<p>I den här uppsatsen görs en jämförelse mellan tre aktörer i svensk miljöpolitik, den svenska staten, miljöorganisationen Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och intresseorganisationen Svenskt Näringsliv (SN). Syftet med jämförelsen är att undersöka hur de skiljer sig åt eller om de i huvudsak har samma syn på hanteringen av miljöfrågan och speciellt i synen på om det finns en konflikt mellan tillväxt och miljö. Som teoretisk ram används ekologisk modernisering, en teori som karaktäriseras av att konflikten mellan tillväxt och miljö ses som upphävd och den anses vara en lovande strategi för att hantera miljöproblemen. Metoden, som har använts i uppsatsen är diskursanalys av olika texter som producerats av aktörerna i nutid. Hos varje aktör har både dokument rörande klimatfrågan som representerar globala hållbarhetsfrågor och dokument rörande allmän, nationell miljövård valts ut, för att även skillnaden mellan olika frågor ska kunna studeras. Den kritik som framförts mot ekologisk modernisering rör just att de globala frågorna förbises och att de dessutom är svårhanterliga inom ramen för teorin. Slutsatserna är att det råder en ganska liknande syn i miljöfrågan och dess hantering mellan de tre aktörerna vad gäller allmän, nationell miljöpolitik. Den strategin sammanfaller väl med ekologisk modernisering som strategi, vilket innebär att förändringarna kan ske inom vårt nuvarande samhälles ramar och genom en förening av tillväxt och miljö. Inom diskursen råder det dock större osäkerhet angående hur klimatfrågan ska hanteras. Speciellt staten och SNF har svårt att se konflikten mellan tillväxt och miljö som upplöst. SN:s strategi sammanfaller dock i den frågan väl med ekologisk modernisering. Det kan tolkas som att ekologisk modernisering är en strategi som passar näringslivet väl och som förstärker deras inflytande i att definiera miljöfrågan.</p>

<p>Uppsatsen handlar om hur information och kommunikation har sett ut mellan kommun och skola under den stora IT-satsningen 1996-99. Studien grundar sig i den kvalitativa forskningstraditionen"Fallstudie". Jag ville inhämta en djupgående insikt om IT-satsningens genomförande och deltagarnas tolkning av händelseförloppet. Syftet med studien har varit att undersöka och beskriva hur kommunikationen harfungerat mellan kommun och skola under genomförandet av IT i skolan. För att få kunskap om vad kommunens företrädare och pedagoger tyckte och tänkte om IT- satsningen har jag intervjuat ett antal personer. Pedagogerna har intervjuats i"Fokusgrupper", med ostrukturerade frågor och kommunens företrädare har intervjuats enskilt, med delvis strukturerade frågor. För att kunna göra en detaljerad analys användes bandspelare. Intervjuerna har varit c:a en timme långa. I analysen framkommer att det har funnits ganska mycket information från kommunens sida ut till skolan, men informationen har inte nått fram på tillfredställande sätt, för att kunna ge något positivt resultat. Någon egentlig kommunikation kan man inte tala om. Små ansatser till kommunikation kan spåras genom den utbildning som givits.</p>

<p>The municipality of Västervik, with support from Envipro Miljöteknik AB, is carrying out a main study of the minefields at Gladhammar. Mining of iron, copper and cobalt under different periods from the 16th century until the end of the 19th century has led to discharges of metals to the lakes situated downstream. The aim of the main study is to investigate the possibilities to reduce the environmental load on the surrounding ground and water caused by heavy metals from the mine. </p><p>The present report is a part of the main study. The aim of the work is to investigate the geochemistry of the groundwater. As a starting point, questions concerning affected areas, occurring metals and possible processes for propagation and limitation of the pollutants, have been posed. </p><p>The work is based on data from a pre-study and of the main study. In total, there are 25 groundwater pipes in the area. A subset of these pipes has been chosen in order to delimit the task at hand. The number of analysed measurements for each groundwater pipe range from five to 15. The data material has been compiled and subsequently evaluated with respect to natural background, variation in time, correlation with precipitation, depth and other measured parameters. Geochemical modelling using the computer code PHREEQC has also been conducted. </p><p>The waste of the minefields at Gladhammar is constituted of waste rock, slag and tailings. Arsenic, cobalt, copper, lead and zinc are the prevailing metals in the area. Iron, manganese and sulphur control the behaviour of heavy metals in water to a great extent and they have, as well as the prevailing metals, therefore been in focus for the study. </p><p>The data compilation shows that pipes in the proximity of slag and waste rock have the highest content of cobalt and copper. </p><p>The groundwater is affected, with respect to guideline-values, by, above all, cobalt and copper, but also to a certain extent by lead. The content of arsenic and zinc is classified as low to moderate. The groundwater is most affected in the areas of Holländarefältet and Torsfall. </p><p>The data analysis shows that out flush of secondarily retained metals is a likely pollutant process. Primarily, this is valid for cobalt and copper. The pollution propagation is likely limited by precipitation of secondarily minerals as well as adsorption to iron, manganese and aluminium particles. </p><p>The groundwater in the pipes close to waste rock and slag most certainly consists of surface water that runs off from the heaps on top of the hill. This is demonstrated by the high metal content of the surface run off. According to calculations on mixing, the groundwater at the shore is made up by a mixture of lake water and mine entrance water.</p>

<p>Att företag inför miljöledningssystem i syfte att underlätta arbetet med miljöfrågor blir idag allt vanligare. Detta är ofta ett resultat av krav från externa intressenter och är avsett att stärka företagets position i konkurrens med andra företag. Men vad kan tänkas utgöra den förenande länken inom ett företag som får miljöarbetet att fungera och utvecklas? Hur kan den länken i så fall stärkas? Den här C-uppsatsen fokuserar på dessa frågor och ramas in av begreppet kommunikation. Frågorna rörde bl.a. hur de anställda upplever olika påverkande aspekter av miljöarbete samt hur de upplever att miljöarbetet kan utvecklas inom det egna företaget. </p><p>Den interna kommunikationens betydelse lyfts även fram samt hur denna samspelar med miljöarbetets framgång. Det empiriska materialet hämtades huvudsakligen ur fyra intervjuer med personer från olika hierarkiska nivåer inom företaget. Materialet analyserades och diskuterades sedan utifrån en organisationsteoretisk syn på kommunikation. </p><p>Slutsatserna från studien kan mycket övergripligt förklaras som att oavsett hur välutvecklade intentioner ett företag eller en organisation har om sitt miljöarbete, så kommer det aldrig att fungera bättre än de kommunikativa förutsättningarna tillåter. Den interna kommunikationen är en avgörande faktor för hur väl ett företag kan nå upp till uppsatta mål för miljöarbetet. Förslag till hur den kommunikativa delen av miljöarbetet skulle kunna utvecklas framkom genom önskemål om införande av diskussionsgrupper samt tydligare formella kommunikationskanaler.</p>

<p>Titeln på detta arbete är uppfångat från en lärobok i ämnet religion, Religion för grundskolan senare del, PULS skriven av Lennart Göth och Katarina Lycken. Titeln avslöjar till stor del problematiken om vad vi har för avsikt att diskutera och undersöka i denna uppsats. Vår ansats är att se hur ämnet religion skildras i religionsläroböcker på högstadiet. För att få svar på frågan kommer vi använda oss ett flertal underfrågor, bland annat så vill vi veta om religionerna likställda i den svenska skollitteraturen och om olika religioner ges lika utrymme.</p>

<p>Antologin berör genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket går som en röd tråd genom samtliga delar. Vi utgår ifrån genusteori vilket innebär en förståelse av genus som socialt konstruerat i motsättning till en förståelse av identitet som biologiskt bestämd. Var och en av våra undersökningar behandlar olika områden av vardagligt liv och hur olika grupper av människors livsvillkor och identiteter påverkas av genus. Undersökningarna fokuserar på hur genus konstrueras hos människor med olika erfarenheter och egenskaper, i både det privata och det offentliga rummet. </p><p>Håkan har undersökt hur barn i förskolan förhåller sig till eller bryter mot genusmönster. Alma har undersökt sambandet mellan konsumtion och genusidentitet, och om konsumtion kan vara en faktor i upprätthållandet av genus. Camillas del belyser kvinnors upplevelser av hotet att bli utsatt för våldsbrott när de befinner sig i det offentliga nattetid. Caroline har utforskat relevansen av genus i förhållande till identitet och livsvillkor bland universitetsstuderande. Eleonors bidrag behandlar sociala konstruktioner av maskulinitet och hur unga killar förhåller sig till dessa i sitt identitetsskapande. Katarina har skrivit om kvinnor som genom sitt sätt att leva avviker från normativa genus och sexualitetsmönster.</p>

<p>I början av december 2004 benämnde den då tämligen nya socialdemokratiska finansministern Pär Nuder 40-talisterna som ett köttberg. Uttalandet gjordes av Nuder på ett frukostmöte för några av marknadens aktörer. Om det inte var för att en tv-kamera förevigade klavertrampet är det möjligt att uttalandet aldrig hade blivit offentligt. Finansministern själv hävdar nämligen att han har sagt"köttberg"vid ett flertal tidigare tillfällen i olika tal runt om i landet, utan att det har lett till debatt i media. Han har efter att uttalandet uppmärksammades i media fått motta både vrede och visst medhåll. Den förste att läxa upp Nuder (född 1963) var statsminister Göran Persson, själv 40-talist. Persson urskuldade dock sin finansminister och påpekade att det Nuder syftade på var att vi i Sverige har ett demografiskt problem. Hur det än är med den saken så väckte inlägget många reaktioner, både bland journalister och så kallat"vanligt folk". Det är Pär Nuders uttalande om, 40-talisterna som ett köttberg som 60-talisterna ska föda, som ligger till grund för min uppsats.</p>

<p>Händelserna i Knutby 2004 har nog inte undgått någon. En kvinna i Knutbyförsamlingen sköts till döds och en man inom densamma skottskadades svårt. Även gärningsmannen tillhörde församlingen. Massmedias bevakning kring händelserna i Knutby var stor och på grund av ett makabert mord och mordförsök hamnade det lilla samhället i Uppland på den nationella kartan. I denna uppsats har jag skärskådat Dagens Nyheters och Expressens beskrivningar av Knutby med hjälp av kritisk diskursanalys. Jag har också använtteorier inom media och kommunikation i min uppsats.</p>

<p>Att känna sig svensk trots att man bott i Sverige en längre tid är inte alltid en självklarhet. Känslan av tillhörighet bottnar i någonting annat, mycket djupare än vad som kan ses på ytan. I antologin belyser vi kvinnor i varierande åldrar och deras identitetsskapande i det svenska samhället. Den gemensamma övergripande nämnaren för våra studier är kvinnornas syn på sig själva, som invandrare och individ. Amras del kretsar kring hur Bosniska invandrarkvinnor uppfattar betydelsen av den egna etniska gruppen för känslan av gemenskap i det svenska samhället. Elina belyser unga invandrarkvinnors syn på sig själva och vad de anser påverkar deras liv. Isabelle fokuserar på hur kunskaper i det svenska språket bidrar till individens identitetsskapande och integrering i det svenska samhället. I studien förmedlas informanternas beskrivningar av livet och vad det för dem innebär att vara"svensk"som"invandrare". Vi har fått en inblick i hur problematisk och betydande känslan av tillhörighet kan vara under skapandet av självbilden för en person med invandrarbakgrund.</p>

<p>I gruppen möten mellan olika kulturer kommer vi bland annat lyfta fram möten som en invandrare ställs inför när han/hon integreras i det svenska samhället. Dessa möten innebär eventuella möjligheter eller begränsningar till integration. Vi kommer dessutom att diskutera hur en nyanländ människa påverkas av den nya kulturen samt hur individen bevarar sitt kulturella arv. Vi har studerat dessa möten i fyra fallstudier med inriktning på; en mångkulturell svensk gymnasieskola, kulturarv, sexuell läggning och slutligen bostadsförhållanden. I den mångkulturella skolan ligger tyngdpunkten på att studerahur olika etniska grupper samspelar och behandlar varandra. I delen som behandlar kulturarvets betydelse för individen, kommer det att diskuteras om hur olika generationer påverkas i mötet med den nya kulturen. Fokus kommer även att vara på relationerna inom den egna kulturen. I vår antologi kommer det även att diskuteras huruvida homosexualiteten påverkar invandrarens förutsättningar till integration. I den sista delen tas det upp hur äldre invandrarkvinnor upplever integration i en multietnisk stadsdel. Tyngdpunkten i denna antologidel handlar om kvinnornas åsikter, erfarenheter och uppfattning om situationen.</p>