<p>This study is about how older people are portrayed in TV- commercials, and what those images are saying about senior citizens as consumers. I’ve chosen two of Sweden’s most popular TV channels that are broadcasting commercials and from those two channels recorded commercials in a period of one week, three times a day (morning, afternoon and evening/night). My purpose with this study was to see when older people stared in commercials, which kind of merchandises they were marketing, in which manor they acted out their roles, and (if possible) say something about the elderly people as consumers.</p>

<p>Under drygt två veckor hösten 2005 pågick det som den svenska pressen kallade för ”våldet i Paris” eller ”Frankrikekravallerna”, alltså de uppror som bröt ut i många av de franska städernas förorter. Då upproren uppfattades som mer våldsamma och mer omfattande än andra uppror, fick de stor uppmärksamhet i media. Utifrån några teoretiska utgångspunkter och med hjälp av olika diskursanalytiska verktyg granskar jag i denna uppsats hur händelserna i Frankrike, platsen som händelserna utspelade sig på och människorna bakom dessa, skildrades i Dagens Nyheter.</p><p>I min analys ställer jag mig kritisk till Dagens Nyheters sätt att beskriva händelserna och porträtterandet av upprorsmakarna. Jag har bland annat funnit att tidningen många gånger ger en relativt onyanserad och förenklad bild av upproren och aktörerna bakom dessa händelser. Dagens Nyheters skildring av händelserna visar hur media är med och döljer det faktum att upproren i Frankrike har sin främsta orsak i den ojämlika maktfördelningen som råder i samhället. I analysen har jag även funnit en tendens hos Dagen Nyheter att inte vilja länka dessa uppror till andra liknande händelser, vilket både förstärker upprorsmakarnas underläge och fördummar dem. Vad detta kan bero på diskuterar jag i uppsatsens avslutande del.</p>

<p>Sedan början på 80-talet går det att konstatera en tydlig förändring i den svenska kriminalpolitiken som kännetecknas av mer strafftänkande och mindre fokus på behandling och återanpassning av kriminella. Denna förändrade kriminalpolitik kännetecknas bl.a. av höjda straffskalor, allt fler utdömda livstidsdomar och en ökande fängelsebeläggning. Men det blir också allt mer tydligt i den politiska retoriken att kriminalpolitiken har förändrats; det talas allt mer om säkerhet, kontroll och att använda hårdare tag mot brottslingarna. I uppsatsen studeras, med diskursanalys som metod, denna förändrade kriminalpolitik utifrån retoriken i den politiska debatten. Det material som studeras är fyra debattartiklar som publicerades på Dagens Nyheters debattsida i samband med flera i media uppmärksammade rymningar från kriminalvården 2004.</p>

<p>Vi möts ständigt av tusentals bilder och budskap när vi rör oss i det offentliga. Då och då rubbas dessa budskap och</p><p>vi tvingas ta ställning till vad det faktiskt är vi tittar på. Adbusters.se, en svensk rörelse med rötter i USA och Kanada, tar reklam och etablerade symboler och gör om dem. Tanken är att ett ifrågasättande av reklamen blir ett ifrågasättande av reklamens plats i det offentliga rummet. Med hjälp av en socialkonstruktionsteoretisk utgångspunkt, där tanken förenklat är att vi skapar vår värld på samma gång som vi lever i den, och ideologi som metodverktyg tar jag mig an Adbusters.se, adbusting och reklamen.</p><p>Inledningsvis kommer Adbusters själva att granskas, de manifest rörelsen tar utgångspunkt i parallelläses och jämförs. Detta manifest ställs sedan i konstrats till bilder som kan ses som på ett eller annat sätt falla under rubriken adbust. Här kommer såväl bilder från rörelsen själv som reklambilder att användas. De frågor jag vill ska genomsyra texten är: Hur förhåller sig Adbusters till det offentliga? Hur förhåller sig reklam till Adbusters? Hur förhåller sig Adbusters till en reklam som tar tillvara Adbusters verktyg? Är Adbusters ett effektivt medel mot reklamen i det offentliga rummet?</p><p>Adbusting framträder vid en närmare granskning ha några olika aspekter. Dels är det de aktioner som ligger rörelsen närmast. Aktioner där reklamaffischer tas ner eller byts ut mot andra budskap. Vidare finns det aktioner som rör sig från rörelsens grundläggande ideal och mer tar formen av reklam. Det ska sägas också att reklam i den här bemärkelsen inte nödvändigtvis handlar om att sälja en produkt, utan det kan handla om reklam för vissa idéer såsom miljömedvetenhet, anti-sexism etc. Den tredje och sista aspekten av adbust i det offentliga är när företag använder sig av adbusting för att utveckla sin egen reklam.</p>

<p>A hotel stands for comfort and a high stand of living. This could mean a high per capita consumption of energy, water and other resource, as well as creating a large amount of waste and pollution due to the necessity of having a high standard of hygiene and a high turnover of guests.</p><p>This thesis is about the hotel environmental management. After surveys of hotels and interviews with hotel managers as to their environmental management, a case study of a small hotel was carried out, namely the Bastedalen Herrgård and Kina Park.</p><p>The case Bastedalen Herrgård told us that its guests have expressed some requirement to hotel environmental management given the fact that the answer rate was very low. When the guests were asked to provide answers to environmental questions, the dominant answers were positive. But these answers are not necessary leading to the positive behavior. This implies that more in-depth study towards customer’s environmental behavior is needed.</p><p>It was true in Bastedalen that the hotels owner is playing an important roll in the process toward better environmental management and will decide whether or not to do this and in which direction. It was also true that the hotel owner in this case had not enough resources to follow the example of big hotels. A micro-hotel and other SMEs were obviously in need of financial and technical support to be more “green”. They are also short of relevant information and knowledge.</p>

<p>This master thesis states the following questions: Is it easy or difficult to retrive information from a mobile phone manual? How can the search process be described among user for a mobile phone manual? What similarities and differeces can be identified between users? Arhe there any variables that affect search performance such as reading skills or technical domain knowledge? Eight mobile phone users participated in an empirical observation and the scope was to find information in a paper version of a mobile phone manual according to given tasks. The results shows that some users has problems to retrieve information due to that the correct page in the mobile phone manual could not be located. The results show that the user is using several search strategies, for example the table of contents and the index, when trying to locate information. The results also revel that the user initiates multiple search steps before the correct information can be located. The thesis discusses how a manual could be designet to make information easier to find.</p>

<p>På uppdrag av Naturvårdsverket och kommunstyrelsen startade våren 2006 miljöprojektet för utbildningssektorn i Linköpings kommun. Miljöprojektet bestod av två delar. Dels skulle all kommunal personal utbildas i miljöfrågor, och dels fanns möjligheten för personalen att söka medel för olika typer av utvecklingsprojekt. Omkring tio piloter från var och ett av de elva geografiska områdena gick en miljöutbildningsdag, varefter de skulle vidarebefordra informationen till sina kolleger. De skulle också inspirera sina kolleger till att starta utvecklingsprojekt.</p><p>Marcus Olsson, lärarstuderande på Linköpings Universitet, fick uppdraget att utvärdera utvecklingsprojekten samt spridningen av informationen som delgetts under utbildningsdagen. Kvantitativa metoder i form av enkäter har använts i två geografiska områden för att undersöka informationsspridningen, inspirerande till utvecklingsprojekten samt kollegers attityder angående miljöprojektet. Vidare har kvalitativa intervjuer använts med områdeschefen och en rektor i det område som beviljats medel för flest utvecklingsprojekt. Framgångarna i området tycks främst bero på hur områdeschefen har valt att organisera utvecklandet av utvecklingsprojekten.</p><p>Av de utvecklingsprojekt som beviljats medel finns de flesta inom förskola eller grundskolans tidigare år. Få gymnasieskolor och inga grundskolor i de senare åren har beviljats medel för utvecklingsprojekt. Uppmaningar finns från staten och skolverket i rapporter och läroplaner att miljöutbildning ska ersättas med utbildning för hållbar utveckling, vilket innebär utbildning för utveckling mot ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. I utbildning för hållbar utveckling finns möjligheten att arbeta med de flesta av skolans ämnen på ett sätt som utmanar eleverna att själva ta ställning i viktiga moraliska frågor om hur vi vill att världen ska utvecklas och vad vi kan göra för det. Tyvärr har utbildning i hållbar utveckling ännu inte fått fäste i undervisningen i skolorna, vilket bland annat upplyser oss om vikten av fortbildning för skolans personal.</p>

<p>Ett ännu outforskat och mycket intressant område är frågor kring hur unga individer gått tillväga för att skaffa sitt första arbete med koppling till värdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos Samhälls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har påverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig från deras examen tills dess att de har fått sin första anställning som Samhälls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi använt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkäter genomförts. De slutsatser som framkommit är att Samhälls- och kulturanalytiker ackumulerat socialt kapital genom att de nyttjat och utvecklat sitt sociala nätverk, sökt arbete via de informella och formella sökkanalerna, konstruerat ett bra CV och utfört olika typer av uppdragsarbete. En Samhälls- och kulturanalytiker verkar inom en rad olika arbetsmarknadssegment, både inom den privata och offentliga sektorn.</p>

No description available.

<p>In the debate generated by the authorization and reauthorization of the Patriot act we can find a wide range of opinions and ideas concerning the balance of freedom and security, and how that might affect the society. The government (the creators of the law) advocates the necessity of the Patriot act and its structural changes to secure the freedoms of USA. While opposing views suggest that these changes affect the balance of freedom and security in such a way that it might affect the way of life and be a threat to the civil liberties of the citizens. The aim of this thesis is to investigate how the debate reflects how the Patriot act may have affected the balance between the various practices of freedoms and national security in USA.</p><p>This thesis investigates three aspects of the debate that concerns the Patriot act. The rhetoric’s used in the debate by both sides show some difference in the rationales of the debating sides. Some controversial aspects of the law undermine the safeguards that are suppose to protect the civil liberties and freedoms when their definitions are opened up for a wide arrange of interpretations. The third part of the thesis investigates the big brother mentality that is being fostered and culture of preparedness of all the nation’s dimensions and systems that is asked for in order to adapt to these systematic changes of their society that the law provides.</p><p>The investigation of the debate conclude that state apparatus takes on a role of coordinative micromanaging, which together with the culture of preparedness fosters the nation to always be on its toes. As a result of these changes the practices of freedom and the democratic values they nourish are being destabilized and undermined in the climate of fear that is being established.</p>