An interim measure is a procedural institute, which aims to prevent possible negative consequences to the legal sphere of the applicant in case he would not be able to exercise his rights until the court's final decision is made. This is a frequently used procedural institute, which can ensure a quick but only temporary adjustment of the conditions of the participants in the legal proceedings. The author divided the thesis into three chapters. In the first chapter, the author deals with the concept of interim measures, its nature and the distinction of different types of interim measures. To understand the meaning of interim measures, the author focused in the second part of this chapter on the historical development of interim measures. The second chapter is most crucial because it focuses on the interim measures in Civil Code Procedure. The legal regulation of the general interim measures can be used for special interim measures as an alternative to their regulation in Special Court Proceedings. The author dealt in detail with all aspects of general interim measures, in particular the general preconditions for ordering interim measures, the procedural process from the filing of the application to the issue of the decision and the possibility to appeal against the decision. In the third chapter,...

An interim measure is a procedural institute, which aims to prevent possible negative consequences to the legal sphere of the applicant in case he would not be able to exercise his rights until the court's final decision is made. This is a frequently used procedural institute, which can ensure a quick but only temporary adjustment of the conditions of the participants in the legal proceedings. The author divided the thesis into three chapters. In the first chapter, the author deals with the concept of interim measures, its nature and the distinction of different types of interim measures. To understand the meaning of interim measures, the author focused in the second part of this chapter on the historical development of interim measures. The second chapter is most crucial because it focuses on the interim measures in Civil Code Procedure. The legal regulation of the general interim measures can be used for special interim measures as an alternative to their regulation in Special Court Proceedings. The author dealt in detail with all aspects of general interim measures, in particular the general preconditions for ordering interim measures, the procedural process from the filing of the application to the issue of the decision and the possibility to appeal against the decision. In the third chapter,...

Esta dissertação analisa as questões concernentes às tutelas de urgência antes e durante o processo arbitral (incluindo-se a forma como podem ser pleiteadas, apreciadas e efetivadas), bem como a interação entre os árbitros, o Poder Judiciário e também entre a Câmara de Arbitragem responsável pela condução do processo arbitral (no caso de arbitragem institucional). O trabalho traz uma breve análise sobre a história da arbitragem e acerca de sua natureza jurídica, com um enfoque específico às tutelas de urgência, analisando, igualmente, os regulamentos dos principais centros de arbitragens pátrios e alienígenas, bem como a legislação nacional e estrangeira sobre o tema das tutelas de urgência em arbitragem. Os principais pontos analisados referem-se: (i) às tutelas de urgência prévias à instauração da arbitragem (quando as partes já se comprometeram, por meio de cláusula compromissória ou de compromisso arbitral, a solucionar eventual lide por meio da arbitragem); (ii) às tutelas de urgência no curso de um processo arbitral; (iii) à efetivação das tutelas de urgência, a qual exige a utilização de força e, por conseguinte, depende do auxílio e de interação com o Poder Judiciário; (iv) à efetivação das tutelas de urgência proferidas em arbitragens estrangeiras; e (v) às anti-suit injunctions. / This dissertation analyses the questions regarding provisional and interim measures previously or during an arbitration proceeding (including the means they can be pleaded, analyzed and enforced), as well as the interaction between the arbitrators, the Judiciary Power and also with the Court of Arbitration responsible for the conduction of the arbitration proceeding (in the case of institutional arbitration). The study brings a brief analysis of the history of arbitration and about its legal nature, with a specific focus on provisional and interim measures, also analyzing the regulations of the main Courts of Arbitration from Brazil and from abroad, as well as the Brazilian and foreign legislation about provisional and interim measures in arbitration. The main topics analyzed are referred to: (i) provisional and interim measures previously to the beginning of the arbitration (when the parties have already committed themselves, through arbitration clause or arbitration agreement, to resolve any conflict through arbitration); (ii) provisional and interim measures during an arbitration proceeding; (iii) the enforcement of provisional and interim measures, which requires the use of force (coercive power) and, therefore, depends on the assistance and the support of the Judiciary Power; (iv) the enforcement of provisional and interim measures rendered on foreign arbitrations; and (v) the anti-suit injunctions.

Esta dissertação analisa as questões concernentes às tutelas de urgência antes e durante o processo arbitral (incluindo-se a forma como podem ser pleiteadas, apreciadas e efetivadas), bem como a interação entre os árbitros, o Poder Judiciário e também entre a Câmara de Arbitragem responsável pela condução do processo arbitral (no caso de arbitragem institucional). O trabalho traz uma breve análise sobre a história da arbitragem e acerca de sua natureza jurídica, com um enfoque específico às tutelas de urgência, analisando, igualmente, os regulamentos dos principais centros de arbitragens pátrios e alienígenas, bem como a legislação nacional e estrangeira sobre o tema das tutelas de urgência em arbitragem. Os principais pontos analisados referem-se: (i) às tutelas de urgência prévias à instauração da arbitragem (quando as partes já se comprometeram, por meio de cláusula compromissória ou de compromisso arbitral, a solucionar eventual lide por meio da arbitragem); (ii) às tutelas de urgência no curso de um processo arbitral; (iii) à efetivação das tutelas de urgência, a qual exige a utilização de força e, por conseguinte, depende do auxílio e de interação com o Poder Judiciário; (iv) à efetivação das tutelas de urgência proferidas em arbitragens estrangeiras; e (v) às anti-suit injunctions. / This dissertation analyses the questions regarding provisional and interim measures previously or during an arbitration proceeding (including the means they can be pleaded, analyzed and enforced), as well as the interaction between the arbitrators, the Judiciary Power and also with the Court of Arbitration responsible for the conduction of the arbitration proceeding (in the case of institutional arbitration). The study brings a brief analysis of the history of arbitration and about its legal nature, with a specific focus on provisional and interim measures, also analyzing the regulations of the main Courts of Arbitration from Brazil and from abroad, as well as the Brazilian and foreign legislation about provisional and interim measures in arbitration. The main topics analyzed are referred to: (i) provisional and interim measures previously to the beginning of the arbitration (when the parties have already committed themselves, through arbitration clause or arbitration agreement, to resolve any conflict through arbitration); (ii) provisional and interim measures during an arbitration proceeding; (iii) the enforcement of provisional and interim measures, which requires the use of force (coercive power) and, therefore, depends on the assistance and the support of the Judiciary Power; (iv) the enforcement of provisional and interim measures rendered on foreign arbitrations; and (v) the anti-suit injunctions.

Provisional measures indicated by international courts and quasi-judicial organs in human rights cases Abstract Whenever human rights are at stake there should be quick response of the authority dealing with the situation. Provisional measures are therefore useful tool how to prevent irreparable harm. The aim of my thesis is to analyse provisional measures indicated by various human rights adjudicators from different continents. Main focus is put on legal provisions empowering international courts and quasi-judicial organs to indicate provisional measures, examining whether provisional measures are legally binding, exploring the extent to which international forums indicate provisional measures and highlighting some specific types of provisional measures. The approach is description with elements of comparison. The thesis is composed of six chapters. Chapter one is introductory and defines the concept of provisional measures and its main characteristics and conditions for use. Chapters two to five are dealing with various courts and quasi-judicial organs on the universal level and in Europe, Africa and the Americas. Chapter two is subdivided into two parts. Part one examines International Court of Justice, which is not strictly speaking human rights adjudicator and is not allowing individual complaints, but...

Det är idag vanligt att företag löser sina tvister genom skiljeförfarande. De har här större möjlighet att kontrollera förfarandet och få ett snabbare avgörande än i en domstolsprocess. Förfarandet är dessutom konfidentiellt. Skiljeförfaranden sker ofta mellan parter från olika länder och det är vanligt att parter väljer forum i Sverige i internationella skiljeförfaranden. I vissa situationer kan en part befara att den framtida skiljedomen blir verkningslös på grund av att en motpart kommer att agera på ett sätt som tillfogar parten skada eller försvårar verkställigheten av domen. En part kan därför vara i behov av en säkerhetsåtgärd både före, under eller efter förfarandet. Enligt LSF, den svenska lagen om skiljeförfarande, kan en part antingen vända sig till skiljenämnd eller till domstol med en ansökan om en säkerhetsåtgärd. Dock är det enbart domstols beslut som kan verkställas exekutivt. Skiljemännens beslut om en säkerhetsåtgärd blir däremot en ”osanktionerad uppmaning” till en part att företa åtgärden. Uppsatsens syfte är att utreda om LSF bör tillåta att skiljenämnds beslut om säkerhetsåtgärder ska kunna verkställas. I uppsatsen presenteras därför hur en part kan ansöka om en säkerhetsåtgärd enligt svensk rätt, om Sveriges position överensstämmer med den internationella synen och utvecklingen på skiljemannarättens område och om Sverige bör anta kapitel IV A i UNCITRAL:s modellag. Uppsatsen diskuterar också olika överväganden som bör göras i lagstiftningsarbetet och om LSF bör ändras. För att besvara syftet har den svenska inställningen till säkerhetsåtgärder i skiljeförfaranden utretts. Olika alternativ att reglera förhållandet mellan domstol och skiljenämnd gällande beslutsrätt om verkställbara säkerhetsåtgärder diskuteras också. Eftersom internationella förhållanden påverkar även den svenska lagstiftningen presenteras och kommenteras relevanta bestämmelser i modellagen. Även lagstiftning från England, Hong Kong, Schweiz och Tyskland har använts för att belysa hur vissa utländska rättsordningar behandlar säkerhetsåtgärder i skiljeförfaranden. Resultatet av utredningen visar att en part i ett skiljeförfarande i Sverige inte kan begära verkställbara säkerhetsåtgärder från en skiljenämnd. Den internationella synen och utvecklingen pekar dock i riktning mot att skiljenämnden bör ha denna möjlighet. LSF bör därför enligt denna författares åsikt ändras och tillåta verkställighet av skiljenämndens beslut om säkerhetsåtgärder. Alla modellagens bestämmelser gällande säkerhetsåtgärder bör dock inte införas i svensk lagstiftning. Att Sverige tar intryck av både modellagen och utländska rättsordningar har ansetts vara mest gynnsamt för LSF.

<p>Det är idag vanligt att företag löser sina tvister genom skiljeförfarande. De har här större möjlighet att kontrollera förfarandet och få ett snabbare avgörande än i en domstolsprocess. Förfarandet är dessutom konfidentiellt. Skiljeförfaranden sker ofta mellan parter från olika länder och det är vanligt att parter väljer forum i Sverige i internationella skiljeförfaranden.</p><p>I vissa situationer kan en part befara att den framtida skiljedomen blir verkningslös på grund av att en motpart kommer att agera på ett sätt som tillfogar parten skada eller försvårar verkställigheten av domen. En part kan därför vara i behov av en säkerhetsåtgärd både före, under eller efter förfarandet. Enligt LSF, den svenska lagen om skiljeförfarande, kan en part antingen vända sig till skiljenämnd eller till domstol med en ansökan om en säkerhetsåtgärd. Dock är det enbart domstols beslut som kan verkställas exekutivt. Skiljemännens beslut om en säkerhetsåtgärd blir däremot en ”osanktionerad uppmaning” till en part att företa åtgärden.</p><p>Uppsatsens syfte är att utreda om LSF bör tillåta att skiljenämnds beslut om säkerhetsåtgärder ska kunna verkställas. I uppsatsen presenteras därför hur en part kan ansöka om en säkerhetsåtgärd enligt svensk rätt, om Sveriges position överensstämmer med den internationella synen och utvecklingen på skiljemannarättens område och om Sverige bör anta kapitel IV A i UNCITRAL:s modellag. Uppsatsen diskuterar också olika överväganden som bör göras i lagstiftningsarbetet och om LSF bör ändras.</p><p>För att besvara syftet har den svenska inställningen till säkerhetsåtgärder i skiljeförfaranden utretts. Olika alternativ att reglera förhållandet mellan domstol och skiljenämnd gällande beslutsrätt om verkställbara säkerhetsåtgärder diskuteras också. Eftersom internationella förhållanden påverkar även den svenska lagstiftningen presenteras och kommenteras relevanta bestämmelser i modellagen. Även lagstiftning från England, Hong Kong, Schweiz och Tyskland har använts för att belysa hur vissa utländska rättsordningar behandlar säkerhetsåtgärder i skiljeförfaranden.</p><p>Resultatet av utredningen visar att en part i ett skiljeförfarande i Sverige inte kan begära verkställbara säkerhetsåtgärder från en skiljenämnd. Den internationella synen och utvecklingen pekar dock i riktning mot att skiljenämnden bör ha denna möjlighet. LSF bör därför enligt denna författares åsikt ändras och tillåta verkställighet av skiljenämndens beslut om säkerhetsåtgärder. Alla modellagens bestämmelser gällande säkerhetsåtgärder bör dock inte införas i svensk lagstiftning. Att Sverige tar intryck av både modellagen och utländska rättsordningar har ansetts vara mest gynnsamt för LSF.</p>

During an arbitration, a party may need to request the arbitral tribunal to order interim measures to secure a meaningful award. However, the parties may face issues relating to enforceability and hence the effectiveness of the arbitral tribunal’s interim decision. If the arbitral tribunal is seated in Sweden, under the current Swedish Arbitration Act (SAA), a decision on interim measures is not enforceable in the form of an order. This raises the issue whether such a decision could be made enforceable if issued in the form of an arbitral award. The SAA is currently undergoing a revision with the aim to increase the attractiveness of Swedish arbitration, for both Swedish and foreign parties. The Government Commission (Commission) proposed in its report in 2015 that an express legislative provision be introduced specifically empowering an arbitral tribunal to order an interim measure in the form of an order or an award. This would be consistent with relevant Arbitral Rules. A decision in form of an award would potentially be enforceable. The Government decided not to follow the Commission’s proposal in the proposed legislation referred to the Law Council on Legislation. The Commission implied that interim measures may be enforceable in Sweden, if made in the form of an award. Through the use of a legal dogmatic and legal analytical method this thesis concludes that there is an uncertainty as to whether interim measures, in the form of an award, can be enforced in Sweden. Parties can probably give the arbitral tribunal such authority to grant interim measures that are final and binding in character, if this is provided for in their arbitration agreement. For example, parties could vest the arbitral tribunal with such power by referring to arbitration rules that provide for such interim relief, as is provided in SCC and ICC Arbitral Rules. It is also concluded that the enforceability depends on whether the award was rendered by a tribunal sitting in/outside of Sweden. The Swedish Supreme Court has stated that “award” within the meaning of the New York Convention (NYC) should, as a rule, be construed according to the law of the seat of the arbitration. This may allow for enforcement of interim measures in the form of an award. However, due to the general, but not conclusive, view that the NYC does not apply to interim measures, no certain conclusions can be made. Furthermore, it is argued, because of this ambiguity, that Sweden fails to offer parties and arbitrators a modern and effective arbitral regime, which may hamper Sweden’s ambitions in attracting foreign parties to arbitrate in Sweden. Therefore, Sweden should introduce a possibility for the arbitral tribunal to grant enforceable interim measures.

Denna uppsats undersöker tillämpningen av artikel 8 i Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna81 och 82 i fördraget (härefter ”Förordningen”). Enligt nämnda artikel får interimistiska åtgärder tillgripas för att motverka en överhängande risk för allvarlig och irreparabelskada på konkurrensen. I detta sammanhang anser Konkurrensverket att begreppetskada på konkurrensen behöver klargöras, och undrar om det kan likställas medbegreppet konkurrensskada. Därför har vi definierat begreppen i förhållande till varandra för att kunna dra slutsatser angående tillämpningen av artikel 8 i Förordningen. Vår utredning visar att konkurrensskada är ett snävt begrepp som syftar på en ren förmögenhetsskadasom drabbar individuella skadelidande på grund av en konkurrensrättsligöverträdelse. Begreppet utgår i allra högsta grad från ett individperspektiv ochkan, men behöver inte, sammanfalla med skadan som åsamkas konkurrensen, ekonomineller samhället. Skada på konkurrensen däremot, är ett allomfattande begrepp somåsyftar den allmänna skadan som åsamkas ekonomin i stort på grund av en överträdelseav konkurrensrätten. Trots att begreppet är allmänt hållet och öppet för fri tolkning av rättstillämparen, ställs specifika krav för förordnande av interimistiska åtgärder enligt artikel 8 i Förordningen, nämligen en prima facie konkurrensrättslig överträdelse som medför en risk för allvarlig och irreparabel skada på konkurrensen. Risken för att konkurrensenskadas måste preciseras på ett konkret och trovärdigt sätt och allvarlighetskravetinnebär till exempel att en konkurrent riskerar att försättas i konkurs. För attvara irreparabel får inte en skada kunna läkas av ett senare beslut av konkurrensmyndigheten. Skadan får inte heller endast vara av ekonomisk art. Slutsatsen är att det ställs höga krav för tillämpningen av artikel 8 i Förordningen,vilket kan förklara den nuvarande avsaknaden av praxis. Behovet för interimistiskaåtgärder anses dock vara stort, inte minst på grund av de långa handläggningstiderna i konkurrensmål. Därför anser vi att konkurrensmyndigheterna bör överväga att tillförordnainterimistiska åtgärder oftare, och att de kan förlita sig på den rättspraxis somfinns för att säkerställa att besluten kommer att motstå en överklagan.

Interim Measures are viewed as an essential means to protect parties‘ rights in international commercial arbitration disputes. Most Arbitration Laws and Rules have recognised the arbitral tribunal‘s power to grant such measures. The success of this system relies on the court‘s assistance of the tribunal during the process. This relationship between the tribunal and the court is something vague under Egyptian Law, since there are no clear rules addressing the matter. Hence, this research examines the theories that explain the tribunal‘s authority and the relationship with the authority of the court. This study uses a comparative analytical approach in terms of analyzing relevant legal texts to determine the optimal legal approach to the issue. The purpose of the study is to address deficiencies in the Egyptian law – the Code of Civil Procedure and Egyptian Arbitration Law – and compare it with English, Scottish Arbitration Acts and international arbitration systems, laws, and practices. The findings of this research offer several recommendations that could help achieve a successful and smooth arbitration process. This study identifies and explains types of interim measures and explores the international practice of every type. It gives some important recommendations for future development and improvement of the Egyptian law. It also makes general recommendations that would help improve the efficiency of the English and Scottish laws.