<p>Kan prioritering av krav på brandsäkerhet bedömas i relation till andra krav på nattklubbar och restauranger? För att svara på detta har studien som teoretisk utgångspunkt haft Människa-Teknik-Organisation (MTO), ett säkerhetsperspektiv presenterat av Rollenhagen (1997). Studiens syfte var att undersöka huruvida detta systemteoretiskt baserade perspektiv går att tillämpa på den relativa betydelsen av brandskydd i nattklubbar och restauranger. Tidigare tillämpningsområden har främst varit komplexa system med hög grad av interaktion mellan de mänskliga och tekniska delsystemen. I denna studie består systemet av en samlingslokal i form av nattklubbar och restauranger. Dessa lokaler utgör riskobjekt vid bränder, har komplexa verksamheter och många olika intressen ställs mot varandra. Avsikten var att kunna göra en relativ bedömning av systemets brandsäkerhet. Detta genom att se hur prioriterat området är, samt vilka attityder till risker och säkerhet som finns bland studiens deltagare. Studien fokuserade därför på delsystemen människa och organisation, och relationen dem emellan, medan det tekniska systemet betraktades som statiskt och inte undersöktes närmare. </p><p>I studien genomfördes en avvägningsanalys/ attitydmätning genom kvalitativa intervjuer med deltagare från kategorierna myndigheter, ägare till nattklubbar/restauranger, personal, gäster och anhöriga. </p><p>Resultatet påvisar att brandsäkerhet bara utgör en av många faktorer som företagets ägare har att ta hänsyn till och att denna säkerhet inte är lika högt prioriterad som inkomstgenererande faktorer. Detta trots att det inte föreligger någon attitydskillnad mellan deltagarkategorierna, bara graden av medvetenhet för att något kan hända skiljer sig beroende på ålder, erfarenhet och typ av intresse i företaget. Studien visar att myndigheters tillsyn är viktig för att hålla olika säkerheter på en hög nivå. En generell uppfattning bland samtliga deltagare var att bristande tillsyn leder till ökat fusk. </p><p>Slutsatsen är att Rollenhagens MTO-perspektiv går att tillämpa på nattklubbar och restauranger för att bedöma den relativa betydelsen av olika krav.</p>

<p>RIB är ett verktyg som kan användas vidverksamhet med riskhantering, förebyggande av olyckor, utbildning, för tillsyn, planering och vid genomförande av räddningstjänstinsatser. Meningen är att RIB ska kunna användas av personer som endast har en grundläggande datorvana utan att dessa ska behöva genomgå en omfattande utbildning i hur programmet fungerar.</p><p>Syftet med examensarbetet har varit att identifiera brister i gränssnitt och struktur i RIB utan inblandning av Räddningsverkets egna värderingar och förutfattade meningar.</p><p>Arbetet inleddes med teoriinhämtning varefter empiriska studier följde i form av genomgång av en marknadsanalys, intervjuer med användare samt observation av användare. Under arbetets gång utformades också en utvärderingsmodell för användartest, denna låg till grund för ett utfört användbarhetstest.</p><p>Arbetet har resulterat i en diskussion dör förändringar i RIB föreslås. Del föreslås förändringar i den övergripande strukturen för att göra RIB mer konsekvent i dess utformning och därigenom göra det lättare för användaren att överblicka programmet. Dels föreslås förändringar i de olika delar som RIB består av som är tänkta att göra det enklare för användaren att överblicka all information i en akut situation.</p> / <p>RIB is a tool that can be used for activities such as risk management, emergency prevention, education, supervision, planning and when carrying out a rescue operation. The objective is that novice users should be able to use RIB without the need of extensive training in how the program works.</p><p>The purpose of this master thesis has been to identify deficiencies in the user interface and structure of RIB without any interference from the Swedish Rescue Services Agency concerning its values and preconceived notions.</p>

<p>Med jämna mellanrum drabbas världen och Sverige av naturolyckor. Som ett resultat av detta har Räddningsverkets avdelning NCO (Nationellt Centrum för lärande från Olyckor) år 2005 fått i uppdrag av regeringen att upprätta en databas över naturolyckor i Sverige. 34 olika myndigheter och organisationer är involverade i arbetet med uppbyggnaden av databasens utformning.</p><p>Dagens databas har ett kartstöd för sökning av specifika händelser/naturolyckor men är inte färdigutvecklad. Den innehåller idag endast naturolyckor i punktform vilket inte ger en bra helhetsbild över hur stort det drabbade området var eller är.</p><p>Detta arbete syftar till att komplettera databasens kartstöd med naturolyckors utbredning och olika riskkarteringar för att på så sätt öka användbarheten. För att göra detta möjligt samlades data in från olika myndigheter. Översvämningskarteringar fanns redan i digitalt format medan skredriskskarteringarna georefererades och digitaliserades.</p><p>Två lösningar togs fram, en enklare version för gemene man och de mindre kartkunniga samt en andra version som är betydligt mer detaljerad och som vänder sig till kommuner och myndigheter.</p><p>Databasen är tänkt att kunna användas i planeringssyfte men också för att dra lärdom av tidigare naturolyckor för att på så sätt effektivisera räddningsarbetet i framtida insatser.</p> / <p>Sweden and the rest of the World is regularly struck by natural disasters. Due to this, the Swedish Rescue Agency has been commissioned by the Government to produce a national database for natural disasters in Sweden. 34 different authorities and organizations are involved in the process of designing the database.</p><p>The database has got a map application designed to search for specific occurrences /natural disasters but this is not yet fully developed. Today the disasters are only marked with dots in the map, which does not give a satisfying overview of the size of the affected area.</p><p>This work aims to complement the map application of the database with the spatial extent of the natural disasters and different areas with potential risk to increase the usefulness of the map. To make this possible data was collected from different authorities. The areas with risk of being flooded were already available in digital form while the areas with risk of landslides were georeferenced and digitized.</p><p>Two different solutions were created, the first one a simplified version aimed for people with little or no experience of maps, the second one a more detailed version aimed for local authorities.</p><p>The database is meant to be used for planning but also to gain knowledge from former disasters to improve future rescue missions.</p>

RIB är ett verktyg som kan användas vidverksamhet med riskhantering, förebyggande av olyckor, utbildning, för tillsyn, planering och vid genomförande av räddningstjänstinsatser. Meningen är att RIB ska kunna användas av personer som endast har en grundläggande datorvana utan att dessa ska behöva genomgå en omfattande utbildning i hur programmet fungerar. Syftet med examensarbetet har varit att identifiera brister i gränssnitt och struktur i RIB utan inblandning av Räddningsverkets egna värderingar och förutfattade meningar. Arbetet inleddes med teoriinhämtning varefter empiriska studier följde i form av genomgång av en marknadsanalys, intervjuer med användare samt observation av användare. Under arbetets gång utformades också en utvärderingsmodell för användartest, denna låg till grund för ett utfört användbarhetstest. Arbetet har resulterat i en diskussion dör förändringar i RIB föreslås. Del föreslås förändringar i den övergripande strukturen för att göra RIB mer konsekvent i dess utformning och därigenom göra det lättare för användaren att överblicka programmet. Dels föreslås förändringar i de olika delar som RIB består av som är tänkta att göra det enklare för användaren att överblicka all information i en akut situation. / RIB is a tool that can be used for activities such as risk management, emergency prevention, education, supervision, planning and when carrying out a rescue operation. The objective is that novice users should be able to use RIB without the need of extensive training in how the program works. The purpose of this master thesis has been to identify deficiencies in the user interface and structure of RIB without any interference from the Swedish Rescue Services Agency concerning its values and preconceived notions.

Med jämna mellanrum drabbas världen och Sverige av naturolyckor. Som ett resultat av detta har Räddningsverkets avdelning NCO (Nationellt Centrum för lärande från Olyckor) år 2005 fått i uppdrag av regeringen att upprätta en databas över naturolyckor i Sverige. 34 olika myndigheter och organisationer är involverade i arbetet med uppbyggnaden av databasens utformning. Dagens databas har ett kartstöd för sökning av specifika händelser/naturolyckor men är inte färdigutvecklad. Den innehåller idag endast naturolyckor i punktform vilket inte ger en bra helhetsbild över hur stort det drabbade området var eller är. Detta arbete syftar till att komplettera databasens kartstöd med naturolyckors utbredning och olika riskkarteringar för att på så sätt öka användbarheten. För att göra detta möjligt samlades data in från olika myndigheter. Översvämningskarteringar fanns redan i digitalt format medan skredriskskarteringarna georefererades och digitaliserades. Två lösningar togs fram, en enklare version för gemene man och de mindre kartkunniga samt en andra version som är betydligt mer detaljerad och som vänder sig till kommuner och myndigheter. Databasen är tänkt att kunna användas i planeringssyfte men också för att dra lärdom av tidigare naturolyckor för att på så sätt effektivisera räddningsarbetet i framtida insatser. / Sweden and the rest of the World is regularly struck by natural disasters. Due to this, the Swedish Rescue Agency has been commissioned by the Government to produce a national database for natural disasters in Sweden. 34 different authorities and organizations are involved in the process of designing the database. The database has got a map application designed to search for specific occurrences /natural disasters but this is not yet fully developed. Today the disasters are only marked with dots in the map, which does not give a satisfying overview of the size of the affected area. This work aims to complement the map application of the database with the spatial extent of the natural disasters and different areas with potential risk to increase the usefulness of the map. To make this possible data was collected from different authorities. The areas with risk of being flooded were already available in digital form while the areas with risk of landslides were georeferenced and digitized. Two different solutions were created, the first one a simplified version aimed for people with little or no experience of maps, the second one a more detailed version aimed for local authorities. The database is meant to be used for planning but also to gain knowledge from former disasters to improve future rescue missions.

Abstract  Peter Gröning: Det svenska Slum- och räddningsverket: En kunskapshistorisk undersökning av Frälsningsarméns sociala hjälparbete 1890–1914. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, vårtermin, 2023.  Undersökningen belyser den svenska Frälsningsarméns tidiga historia ur ett idé- och kunskapshistoriskt perspektiv. Med huvudfokus på det sociala hjälparbete som organisationen under senare delen av 1800-talet, enligt brittisk manér, initierar och bedriver under namnet Slum- och räddningsverket, granskar studien hur idéer och praktiker för hjälparbete från den brittiska Frälsningsarmén överförs till en svensk kontext.  Stor tonvikt läggs på de praktiska delarna av verksamheten och hur dessa utvecklas över tid. Likaså syftar studien till att utröna vilka motiv som ligger till grund för verksamheten, i synnerhet de religiösa inslagens relativa betydelse — balansen mellan religiositet och filantropi — och hur dessa inslag påverkar och formar verksamheten.  Studien genomförs med en närläsning av primära och sekundära källor, som självbiografier och Frälsningsarméns egna organ Stridsropet och Ljus i mörker, och bidrar därmed till en fördjupad förståelse för utvecklingen av Slum- och räddningsverket inom den svenska Frälsningsarmén, liksom för överföringen och anpassningen av hjälparbetets idéer och praktiker den svenska kontexten.

Kan prioritering av krav på brandsäkerhet bedömas i relation till andra krav på nattklubbar och restauranger? För att svara på detta har studien som teoretisk utgångspunkt haft Människa-Teknik-Organisation (MTO), ett säkerhetsperspektiv presenterat av Rollenhagen (1997). Studiens syfte var att undersöka huruvida detta systemteoretiskt baserade perspektiv går att tillämpa på den relativa betydelsen av brandskydd i nattklubbar och restauranger. Tidigare tillämpningsområden har främst varit komplexa system med hög grad av interaktion mellan de mänskliga och tekniska delsystemen. I denna studie består systemet av en samlingslokal i form av nattklubbar och restauranger. Dessa lokaler utgör riskobjekt vid bränder, har komplexa verksamheter och många olika intressen ställs mot varandra. Avsikten var att kunna göra en relativ bedömning av systemets brandsäkerhet. Detta genom att se hur prioriterat området är, samt vilka attityder till risker och säkerhet som finns bland studiens deltagare. Studien fokuserade därför på delsystemen människa och organisation, och relationen dem emellan, medan det tekniska systemet betraktades som statiskt och inte undersöktes närmare. I studien genomfördes en avvägningsanalys/ attitydmätning genom kvalitativa intervjuer med deltagare från kategorierna myndigheter, ägare till nattklubbar/restauranger, personal, gäster och anhöriga. Resultatet påvisar att brandsäkerhet bara utgör en av många faktorer som företagets ägare har att ta hänsyn till och att denna säkerhet inte är lika högt prioriterad som inkomstgenererande faktorer. Detta trots att det inte föreligger någon attitydskillnad mellan deltagarkategorierna, bara graden av medvetenhet för att något kan hända skiljer sig beroende på ålder, erfarenhet och typ av intresse i företaget. Studien visar att myndigheters tillsyn är viktig för att hålla olika säkerheter på en hög nivå. En generell uppfattning bland samtliga deltagare var att bristande tillsyn leder till ökat fusk. Slutsatsen är att Rollenhagens MTO-perspektiv går att tillämpa på nattklubbar och restauranger för att bedöma den relativa betydelsen av olika krav.