<p>I detta arbete har vi studerat några pedagoger och deras syn på lärande. </p><p>En viktig del i dagens skola är att eleven själv kan och ska kunna påverka sin lärandesituation samt ta ansvar för sitt arbete. Dessutom bör undervisningen ligga så nära elevens verklighet som möjligt för att på ett bättre sätt fånga hans/hennes intresse och därigenom öka motivationen. </p><p>Istället för att arbeta ämnesvis vill vi utgå från områden som ligger eleven nära. Dessa områden delar vi sedan in i teman. I varje tema integreras sedan de i grundskolan förekommande ämnena. Varje tema är indelat i en basdel och en forskningsdel. Basdelen tillgodoser de ämneskunskaper som krävs enligt kursplanerna medan forskningsdelen däremot tillgodoser de enligt läroplanen föreskrivna kraven på ett undersökande arbetssätt samt elevens egna intressen</p>

<p>Denna studie presenterar ett platsideologiskt exempel ur Finspångs kommuns landsbygd. Byaråden i Igelfors, Rejmyre och Lämmetorp har utgjort grunden i studiens ideologikritiska analys och bidragit med en tydlig uppfattning om just det platsideologiska innehållet. Studien har påvisat att den ideologiska kraften på platsen bestämts av bygdens hotbild. Ju större hotbilden varit, ju mer ansvar har byarådet påtagit sig för bygdens framtida utveckling. Kommunens flertydiga inställning till byaråden har dock resulterat i otydlighet beträffande byarådens möjliga verksamhetsområden. Den kommunpolitiska inställningen har visat ett kollektivistiskt samhällscentrerat perspektiv som utgått från kommunens helhet. I detta perspektiv har landsbygden fått göra avkall på tillgång till service till förmån för de större eller mer centrala områdena. Landsbygdsprogrammet och landsbygdssamordnaren har istället visat på en mer individualistisk inställning till byaråden som istället velat öppna upp möjligheterna för byaråden att själva lösa problemen i bygderna. Att det senare alternativet är det som föredragits i det område med mest påtaglig hotbild framgick efter en granskning av valresultaten 2006. Möjligheterna till större ansvar i bygderna har dock inte inneburit någon större förankring demokratiskt. Rösträtten har endast varit förbehållen medlemmarna i byaråden. Eftersom verksamheten mestadels utspelat sig genom styrelsemötena har emellertid också byarådens övriga medlemmars möjligheter att delta varit begränsade.</p>

<p>Genom det växande antalet kravställande intressenter måste företag finna nya vägar att utvecklas. För att uppnå tillväxt och värdeskapande måste företaget vara flexibelt och kan inte längre enbart fokusera på en typ av intressenter om avsikten är att säkra långsiktig framgång och konkurrenskraft.</p><p>Att skydda miljön är ett område som får allt större uppmärksamhet i samhället. Företag kan inte längre ignorera detta område och allt fler röster höjs för att företag och organisationer måste integrera detta i sin ordinarie verksamhet för att nå framgång.</p><p>Denna studie har som avsikt att undersöka möjligheterna att använda verktyget Balanced Scorecard som övergripande styrning av organisationers miljöarbete. Studien har genomförts genom en fallstudie på en större industriell organisation där syftet varit att undersöka möjligheterna att effektivisera dess miljöarbete genom användning av Balanced Scorecard.</p><p>Resultaten i denna studie visar att verktyget är resurskrävande vid framtagandet och utmaningarna är många för en organisation att implementera detta på miljöarbetet. Verktyget kräver att vissa områden beaktas såsom uppmärksamhet, delaktighet och kommunikation.</p><p>Ett Balanced Scorecard för miljöarbetet kan, om identifierade förutsättningar beaktas, förbättra kommunikationen, informationsflödet, redovisning av prestanda och öka möjligheterna till ett tvärfunktionellt miljöarbete. Styrkan hos verktyget är att det presenterar miljöarbetet på traditionellt företagsstyrningsspråk vilket kan öka integreringen i organisationers ordinarie styrning.</p>

<p>Vi lever alla i olika typer av organiserade sammanhang men vad innebär det i praktiken? Antologin bygger på studier av fyra olika verksamhetsområden. Vi har studerat ideella arbetare i ett ungdomsförbunds verksamhet, anställda och deras upplevelser av jämställdhetsarbete på en arbetsplats, personal som möter frigivna kvinnor i eftervårdsarbete och slutligen modersmålsundervisningen i en skola genom flerspråkiga elever och modersmålslärare.</p><p>Den vetenskapliga metoden för studien har varit grundad teori som för oss har inneburit att vi arbetat med etnografiskt fältarbete genom observationer och kvalitativa intervjuer. Utgångspunkten för arbetet har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där individer anses vara delaktiga i skapandet av såväl sin identitet som sin omgivning.</p><p>Vår fokus har varit hur aktörer verkar inom verksamheter med uttrycka mål och visioner och deras relation till de institutionella sammanhangen.</p><p>Genom våra studier har vi sett att det finns ett glapp mellan verksamheternas visioner och mål och hur dessa verkställs på lokal nivå. Vi har sett hur bristande resurser i form av kontakter, samarbete, materiella resurser, kunskap och informationsförmedling verkar utgöra ett hinder för arbetet. En annan förutsättning för att målen ska kunna uppfyllas verkar vara de enskildas personliga engagemang. En dimension av detta är att flera informanter upplever ett ökat individuellt ansvar.</p>

<p>Massmedium utgör en viktig informationskanal för individen i samhället av idag. Det är allmänt känt att massmedier påverkar opinionsbildningen i samhället, dock inte i vilken utsträckning. Massmediers nyhetsförmedling öppnar antalet olika tolkningsmöjligheter vilka kan påverka förtroendet både positivt och negativt beroende på individens egna erfarenheter och i vilken utsträckning individen är beroende av massmedier i sin åsiktsbildning. Då förtroende konstant och regelbundet måste omförhandlas och aldrig får tas för givet har journalisten och massmediumet en avgörande betydelse i individens åsiktsbildning. Detta i och med att journalistens makt att genom språk och framställning i massmedier kan påverka den allmänna opinionen, vilken sedermera utgör en av grunderna i förtroendeskapandet.</p>

<p>Fotboll är idag världens största sport, den utspelar sig på jordens alla hörn, från arenor med kapacitet på över hundratusen besökare till division 6 Östra Götaland. Den speglar på många sätt samhället och dess många sociala skeenden. Detta innebär att den sociala kulturen och de identitetsskapande processer som omger sporten är minst lika intressant att se närmare på, precis som med resten av samhället. Denna antologi handlar om hur fotboll och identitet kan kopplas samman i allt från läktarkultur till konsumtion. Roberts ”Mann kan väll ha vikka skor som helst”, beskriver i den första delen om hur varumärkesföretagen idag marknadsför identitet i samband med sina produkter. Calles del ”Läktarvrål” tar upp vad som sker på läktaren bland åskådarna under en fotbollsmatch. I den tredje delen ”Fotboll, politik, supporterkultur och identitet” så berättar Besnik om den sociala kulturen bakom de italienska fotbollslagen Roma och Lazio, om hur fansen stigmatiserar motståndarlagets supportrar. I den sista delen av antologin ”Maskulinitetsbilder inom fotboll och kampsport”, beskriver Ivan relationerna mellan fotboll, kampsport och maskulinitet samt synen på identitetsskapande genom idrott</p>

<p>Uppsatsen granskar det spänningsförhållande som existerar mellan Hårdrockens uttryck och den oinvigda allmänhetens moralpanik. Genom självpresentation och smakdistinktioner undersöker den också hur Hårdrocken idag har positionerat sig som en etablerad kultur med ursprung och tradition. På så sätt behandlar uppsatsen vad och vem som definierar Hårdrockens kulturella värde och position. Undersökningen görs genom en textanalys av den svenska hårdrockstidningen Close-Up Magazine. Uppsatsen granskar även hur tidningen positionerar och presenterar sig som betydande aktör inom Hårdrockens verksamhetsfält.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka svenska pressfotografers upplevelser av arbetsvillkoren i krig och konflikter, för att därigenom nå en ökad förståelse för den problematik som medier ställs inför i bevakningen i krig. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med tre svenska pressfotografer, samtliga med flerårig erfarenhet av arbete i oroshärdar. Resultatet visade att arbetssituationen omgärdas av en rad komplexa och samverkande villkor på olika nivåer. Förkunskaper och erfarenhet framhölls som viktiga faktorer i det dagliga arbetet, liksom betydelsen av goda relationer till kollegor och lokala kontakter. Arbetet sker vanligtvis i team tillsammans med en reporter, vilket av samtliga fotografer beskrevs som positivt, inte minst säkerhetsmässigt. Att kunna arbeta självständigt kan dock vara problematiskt. Dels på grund av att uppdragsgivaren i vissa fall har ett stort intresse av att styra arbetet på plats, vilket i synnerhet gäller kvällspressen. Dels genom att militären många gånger försöker styra och kontrollera deras arbete. Den begränsade rörelsefriheten beskrivs vara ett av de allra största hindren. De stora riskerna är det ständigt överhängande problemet och det tydliga mönstret är att säkerheten alltid prioriteras. Säkerhetsmässigt spelar utseende och journalisternas nationella tillhörighet en avgörande betydelse. Lokala journalister anses vara den mest utsatta gruppen, trots att det i många områden är extremt farligt att arbeta som västerländsk fotograf. Intervjuerna beskrev även att gränsen mellan engagemang och distans kan vara svår samt att det är viktigt att de som fotografer är varsamma med hur de agerar med kameran, dels av respekt för människorna på plats och dels för att undvika provokation. En av studiens slutsatser är att det rör sig om en komplex arbetssituation som samtidigt är väldigt kontextbunden. Olika tidpunkter, olika platser och olika konflikter erbjuder helt skilda villkor.</p>

<p>Miljöledningssystemet ISO 14001 ställer krav på att de organisationer som är certifierade enligt standarden ska ha tillgång till och förstå de lagar och andra krav som företaget berörs av. Dessutom måste organisationen säkerställa att lagkraven efterlevs. Standarden säger dock inte hur organisationen ska hantera lagar och andra krav vilket gör att det finns åtskilliga lösningar. Avgörande orsaker till hur pass bra ett företag kan hantera lagkraven, beror på om det är ett stort eller litet företag, vilken typ av verksamhet företaget har samt om det har miljöfokus eller inte. Tekniska Verken i Linköping AB (publ) är en stor koncern med flertalet dotterbolag som har mångsidig verksamhet. Vissa verksamheter inom koncernen, framförallt några av dotterbolagen, hanterar lagar och andra krav mindre effektivt än övriga verksamheter. Emellertid ingår dessa verksamheter i en koncern som ska visa sig som en enhet utåt. Det övergripande syftet har därför varit att undersöka vilka möjligheter respektive svårigheter det finns för en koncern med dotterbolag att ha ett gemensamt och mer för organisationen tillämpat lagverktyg samt sätt att hantera lagar och andra krav.</p><p>Studien är genomförd på uppdrag av Tekniska Verken i Linköping AB (publ). Därmed har undersökningen avgränsats genom valet att använda Tekniska Verken koncernen som fallstudie. Övriga metoder som använts är dokumentgranskning, informella intervjuer, fokusgrupper, Benchmarking och kvalitativa intervjuer.</p><p>Slutsatser som kan dras utifrån uppsatsen är att Tekniska Verken koncernen har stora möjligheter att erhålla en gemensam laghantering. Fördelarna överväger då ett mer samlat grepp kan frambringa mer samarbete och stöd för verksamheter med mindre förutsättningar för en effektiv laghantering samt skapa trygghet i laghanteringen för chefer med delegerat miljöansvar. En gemensam laghantering betyder dock inte att allt ska hanteras centralt. Därför bör det göras en avvägning. På central nivå bör någon roll eller funktion hålla i frågan så att beslut som tas av ledningen förmedlas till alla berörda personer och dessutom bör stödfunktioner även finnas på central nivå för att vara till för alla då behovet av stöd och stödfunktioner är stort. Vissa delar av laghanteringen såsom identifiering och implementering samt utvärdering av lagefterlevnad ska dock fortsätta att vara decentraliserade då det är viktigt att hanteringen är anpassbar och tillåtande då verksamheterna är så skilda. För att underlätta arbetet för verksamheterna att påvisa att berörda lagkrav är identifierade och implementerade samt efterlevda bör lagverktyg användas. Om alla nya funktioner och roller ska fungera effektivt krävs dock att det finns tydliga ramar för informations- och kommunikationskanaler.</p>

<p>Uppsatsen undersöker synen på kön, jämställdhet och jämställdhetsarbete på ett brandförsvar och en förskola i mellanstor svensk kommun. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med sju informanter från ovanstående arbetsplatser. De övergripande frågeställningarna är vilka föreställningar det finns om kvinnor och män på arbetsplatserna, hur jämställdhet upplevs och definieras samt hur informanterna ser på jämställdhetsarbete på deras arbetsplatser. De övergripande slutsatserna som vi kommit fram till är att jämställdhet ses som ett icke-problem på arbetsplatserna, mannen är den rådande normen på båda arbetsplatserna samt att informanterna är öppna och positiva till jämställdhet.</p><p>Att jämställdhet ses som ett icke-problem visas genom att de flesta av informanterna redan anser att deras arbetsplatser är jämställda. Några uttrycker även att det inte är möjligt att arbeta med jämställdhet på just deras arbetsplats då den är enkönad eller att endast ett kön är representerat. Den manliga normen tar sig uttryck i att typiskt manliga egenskaper värderas högre än typiskt kvinnliga, genom den manliga normen ges män ett givet tolkningsföreträde. Informanterna är öppna och positiva till jämställdhet men det saknas konkreta verktyg och metoder för dem att arbeta med jämställdhet på deras arbetsplatser. En del av informanterna har föreställningen att män och kvinnor är olika samt att män och kvinnor förväntas vara på ett visst sätt vilket de härleder till en biologisk och naturlig orsak.</p>