No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Det finns ett stort behov av effektivisering inom kommunal äldreomsorg för att motverka en eventuell framtida skatteökning. Detta behov har uppkommit dels på grund av en förändrad demografi, med ökat antal äldre, men också de svårigheter som finns i att effektivisera tjänster som utgörs av personlig arbetskraft. En effektivisering av kommunala välfärdstjänster får inte medföra någon negativ inverkan på tjänsternas utförande i form av kvalitet. Kraven på tjänsternas utförande och kvalitet tenderar dock att öka i samband med en högre välfärd och bättre levnadsstandard. Genom uppmärksammande av kommunala intressenters olika behov och önskemål är det viktigt att en effektivisering sker både produktivt och ändamålsenligt för att förhindra en skatteökning eller försämrad kvalitet. Det resursbaserade perspektivet, resource-based view (RBV), kan ses som ett effektivitetsorienterat analysverktyg, vilket framförallt nyttjats inom kommersiella företag. RBV fokuserar på organisationens interna resurser och hur dessa kan stärkas, vilket således kan medföra en positiv inverkan på både produktiviteten och kvaliteten. Det finns dock en viss mätningsproblematik inom RBV eftersom de interna resurser som synsättet belyser framförallt är av immateriell karaktär.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida RBV kan utgöra ett lämpligt verktyg vid effektivisering av kommunala välfärdstjänster och på så vis skapa en ökad förståelse om interna resurser och hur dessa kan stärkas. Då RBV fundamentalt utgår från kommersiella företag är uppsatsens syfte dessutom att belysa de faktorer som gör synsättet applicerbart även på offentlig sektor. Metod: Materialet till den empiriska studien samlades in genom triangulering. En förstudie genomfördes för att få underlag till det urval som sedan resulterade i att två äldreboenden valdes ut för att studeras mer ingående. På de två utvalda äldreboendena genomfördes sedan totalt sex stycken kvalitativa intervjuer, varav två med enhetschefer och fyra med medarbetare. Intervjuerna genomfördes med stöd av en temamall vilket medförde en diskussion kring uppsatsens ämnesområden. Med hjälp av intervjuerna identifierades interna resurser som var relaterade till verksamhetens mål och förväntningar från organisationens intressenter. Som komplement till uppsatsens studie har boendenas balanserade styrkort nyttjats. Slutsats: Uppsatsen har belyst de mest betydande skillnaderna vid applicering av RBV på offentlig sektor gentemot kommersiella företag. Interna resurser som arbetssätt, ekonomisk kompetens, tyst kunskap, förmågan att interagera med andra organisationer, förmågan att tillvarata personalens kompetens samt förmågan att skapa en bra dialog mellan personal, brukare och dennes anhöriga har identifierats. Utöver dessa immateriella resurser har den materiella resurs som utgörs av fastigheternas utformning lyfts fram då det är en resurs som visat sig ha stor betydelse för enheternas dagliga verksamhet. Uppsatsen har även synliggjort hur resurser och förmågor kan skapas och stärkas genom interaktion med andra organisationer. Genom att belysa RBVs applicerbarhet på offentlig sektor, olika resurser och hur dessa kan stärkas har uppsatsen uppnått sitt syfte.

Syftet med studien är att öka förståelsen för hur de interna beställningarna av material påverkar en producerande verksamheten och hur det går att effektivisera. Detta har lett till rekommendationer relaterat till uppdraget som var att effektivisera interna beställningar. Ett måltillstånd definierades till ”Reducera materialförseningar genom ett beställningssystem som är strukturerat, systematiserat, enkelt att arbeta i och förser lagret med rätt information i rätt tid”. Måltillståndet togs fram med hjälp av analys av empirin, för att skapa en grund till dem dokumenterade problemen och lösningarna som senare beskrivs.

Ett flertal högskolepolitiska beslut har fattats de senaste åren som är ämnade att stimulera en ökning av kvaliteten på utbildning och forskning i Sverige. Regeringen har sedan 2012 avsatt medel till frivilliga samgåenden av lärosäten och menar att en högre grad av samverkan mellan lärosätena är nödvändig för att koncentrera kompetensen och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Samgåenden i både högskolevärlden och företagsvärlden sker för att uppnå synergier, effektiviseringar och högre kvalitet på organisationens produkter och tjänster. Många till synes välmenta samgåenden i båda sektorerna misslyckas dock med att uppnå målen och skapa värde. Ett vanligt förekommande problem är att de interna intressenter som ska utföra integreringen av verksamheterna sällan involveras i förhandlingarna och planeringen inför ett samgående, eftersom ett samgående huvudsakligen är en ledningsfråga. Ledningar kan därför selektivt involvera interna intressenter i detta skede för att skapa bättre förutsättningar att uppnå målen med samgåendet. Hur ledningar involverar interna intressenter och hur detta skapar förutsättningar att uppnå målen är dock inte vida undersökt. Av den anledningen syftar uppsatsen till att undersöka hur ledningen involverat interna intressenter i detta skede för att skapa förutsättningar att uppnå målen med ett samgående. Studiens teoretiska ramverk har relaterats till forskning om motiv, begreppen strategisk och organisatorisk passform samt involverande av intressenter vid stora organisatoriska förändringar. Utifrån ramverket genomfördes en kvalitativ fallstudie på samgåendet mellan Uppsala universitet och Högskolan på Gotland. Studiens resultat visar på att involverandet av intressenter skapar förutsättningar för den organisatoriska passformen, vilket sammantaget skapar förutsättningar för den strategiska passformen och realiserandet av samgåendets mål.

El objetivo del presente estudio fue identificar las secuelas frecuentes post tratamiento de fracturas mandibulares de los pacientes que acudieron al Hospital Nacional Hipólito Unanue durante el año 2009. Se realizó un estudio descriptivo, transversal y retrospectivo; la población estuvo conformada por 143 pacientes atendidos por Fractura Mandibular en el Hospital Nacional Hipólito Unanue, de los cuales 87 pacientes conformaron la muestra probabilística de tipo aleatoria simple. Los datos fueron obtenidos de las historias clínicas de cada paciente, recopilados en un instrumento de recolección de datos. Se valoraron tres grupos de secuelas; Alteraciones de la Oclusión, Alteraciones del ATM y Alteraciones Sensoriales, las cuales fueron evaluadas de acuerdo al Tipo de Fractura, Agente Etiológico, y Tipo de Tratamiento realizado, mediante el análisis bivariable con la prueba del Xi2 (Chi Cuadrado) para hallar la significancia entre ellas. Se encontraron que de las 87 Fracturas Mandibulares, las secuelas frecuentes post tratamiento fueron las Alteraciones del ATM con 40 casos, hallándose una mayor frecuencia en las secuelas de, Ruido a la Apertura Oral y Dolor a la Apertura Oral, con 18 casos respectivamente. Las Alteraciones Sensoriales y específicamente la Hipoestesia fueron las secuelas menos frecuentes post tratamiento de Fracturas Mandibulares (10.3%). Se halló que los pacientes con Fractura de Angulo Mandibular, presentaron mayor número de secuelas a nivel del ATM. Las agresiones físicas ocasionaron mayor número de secuelas oclusales, del ATM y sensoriales. Finalmente, se encontró que la Fijación Rígida, originó un mayor número de secuelas sensoriales y del ATM, mientras que el Bloqueo Intermaxilar, originó un mayor número de secuelas oclusales. PALABRAS CLAVES: FRACTURAS MANDIBULARES - SECUELAS POST TRATAMIENTO - ALTERACIONES DEL ATM - FIJACION RIGIDA - BLOQUEO INTERMAXILAR. / The aim of this study was to identify common sequelae after treatment of mandibular fractures in patients attending the National Hospital Hipolito Unanue in 2009. We performed a cross sectional study and retrospective; the population consisted of 143 patients treated for mandibular fracture at the National Hospital Hipolito Unanue, of which 87 patients comprised the random sample simple random type. Data were obtained from each patient's medical records collected in a data collection instrument. We evaluated three groups of sequelae of occlusion disorders, ATM disorders and sensory disturbances, which were evaluated according to the type of fracture, the etiological agent and type of treatment provided by the bivariate analysis to test Xi2 (Chi square) to find the significance between them. We found that of the 87 mandibular fractures, post-treatment sequelae were frequent disturbances ATM with 40 cases, being more frequent in the aftermath of, Sound of mouth opening and pain to the opening, with 18 cases respectively. Sensory Alterations and specifically Hypoaesthesia were less frequent sequelae after treatment of mandibular fractures (10.3%). It was found that patients with mandibular angle fracture had higher number of sequels at the ATM. Physical attacks caused more occlusal consequences of ATM and sensory. It was found that rigid fixation resulted in a greater number of sensory consequences of ATM, while the intermaxillary, resulted in a greater number of occlusal consequences. KEY WORDS: MANDIBULAR FRACTURES - SEQUELS POST TREATMENT - ALTERATIONS ATM - RIGID FIXATION - INTERMAXILLARY FIXATION.

El fin del presente estudio fue el reconocimiento de las secuelas más prevalentes en pacientes atendidos por fractura mandibular y su relación con el tipo de fractura, el tratamiento realizado y la etiología de la fractura; estos tres últimos puntos son importantes; el tipo de fractura mandibular es determinado según la ubicación de la fractura y en ella influyen la fuerza, velocidad, dirección, duración y zona de impacto; en el tipo de tratamiento tenemos dos grandes grupos de tratamiento: Fijación Interna Rígida (FIR) y Fijación No Rígida (FNR), la diferencia particularmente es el grado de estabilidad de los fragmentos durante la reparación; en el etiología de la fractura tenemos cuatro grandes grupos: accidentes de tráfico, agresiones, caídas accidentales y por arma de fuego. Existen factores propios de la mandíbula que la hacen sensible a la fractura e influyen en la aparición de secuelas postratamiento, entre ellos tenemos: la forma de herradura, calidad de hueso plano, ubicación, relación con el cráneo, composición ósea, zonas particularmente débiles (ángulo, cóndilo), entre otros. .

Al desarrollar el tema “LOS PROCESOS DE CONTROL INTERNO EN EL DEPARTAMENTO DE EJECUCIÓN PRESUPUESTAL DE UNA INSTITUCIÓN DEL ESTADO”, la principal motivación ha sido verificar si el Control Interno que se viene realizando responde a los objetivos que dieron origen a su implementación y si este está a su vez de acuerdo a las Normas Técnicas de Control para el Sector Público. Esta inquietud ha sido determinante para tomar la firme decisión de realizar un estudio que permita detectar los problemas latentes de control, para que la investigación pretenda explicar cuales son las dificultades que actualmente tiene el Departamento de Ejecución Presupuestal de una Entidad del Estado materia de estudio. En el desarrollo del trabajo para una mejor comprensión del presente informe de investigación, se detalla a continuación el esquema al cual corresponde la distribución capitular: Capítulo I: El Problema: Análisis del Control Interno. Comprende la descripción y caracterización básica del presente estudio. Capítulo II: La Organización Administrativa de la Entidad Actual. Comprende el detalle y funcionamiento de la Entidad en estudio. Capítulo III: Presentación, Análisis e Interpretación de Resultados para la obtención de los objetivos planteados. Este capítulo tiene por propósito analizar los diversos problemas planteados en los Objetivos Específicos, para determinar la forma de solucionar y alcanzar los mismos. Capítulo IV: Propuestas para mejorar los Actuales Procesos Operativos. Presentando las propuestas inmediatas y las propuestas para una mejor administración de los recursos, cuyos contenidos son muy importantes. Finalmente tal como se aprecia las Conclusiones y Recomendaciones, están de acuerdo a los objetivos planteados que permiten establecer en forma consciente que el Control Interno a nivel de cualquier organización que se aplique es importante, sin embargo juega un rol primordial la calidad del factor humano.

No description available.

A região costeira do Estado de São Paulo, entre Peruíbe (24o24\'30\'\'S, 46o54\'00\'\'W) e São Sebastião (23o50\'30\'\'S, 45o40\'00\'\'W) faz parte da Plataforma Continental Sudeste do Brasil (PCSE). A região possui grande importância econômica e social devido ao turismo, indústria de óleo e gás, e ao porto de Santos, o maior do país. Correntes sobre a plataforma continental interna (PCI) dessa região foram pouco estudadas antes do projeto ECOSAN. Durante o ECOSAN, dados de correntes foram obtidos por aproximadamente 10 meses (2005-2006), através de 4 fundeios: 3 localizados na PCI, próximo à isóbata de 20 m: em frente à Peruíbe (P20) (24o24\'30\'\'S, 46o54\'00\'\'W), em frente à Santos (S20) (24o03\'30\'\'S, 46o17\'30\'\'W), e próximo à ilha Montão de Trigo (M20) (23o50\'\'30\'S, 45o40\'\'00\'W); e 1 localizado na plataforma continental média (PCM), próximo à isóbata de 100 m, em frente à Santos (S100) (25o05\'00\'\'S, 45o42\'00\'\'W). Medições de ventos foram feitas durante o mesmo período através de 2 bóias meteorológicas, localizadas junto à P20 e M20, e na Lage de Santos (L30) (24o19\'48\'\'S, 46o11\'20,4\'\'W). Os dados foram analisados no domínio do tempo e da freqüência para estudar as características das correntes bem como a importância relativa das forçantes da circulação, principalmente: tensão de cisalhamento do vento, gradientes de pressão baroclínicos e troca de momentum entre a Corrente do Brasil (CB) e as águas mais internas da plataforma continental. Resultados mostraram que as componentes de corrente paralelas à topografia foram as mais energéticas, sendo aparentemente geostróficas. Correntes forçadas pelo vento na PCI foram observadas em P20 durante o verão e em M20. Já em S20, o vento não foi capaz de suplantar os efeitos baroclínicos causados pela descarga fluvial do sistema estuarino de Santos. Em períodos de ventos fracos M20 é forçada por efeitos baroclínicos, aparentemente sofrendo também influência do sistema estuarino de Santos. Em P20 durante o inverno foi constatada a presença de forçantes baroclínicas, sendo estas atribuídas às águas provenientes do sul, com influência do Rio da Prata, as quais possivelmente influenciam também a dinâmica da PCM. Durante o período amostrado não foi verificado nenhuma inuência direta da Corrente do Brasil sobre a PCM, e tampouco sobre a PCI, demonstrando que essas regiões possuem dinâmica distinta da plataforma continental externa. A circulação na plataforma continental estudada não é homogênea, apresentando um sistema complexo de uxos e contra-uxos, havendo uma tendência das correntes sobre a PCM e a PCI apresentarem sentidos opostos. Há também tendência das correntes na PCI apresentarem sentido predominante para NE sobretudo entre Santos e São Sebastião, enquanto que na PCM a direção predominante é para SW. / The São Paulo State coastal region located between the cities of Peruíbe (242430S, 465400W) and São Sebastião (235030S, 454000W) is part of the SouthBrazil Bight. This region has great economic and social importance due to the tourism, oil and gas industries and the presence of the largest Brazilian port (Santos). Currents at the regions inner-shelf were poorly sampled before the eld work of the ECOSAN project. During ECOSAN, current meter data was obtained for nearly 10 months (2005-2006), from 4 moorings: 3 deployed in the inner-shelf, near the 20 m isobath: in front of Peruíbe (P20) (242430S, 465400W), in front of Santos (S20) (240330S, 461730W) and near Montão de Trigo Island (M20) (235030S, 454000W); and 1 deployed at the mid-shelf, near the 100 m isobath, in front of Santos (S100) (25 0500S, 45 4200W). Wind time series were measured at the same period, at the two inner shelf moorings, P20 and M20, by a surface met-buoy, and at the Lage de Santos (L30) (241948S, 46 1120,4W). Current and wind data were analyzed in time and frequency domains for describing currents characteristics and comparing the relative importance of the forcing mechanisms for the inner-shelf circulation, mainly: wind-stress, baroclinic pressure gradients and Brazil Current momentum exchanges. Results showed that alongshelf current components were the most energetic and nearly geostrophic. Wind driven currents on the inner-shelf were observed on P20 during summer time and on M20, however on S20 the wind wasnt capable of overcoming baroclinic eects caused by river discharge from the Santos estuarine system. Over weak wind periods M20 was forced by baroclinic eects, apparently also inuenced by Santos estuarine system. Baroclinic forcing was observed on P20 during winter time, being atributed to waters from the south, under the inuence of the Plata River, possibly inuencing the mid-shelf as well. During the whole period there was no presence of Brazil Current eddies or meanders, showing that neither inner-shelf nor mid-shelf are inuenced by the outer-shelf dynamics. The continental shelf circulation is not homogeneous, with a complex pattern of uxes and counter-uxes, where currents have tendency to ow on opposite directions between mid and inner-shelf. There is also a tendency for currents on the inner-shelf to ow towards NE, speccialy between Santos and São Sebastião, and towards SW on the mid-shelf.

Orientador: Bela Feldman-Bianco / Dissertação (mestrado)-Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Filosofia e Ciencias Humanas / Made available in DSpace on 2018-07-13T20:19:00Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Taube_MariaJosedeMattos_M.pdf: 19001098 bytes, checksum: 26e095a5b94026f424e09793a1c60f72 (MD5) Previous issue date: 1986 / Resumo: Não informado / Abstract: Not informed / Mestrado / Mestre em Antropologia Social