År 1961 publicerades en notis i tidningen DN, där Medicinalstyrelsen avrådde från internationell adoption i större omfattning. I synnerhet om det gällde från adoptivföräldrarna starkt skilda rasgrupper. Detta uttalande väckte stark mediedebatt i Sverige under de följande åren. Syftet med studien är att undersöka hur de olika tidningsdebattörerna ställde sig i adoptionsfrågan när det gällde utländska barn med annan ras eller etnicitet,samt få en ökad förståelse för varifrån dessa åsikter kan ha fått sin grund. Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys av artiklar som berör internationell adoption från 1961-1964. Syfte och frågeställningar diskuteras utifrån olika perspektiv på ras- och etnicitet, som kopplas till en socialkonstruvistisk bakgrund. Resultatet av studien visar att de parter som uttalade sig i artiklarna representerades av människor med olika förhållande till internationell adoption men att det ändå var journalisterna som dominerade antalet uttalande. Adoptivföräldrar kom först på tredje plats. De flesta ansåg att barnen hade goda möjligheter till anpassning i Sverige, det största hindret skulle vara om de var alltför märkta av sin tidigare miljö och att de riskerade att känna sig utanför på grund av sin avvikande hudfärg. De flesta debattörerna ville minska klyftan mellan "svarta" och "vita" men många fördomar fanns kvar främst genom att Sverige sedan 1920-talet varit världsledande inom rasbiologi. Arvet från den "vita" kolonialtiden samt den svenska afrikamissionen bidrog till den nedlåtande synen på främmlingar. Trots fördomar verkar de flesta debattörer positiva till internationell adoption, mycket pågrund av 1960-talets solidariska tänkande gentemot omvärlden.

<p>States have sovereignty in deciding how to tax business profits. If two states wish to tax the same profit that belongs to the same taxpayer, double taxation will arise. The increasing number of multinational companies gives rise to double taxation problems and the states have to co-operate to find out how to avoid such problems. The OECD Model Tax Convention includes an article in how to determine the rights to tax business profits. This article has been a subject of discussion and a committee of the OECD has been working to develop a new article 7.</p><p>The work in proposing this new article has had as its aim to reassure that the interpretations of this regulation is made in the same way. The aim of this thesis is to investigate the current article 7 in the Model Tax Convention as well as the revised discussion draft of the new article 7. This will be done through a comparison of the articles and it will also investigate the reasons for and the consequences of the proposed new article.</p>

No description available.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur svenska modeföretag arbetar för att skapa Brand Identification  hos sina externa distributörer, samt vilka faktorer som påverkar möjligheterna att skapa Brand Identification. Vidare är syftet att belysa vilka tillvägagångssätt svenska modeföretag använder för att tackla faktorernas inverkan på skapandet av distributörernas Brand Identification. Resultat: Studien visar att arbetet med Brand Identification är viktigt redan i ett inledande skede av ett samarbete. Förmågan att skapa en känsla av tillhörighet är viktig för att Brand Identification med producentens varumärke ska vara möjlig, särskilt då distributören arbetar som representant för flera varumärken. Tillvägagångssätt för detta är kommunikation som är riktad mot distributörens säljkår samt socialiseringsprocesser vid personliga besök hos distributörerna.

No description available.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010.

No description available.

Uppsatsen behandlar 2019 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av utländska domar på privaträttens område och tar upp under vilka förutsättningar en dom kan erkännas och verkställas enligt konventionen. Konventionen träder i kraft den 1 april 2021 mellan Uruguay och Ukraina. Med ett antal undantag tillämpas konventionen för att erkänna och verkställa utländska domar på privaträttens område.Konventionen innehåller en uttömmande lista över indirekta domsrättsgrunder som behandlas i uppsatsen. En konventionskonform tolkning av konventionen ska göras av konventionsstaterna och uppsatsen visar att konventionen har potentialen att bli ett framgångsrikt instrument mot bakgrund av att den fyller ut tidigare luckor i regleringen på den internationella privaträttens område.Vilka stater som kommer att tillträda konventionen är för tidigt för att säga. Huruvida EU tillträder konventionen kan dock förväntas påverka ytterligare staters val att ansluta sig till 2019 års Haagkonvention.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Den internationella ekonomin har under de senaste decennierna genomgått stora förändringar i form av den digitalisering som skett. Digitaliseringen har skapat en ny marknad med nya former av handelsplatser vilket gjort att dagens beskattningsregler inte uppdaterats snabbt nog. De ekonomiska marknaderna som finns går idag mer och mer mot en digitalisering och kan säkerligen förväntas fortsätta göra så under en lång tid framöver.    Behovet av nya beskattningsregler har succesivt vuxit fram i form av OECD:s projekt BEPS där Action 1 är den del som främst behandlar digitalisering. OECD har tillsammans med G20 därefter utvecklat idéerna kring digital beskattning i form av Pelare 1. Bedömningen har handlat om att jämfört med tidigare använda sig av ett till antalet fler faktorer. Detta för att bättre kunna avgöra vad som faller inom det nya regelverket utifrån OECD:s förslag.   Syftet med uppsatsen har varit att dels jämföra BEPS Action 1 och Pelare 1 för att se på skillnader och likheter samt att utreda hur EU, USA och Kina ställer sig till en implementering av detta framtida regelverk.   Vid en jämförelse mellan OECD:s Action 1 och Pelare 1 så finner man flera likheter men också en hel del olikheter. Det är uppenbart att det är ett utvecklingsarbete som skett från Action 1 till Pelare 1 som i viss mån kan ses som en modernare uppföljare. Den tekniska beskrivningen och tydligheten är bättre i Pelare 1. Hänsyn tas till att det kan komma nya former av digitaliserade affärsmodeller som i nuläget inte ännu är kända. En viktig punkt som utarbetats i Pelare 1 som skiljer sig mot Action 1 är synen på gränsvärden för när en digital beskattning skall ske och på vilka grunder. Tidigare skedde beskattningen där ett bolag bedömts ha sitt driftsställe medan nu så skall beskattningen istället ske där varan/tjänsten omsätts. Till detta hör också frågan om vad som skall beskattas, source, och hur detta skall ske.   EU har visat ett intresse att vilja implementera digital beskattning enligt OECD:s förslag men inväntar än så länge ett utfall därifrån. En följd av detta har blivit att flera EU länder skapat sin egen digitala beskattning vilket är ett besvärande faktum för EU som organisation. EU bedömer också att om OECD inte lyckas så måste EU själv ta tag i arbetet med digital beskattning inom sinom tid. USA har varit drivande i frågan om digital beskattning till en början men sedan delvis gjort en tillbakagång i och med Trumps administration. Kina har varit intresserat av att deltaga i ett internationellt skattesamarbete i stort sett hela tiden då eroderingen av den egna skattebasen satt fart i takt med den digitala utvecklingen. Kina är det land som släpar mest efter på grund av sin ekonomiska historia och tidigare slutenhet politiskt kring ekonomin.   Slutsatsen är att EU, USA och Kina är överlag intresserade av att en framtida digital beskattning genomdrivs. Dock verkar samtliga utgå från sitt egenintresse. Det är av yttersta vikt att dessa stora aktörer på den globala digitala marknaden är med och driver fram ett gemensamt beslut för genomförandet av en digital beskattning. Med utgångspunkt från OECD:s förslag så kommer den tänkta lagstiftningen träffa olika och i störst utsträckning är det amerikanska MNE:s som berörs. Svaret på frågan gällande skillnader och likheter mellan Action 1 och Pelare 1 är att det är utveckling som skett över tid. Pelare 1 är att ses som en ny och mer uppdaterad version av Action 1 samt att den tar höjd för framtida eventualiteter som ännu ej är kända inom den digitala sfären.