankrad, relevant och fungerande hos dem som planerar och avverkar inom skogssektorn. Enkät - och intervjusvaren från denna studie visar att både skogsbruken och Skogsvårdsstyrelserna anser att definitionen av nyckelbiotoper är förankrad hos dem som planerar och avverkar. Orsakerna till att det avverkas nyckelbiotoper är enligt Skogsvårdsstyrelserna att avverkningarna beror på ekonomiska faktorer vilket inte överensstämmer med skogsbrukens svar. Skogsstyrelsen menade att informationsbrist kunde vara en tänkbar orsak medan skogsbruken var delade i sin synpunkt på denna orsak. Angående definitionens relevans och fungerande i praktiken svarade Skogsvårdstyrelsen övervägande att de tyckte den var fungerande och i skogsbruken var meningarna delade om denna fråga. Av svaren framkom att den teoretiska begreppsdefinitionen ifrågasätts av främst skogsbruken men också av Skogsvårdsstyrelsen då den bland annat är så starkt kopplad till rödlistade arter. Studien visar att det finns mycket som kan och bör åtgärdas i problematiken kring avverkning av nyckelbiotoper och dess orsaker. Det är positivt att studien också visar att samtliga inom skogsbruken samt Skogsvårdsstyrelsens personal anser sig ha möjlighet att påverka inom sin organisation för att förhindra att avverkning av nyckelbiotoper sker i framtiden.</p>

<p>Under de senaste decennierna har miljöhänsyn fått en allt större roll utrymme inom transportpolitiken utifrån de lagar, förordningar och skatter som används för att styra utvecklingen mot en långsiktig hållbarhet. Trafikens negativa konsekvenser för människan och naturen på kort och lång sikt har ställt krav på miljöanpassade färdmedel. Det mest miljöanpassade och minst energikrävande färdmedlet av alla är cykeln, som dock fått en undanskjuten roll i både forskning och debatt. Cykelprojekt har dock startats upp i många städer för att få fler invånare att börja cykla och få en bättre stadsmiljö och folkhälsa. Studiens syfte är dels att se hur Linköpings och Norrköpings kommuner arbetar med olika cykelprojekt dels att granska hur de två kommunerna följt upp sina projekt samt utvärderat miljöeffekter. Härmed möjliggörs också en analys av likheter och skillnader mellan kommunernas sätt att arbeta med cykelprojekt. Vidare kommer jag även att diskutera hur tillförlitliga och användbara uppföljningarna är och kan vara. Studien är uppbyggd på kvalitativa intervjuer som har genomförts med kommunala tjänstemän som arbetar med cykelprojekten direkt eller indirekt i Norrköpings och Linköpings kommun. Kvantitativ metod har används för de mätbara data jag tillhandahållit vid insamlingen av det empiriskt material till denna studie. Studien visar att kommunerna arbetat på liknande sätt men skiljer sig åt i både utvärdering och hur mycket ekonomiska medel som används i kommunerna. Både Norrköpings och Linköpings kommun förväntar sig att cykelprojekten kan ge en positiv effekt på miljön, vilket studien visar genom de luftmätningar och bilavgasmätningar som finns gjorda inom kommunerna. Om bilåkandet/bilavgaserna minskar som en följd av cykelprojektet går inte att svara på men enkätstudien visar att en del av innevånarna bytt bilåkandet mot cykling.</p>

<p>During the last four decades, acidifications has been seen as a great environmental hazard. To combat the effects of the acidification, the Swedish government is funding liming of affected areas. This practice has been questioned in northern Sweden, since there is no general agreement about the origin of the acidity there. This thesis aims to explain the administrative handling of the scientific disputes, and thereby the relation between the responsible authority, the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) and the research exrecised on the matter. Research findings are therefore compared with the content of interviews, performed by civil servants at SEPA. It is concluded that the liming in northern Sweden is a very complicated issue, involving many groups and individuals - so much so that it might not just be an issue of acidification science.</p>

<p>Denna uppsats handlar om vad som händer med fosforkoncentrationen i djupvatt- net vid två olika stationer i Östersjön när syrgaskoncentrationen förändras. Mitt syfte var dels att se om fosforhalten ökat och om detta tycks ha samband med minskade syrgashalter. För att få svar på dessa frågor använde jag mig av data från SMHI: s databas SHARK. De två stationer som jag analyserat data ifrån är BY 15, Gotlandsdjupet, och BY 31, Landsortsdjupet. Dessa båda stationer ligger i Egentliga Östersjön och har ett vattendjup på 225 m respektive 440 m. De variab-ler som jag använde mig av var syrgashalt och fosfathalt. Tidsperioden var 1992 – 2002. Resultatet visade att fosfathalten ökat under perioden samtidigt som syrgas-halten minskat vid båda stationerna. Det fanns också ett statistiskt signifikant samband mellan minskade syrgashalter och ökade fosfathalter. Fosfors läckage från sedimenten kan varaen intern källa vid syrebrist i djupvattnet. Detta innebär att fosfathalten stiger i djupvattnet när syrehalten minskar. Av detta drar jag slut-satsen att det är viktigt att ta i beaktande denna interna källa av fosfor när man diskuterar Östersjöns övergödningsproblematik.</p>

<p>Semantiska teorier inom traditionell lingvistik har i huvudsak fokuserat på relationen mellan ord och de egenskaper eller objekt som ordet står för. Dessa teorier har sällan varit empiriskt grundade utan resultatet av enskilda teoretikers tankemödor som exemplifierats med ett fåtal ord. För användning inom översättning eller maskinöversättning kan ett ords betydelse istället definieras utifrån dess relation till andra språk. Översättning av text lämnar dessutom analyserbart material efter sig i form av originaltext och översättning som öppnar möjlighet för empiriskt grundade semantiska relationer. En metod för att försöka hitta enspråkiga semantiska relationer utifrån tvåspråkiga översättningsdata är semantisk spegling. Genom att utnyttja att ord är tvetydiga på olika sätt i källspråk och målspråk kan semantiska relationer mellan ord i källspråket hittas utifrån relationen till målspråket. I denna uppsats har semantisk spegling implementerats och applicerats på tvåspråkiga (svenska ochengelska) ordboksdata. Eftersom de enspråkiga relationerna i semantisk spegling tas fram utifrån ett annat språk har detta utnyttjats i arbetet för att även ta fram tvåspråkiga semantiska relationer. Resultatet har jämförts med befintliga synonymlexikon, utvärderats kvalitativt samt jämförts med ursprungsdata. Resultaten är av varierande kvalitet men visar ändå på potential hos metoden och möjlighet att använda resultatet som lexikal resurs inom till exempel lexikografi</p>