Denna kvalitativa studie undersöker den ständigt ökande internationella konkurrensen för svenska e-handelsföretag inom hemelektronik och hur de arbetar för att bemöta den. Detaljhandeln har till följd av en ökad globalisering och digitalisering förändrats, e-handeln har successivt tagit marknadsandelar från den traditionella handeln. I samband med e-handelns framfart, inte minst inom hemelektronikbranschen, tampas svenska aktörer med pressade marginaler och konkurrens på en global skala. Denna utveckling har suddat ut gränser inom detaljhandeln och den ökande internationella konkurrens som utreds i studien exemplifieras med e-handelsjätten Amazon.   I takt med denna digitalisering av handeln har kunder idag högre krav på detaljhandelsföretag, och inom e-handel är denna kravbild än mer påtaglig. Kunders krav på pris, kvalitet, leveranshastighet etcetera sätter press på företag att ständigt förbättra sin verksamhet och sitt kunderbjudande. Studien baseras, utöver Amazon, på två teoretiska grundpelare, kundrelationer och logistik. Utmaningen för många e-handelsföretag idag är att etablera kundlojalitet online och bygga långsiktiga kundrelationer. Inom e-handel är ofta kunden lojal till varumärken, inte till företagen. Logistiken är central inom e-handel och är tydligt kopplad till ovan nämnda kravbild från kunder, för att leva upp till dessa förväntningar krävs effektiv och optimerad logistik.   Hur hanterar svenska e-handelsföretag inom hemelektronik den internationella konkurrensen som exemplifieras av Amazon?   Studiens resultat visar på de utmaningar men framförallt, enligt empirin, möjligheter som svenska e-handelsföretag inom hemelektronik idag står inför. För att bygga kundrelationer används en personalisering av kundupplevelsen, där hemsida, köp, leverans och efterköpsservice samtliga behöver kundanpassas för att skapa nöjda och återkommande kunder. Resultatet visar att de svenska e-handelsföretagen inte är särskilt oroliga över Amazons kommande svenska etablering, främst för att de inte tror att Amazon kommer lyckas leverera enligt sin standard, på en svensk marknad.   Vi anser att svenska företag kommer behöva etablera fler, och starkare, kundrelationer för att kunna konkurrera med Amazon. Trots att Amazon vid en svensk etablering inte kommer ha en logistisk infrastruktur för att leverera enligt sin standard är det viktigt att svenska företag arbetar proaktivt mot detta “hot”. Ingen vet hur denna etablering kommer utspela sig och hur “väl Amazon kommer vilja lyckas” i Sverige, för att det ska bli lönsamt för dem. Vi tror konkurrensen om kunder i de svenska storstäderna framförallt blir aktuell och svenska företag behöver inte bara behöva differentiera och utmärka sin personalisering, utan även logistik, för att överleva den internationella konkurrensen och Amazon.

De internationella insatserna har sedan 50-talet bidragit till Försvarsmaktens utveckling i allmänhet och soldatens i synnerhet. De internationella ambitionerna ökade under 2000-talet men genom den senaste tidens förändrade säkerhetsläge återgår nu Försvarsmakten till att fokusera på det nationella försvaret. Kan Försvarsmakten under dessa omständigheter iscensätta de faktorer som bidrar till soldatens utveckling i en nationell kontext? Genom att studera hur de internationella insatserna bidrar till soldatens lärande söker denna studie förstå de bakomliggande faktorer som påverkar lärandet. Genom en explorativ design och en kvalitativ ansats intervjuas soldater och officerare med egen erfarenhet för att besvara frågan. Den teoretiska referensramen vilar på två perspektiv och teoretiska utgångspunkter. Det konstruktivistiska perspektivet företräds av Kolbs lärocykel och det kontextuella av Ellströms organisationspedagogiska faktorer för lärande på arbetsplatsen. Ur empirin framträder tre teman, individuella faktorer, verktyg respektive kontextuella faktorer. Verktygen beskriver hur soldaten lär och har likheter med Kolbs lärocykel. De kontextuella faktorerna beskriver den kontext som omger soldaten, och de individuella faktorerna beskriver soldatens förutsättningar att lära. Studiens slutsats är att lärandet under internationella insatser är intensivt vilket beror på två samverkande faktorer, kontexten erbjuder många tillfällen till lärande och soldaten har förutsättningar genom de individuella faktorerna att omvandla upplevelserna till kunskap. Studien pekar på ett antal områden där Försvarsmakten kan utveckla lärandemiljön under övning och träning för att intensifiera soldatens lärande, däribland att använda en självständigt tänkande motståndare samt verka för undantag från de regelverk som idag hämmar soldatens autonomi.

The immigration to Sweden has increased and that gets economic consequences – both negative and positive. The ambition of this paper is to answer whether Swedish trade in goods is affected by the relative large immigration to Sweden. The panel data that is studied is Swedish trade in goods with 50 different countries between 2000-2017. Several papers has studied similar problems but attacked the problem in different ways and with different data. This paper uses the gravity model’s basic ideas and then we modify the model with different variables, including immigration stock. This paper finds that immigration have a positive effect on trade in goods. The import tends to have a stronger effect than exports, which may be explained by the theory that exports effect is stronger after several years later. The theory that exports have the strongest effects several years after imports is supported by earlier studies. / Invandringen till Sverige har ökat och det får ekonomiska konsekvenser – både negativa och positiva. Målet med detta arbete är att besvara huruvida svensk varuhandel påverkas av den relativt höga invandringen till Sverige. Den paneldata som studeras är svensk handel med 50 olika länder mellan åren 2000- 2017. Flera tidigare studier har snuddat vid ämnet men angripit problemet på olika sätt och med olika data. Här angrips problemet genom att studera gravitationsmodellens grundmodell och sedan modifiera den med olika variabler som antas påverka handeln, däribland invandringen. Studien finner att invandringen har en positiv påverkan på varuhandeln. Importen tycks påverkas starkast, vilket kan förklaras av att exporten påverkar längre fram i tiden. Att exporten påverkas senare än importen stöds av tidigare studier.

With a rapid technology development it becomes easier for individuals to share their personal data. However, this also increases the processing of personal data and the risks of infringements of data protection. With an increasing globalisation the infringements of data protection frequently takes on cross border dimensions making it harder to determine where actions can be brought to enforce the data subject’s data protection rights. This thesis examines the possible ways of interpreting the rule of jurisdiction found in the General Data Protection Regulation (GDPR). Furthermore this thesis investigates the relationship between the GDPR and the Brussels Recast Regulation regarding international jurisdiction over infringements of data protection. After analysing judgements of the court of justice of the European Union and the scope and aims of the Regulations, the general conclusion in the thesis is that both the GDPR and the Brussels Recast Regulation can be applicable on infringements of data protection, provided that the data subject always has the opportunity to bring an action according to the jurisdictional rule of the GDPR. However, there are a lot of uncertainties that demand for an answer. These uncertainties for instance includes the question if, and in that case how, jurisdictional agreements for data privacy is allowed.

Studien syftar till att undersöka och analysera en grupp internationellt adopterades erfarenheter av att tala om sin adoption och det egna ursprungets betydelse. Studien syftar även till att undersöka de adopterades syn på möjligheten att inkluderas i adoptionsdebatten samt deras syn på samhällets kunskap om adoption. Vidare undersöks vilket eventuellt behov av stödinsatser de själva identifierar. Material har inhämtats via semistrukturerade intervjuer och frågeformulär från sex individer som blivit adopterade till Sverige. Resultatet visar att det finns en upplevelse av bristande kunskap kring adoption i samhället och att de stödinsatser som finns behöver kompletteras. Av resultatet syns indikationer på att det finns en känsla av bristande delaktighet i samhället gällande adoptionsfrågor. Det framkommer även att det biologiska ursprunget har en betydelse för majoriteten av studiens deltagare. Förutom att resultatet besvarar studiens syfte visar resultatet även att det icke vita utseendet har en stor betydelse för majoriteten av informanterna och att de adopterade kan känna en kluvenhet i sin identitet och grupptillhörighet. Slutsatsen är att det finns en viss problematik som adopterade utsätts till följd av positionen som adopterad.

<p>I denna essä behandlas ämnet internationell adoption. Jag gör en hermeneutisk och holistisk undersökning av det internationella adoptionsfenomenet genom att ställa en dominerande diskurs i relation till en motdiskurs. På grund av ämnets omfattning kommer jag att ha Sverige som utgångspunkt för diskussionen. Det land varifrån den internationella adoptionen sker är i denna undersökning Sri Lanka.</p><p>Med frågeställningen "Hur konstrueras en diskurs?" undersöks de aspekter den internationella adoptionsverksamheten är sammansatt av.</p><p>Jag vill påvisa den internationella adoptionsverksamhetens hegemoniska/diskursiva status och belysa den vetenskapliga och rationella praxis den är i besittning av. Den internationella adoptionsdiskursen är en konstruktion som skapar en föreställning att Sri Lankas mödrar utlandsadopterar sina barn pga fattigdom. Rådande forskning om internationell adoption är mycket ensidig. Jag har därför försökt att ge en så kontextualiserad bild som möjligt.</p>

<p>Dagens globala värld har öppnat upp möjligheter som gjort det lättare för människor från olika delar av världen att träffas. En av anledningarna till att människor invandrar till Sverige är kärlek. Dagens allt mer globaliserade värld gör att demografin i Sverige ändras med en ökning av den etniska och kulturella mångfalden. Detta ställer krav på våra myndigheter om att socialarbetare ska ha kulturell förståelse. Men hur utvecklar man denna kulturella förståelse? Denna studie riktar fokus till svenskfödda som lever i en internationell parrelation för att undersöka hur de genom mötet med sin partner och sin omvärld har utvecklat sin kulturella förståelse.</p><p>Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra svenskfödda män och kvinnor som lever i en internationell parrelation med partners från Asien. Resultatet visar hur de tankeprocesser som intervjupersonerna gått igenom för att utveckla sin kulturella förståelse har sett ut. Intervjupersonerna har olika erfarenheter av möten, av diskriminering och av fördomar, vilket har gjort att de i olika grad har utvecklat sin kulturella förståelse. En grundläggande faktor till hur de hade utvecklat sin kulturella förståelse var intresset för andra kulturer och att resa. Sammantaget skapar resultatet en bild av hur intervjupersonerna har utvecklat sin kulturella förståelse genom hur deras tankeprocesser sett ut före och efter de nya erfarenheterna.</p>

<p>Utvärderingen av den regionernas internationella verksamhet utgår från två regioner, Kalmar och Östergötland. Uppsatsen bygger på material från de regionala aktörerna, offentligt tryck och intervjuer, och är skriven utifrån en processutvärderingsteori av Evert Vedung.</p><p>Regionernas internationella arbete är idag en naturligt och integrerad del av verksamheten, ett internationellt arbete vars absoluta tyngdpunkt i dag ligger på arbete inom EU. Det finns dock en vilja att lyfta perspektivet utanför EU och i undersökningen visar Östergötland upp samarbeten med Kina, Ryssland och Iran.</p><p>Styrdokumenten ger en otydlig bild av hur verksamheten ska formas och utvärderingen visar att verksamheten inte har reglerats eller getts några ramar från centralt håll, utan de internationella frågorna har formats inom det ”öppna mandat” som de regionala aktörerna anser sig ha. Från länsstyrelsehåll efterfrågas ett ramverk i högre grad än från regionförbunden.</p><p>Det internationella arbetet är en viktig del för aktörerna i deras roll som presumtiva arbetsgivare samt en hörnsten i det regionala utvecklingsarbetet, varför det finns skäl att tro att verksamheten kommer att utvecklas och utökas. För att inte regionernas utveckling ska hindras men ändå regleras, föreslås därför att regionförbunden tillsammans med övriga regionala aktörer skriver regionala regleringsbrev som godkänns centralt. Hänsyn tas då till den unika regionala situationen och arbetet formas helt på det regionala planet, under centralmaktens överinseende.</p>

<p>Adoptivföräldraskapet skiljer sig en del från det biologiska föräldraskapet och adoptivföräldrarna ställs inför annorlunda utmaningar. De måste bli godkända för att kunna bli föräldrar. Barnet har ett annat ursprung än föräldern och ett internationellt adopterat barns utseende skiljer sig från förälderns. Omgivningens reaktioner gällande adoptionen kan variera. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur adoptivföräldrar upplever det specifika i adoptivföräldraskapet.</p><p>Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta adoptivföräldrar. Teoretiska utgångspunkter i studien är Sterns teorier om modersmentaliteten, Bowlbys anknytningsteori samt Kirks teorier om adoptivföräldrars olika förhållningssätt till adoptionen.</p><p>I studien har framkommit att adoptivföräldrarna i första hand ser sig som vanliga familjer med allt vad det innebär, ändå bejakar de det specifika i adoptivföräldraskapet. Dessa föräldrar känner definitivt en stolthet i att vara adoptivföräldrar. Att barnen har annorlunda utseende och ett annat ursprung ser de flesta som berikande för deras familj. Det som utmärker sig som mest specifikt, är att man som blivande adoptivförälder inte vet när barnet kommer och inte heller hur gammalt det är. Något annat som framförts är att själva processen att knyta an till sina barn kan variera, beroende på personligheten på barnet, vad det har varit med om innan adoptionen samt hur gammalt det är. Intressanta aspekter som framkommit är pappornas upplevelser av fadersrollen. De uppfattar sig själva som en mycket betydelsefull anknytningsperson.</p>

<p><strong>Sammanfattning </strong></p><p>Tanken på en internationell brottmålsdomstol växte sig starkare under andra halvan av 1900- talet mycket på grund av andra världskriget. Medvetenheten om brottsoffren och krigsbrottstribunalernas framgång bidrog till att detta arbete påskyndades och 2002 hade tanken blivit verklighet. På grund av att domstolens stadga är en överrenskommelse mellan stater är den fylld av kompromisser. Den är inte heller allmänt accepterad.</p><p>Domstolen har satt upp ett flertal mål för sin verksamhet. Den ska verka för minskad straffrihet, rättvisa, ha avskräckande verkan men också påverka de nationella domstolarna. Enligt stadgan har dessa fortfarande huvudansvaret att utreda brott. Den internationella brottmålsdomstolen kompletterar nationella domstolar då de inte vill eller kan ta sig an ett fall. Brotten som domstolen kan utreda är folkmord, brott mot mänskligheten, krigsbrott och aggressionsbrott, vilka ansetts vara bland de mest allvarliga och som hotar internationell fred och säkerhet. Det är också domstolen själv som avgör när de bör ta över ett fall, detta för att inte stater ska kunna skydda individer från straffansvar.</p><p>Domstolen är beroende av att stater är villiga att samarbeta med den. I en av domstolens pågående utredningar finns en situation där staten i fråga vägrar samarbeta och detta gör att domstolen inte kan utföra sitt jobb fullt ut. Det i sin tur påverkar också rättvisan och möjligheten att ställa de ansvariga inför rätta. Dock kan inte domstolens effektivitet endast mätas efter hur många personer den lyckas döma, eftersom den endast ska fungera som ett komplement till nationella domstolar. Målen kanske uppnås genom att fler personer ställs inför rätta nationellt, och en del personer kanske helt avskräcks ifrån att begå dessa brott. Som kan ses i de situationer domstolen utreder så finns det andra aspekter som kan göra att en utredning försenas. Hur tillståndet ser ut i landet i fråga kan vara en orsak till att det tar tid.</p><p>Domstolen utreder just nu situationen i Uganda, Sudan, Kongo och Centralafrikanska republiken. Alla situationer utom den i Sudan hänvisades av staterna själva. Sudan, som vägrar samarbeta med domstolen, hänvisades till domstolen av säkerhetsrådet. I dessa fall blir det tydligt hur viktigt samarbetet är för att få till stånd en utredning och rättegång. Den enda personen från Sudan som sitter häktad hos domstolen överlämnade sig frivilligt. Detta kan jämföras med Kongo, där landet överlämnat tre misstänkta och rättegångarna mot dessa påbörjats. I Uganda har man fört fredsförhandlingar med rebellerna, vilka kan leda till att rebellerna döms i nationell domstol istället. Centralafrikanska republiken hänvisade situationen till domstolen eftersom de ansåg att de inte hade resurser för att själva åtala de misstänkta. Den första rättegången i den situationen är satt till april 2010.</p><p>Domstolen har inte hunnit verka så länge och det är svårt att redan nu avgöra huruvida den kommer lyckas med sina mål eller inte. Dock är det viktigt att alla är medvetna om hur domstolen fungerar och vilka syften den har, för att inte väcka falska förhoppningar som sedan leder till missnöje med domstolen när de inte infrias. Trots att en internationell brottmålsdomstol har etablerats har staterna fortfarande huvudansvaret att bestraffa internationella brott. Men eftersom domstolen har etablerats och fått in många kommunikationer, visar det att den är nödvändig. Förhoppningsvis kan den fylla det tomrum som hittills funnits när det gäller internationella brott.</p><p>  </p>