Kundmedvetenhet och företagens innovationer inom skomodet ökar kraftigt vilket bidrar till att fler företag vågar ta steget ut på en mer främmande marknad. Förutsättningarna för att lyckas internationellt beror mycket på marknadskunskap av de marknader som företaget vill expandera till. Att vara experter på skor räcker inte ända fram. En marknadsundersökning där en identifiering och eliminering av de sämre marknaderna är väsentligt för en lyckad expansion internationellt. Eftersom den Europeiska marknaden växer sig allt större samtidigt som företagets engagemang för expandering i världen ökar finns idag en starkare vilja att expandera längre från sin hemmamarknad. Med erfarenheten av expandering till närliggande länder, är nu nästa mål för NilsonGroup att expandera utanför Skandinaviens gränser. Där befinner sig de större marknaderna, och med det, stora möjligheter. Det finns stora skillnader i Tyskland som kan vara bra att känna till vid en etablering. Den tyska marknaden skiljer sig i hög grad från den nordiska marknaden. Detta kan medföra många problem ifall olikheterna inte är identifierade. Syftet med denna studie är att undersöka den tyska skomarknaden för att underlätta NilsonGroups etablering i Tyskland. Detta genom att utvärdera de faktorer som kan påverka etableringen.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några internationellt adopterade förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet. Delsyftet är att undersöka om de adopterade intervjupersonernas identitet påverkas av att vara med i en förening för adopterade. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur definierar intervjupersonerna sin etniska tillhörighet? Hur definieras deras etniska tillhörighet av omgivningen? Vilka faktorer har varit viktiga för hur intervjupersonerna förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet? Har adopterades föreningar betydelse för intervjupersonernas identitetsformande? Det empiriska materialet består av sex halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och två män. Hälften av intervjupersonerna är medlemmar i en förening för adopterade. Hur intervjupersonerna definierar sig, speglar inte så mycket i vad de har för relation till sitt ursprung eller om de tillhör en förening. En svensk självidentifikation behöver inte nödvändigtvis innebära ett avståndstagande från den etniska identiteten. Det kan trots allt innebära att intervjupersonen lärt sig ursprungslandets språk och besökt landet samt sökt sina rötter, medan en självdefinition som ”både och” kan resultera i att det inte funnits mycket engagemang i ursprunget. Främlingars definition visar att majoriteten av intervjupersonerna anser att de definieras som utlänningar, vilket ungefär hälften upplever som lite frustrerande. De intervjupersoner som är engagerade i sitt etniska ursprung har också haft föräldrar som intresserat dem för det, och de som inte har så stort intresse av sitt ursprung har inte heller haft föräldrar som intresserat dem för det. Resultaten visar dock också en del undantag.  När det kommer till adoptionsföreningarna är de intervjupersoner som är medlemmar i en förening med av olika anledningar som t.ex. behovet av utbyte med likasinnade, kunskaper i ursprungslandets kultur samt möjligheten att ta del av medlemmarnas åsikter av återreseberättelser till ursprungslandet.

Det har blivit allt viktigare för företag att internationalisera sina verksamheter, relationsmarknadsföring är också av stor vikt, speciellt på den industriella marknaden. En marknad som ligger nära Sverige och som är attraktiv för svenska företag är den ungerska marknaden. Uppsatsen har lett fram till slutsatserna att det är viktigt för de ungerska dotterbolagen med informations och sociala utbyten. Företagen har även olika stor erfarenhet av den ungerska marknaden som är en internationell marknad. Det är viktigt både på den ungerska marknaden, och i företagens praktiska verksamhet med personliga kontakter för att stärka relationer och få nödvändig information i företagens verksamhet. Sociala relationer och byggande av personlig förtroende är också av stor vikt, samtidigt som förhandlingar och affärsuppgörelser kan ta lång tid på den ungerska marknaden. Det kulturella avståndet anser inte vara stort och de svenska företagen har anställt lokalt. Personliga marknadsföringsmetoder är av stor vikt på den ungerska marknaden och företagens praktiska verksamhet, och det är viktigt att vara känd hos motparten vid starten av en relation.

This essay is focusing on separatism and nationalism in the Canadian province Quebec. The study has been conducted by using theories concerning nationalism and separatism and later on applying them to this specific case. The aim was to investigate the reasons why separatism has emerged in Quebec and to find out the relationship between Quebec and the rest of Canada.  This is to be done both through a historic as well as current perspective in which both literary resources as well as the internet has been used to find reliable information. The essay is also investigating whether Quebec has any real basis for their will to succeed by taking a closer look at international law and relations. The conclusion of the essay showed that language and resentment are two of the most important reasons to why separatism has arisen in Quebec. Nationalism has been strong since Canada was a colony and this shows a deep historical abutment. The study conducted also shows that international laws available are extremely hard to interpret making it hard to ponder upon the question whether Quebec has the right to succeed or not.

Sammanfattning Tanken på en internationell brottmålsdomstol växte sig starkare under andra halvan av 1900- talet mycket på grund av andra världskriget. Medvetenheten om brottsoffren och krigsbrottstribunalernas framgång bidrog till att detta arbete påskyndades och 2002 hade tanken blivit verklighet. På grund av att domstolens stadga är en överrenskommelse mellan stater är den fylld av kompromisser. Den är inte heller allmänt accepterad. Domstolen har satt upp ett flertal mål för sin verksamhet. Den ska verka för minskad straffrihet, rättvisa, ha avskräckande verkan men också påverka de nationella domstolarna. Enligt stadgan har dessa fortfarande huvudansvaret att utreda brott. Den internationella brottmålsdomstolen kompletterar nationella domstolar då de inte vill eller kan ta sig an ett fall. Brotten som domstolen kan utreda är folkmord, brott mot mänskligheten, krigsbrott och aggressionsbrott, vilka ansetts vara bland de mest allvarliga och som hotar internationell fred och säkerhet. Det är också domstolen själv som avgör när de bör ta över ett fall, detta för att inte stater ska kunna skydda individer från straffansvar. Domstolen är beroende av att stater är villiga att samarbeta med den. I en av domstolens pågående utredningar finns en situation där staten i fråga vägrar samarbeta och detta gör att domstolen inte kan utföra sitt jobb fullt ut. Det i sin tur påverkar också rättvisan och möjligheten att ställa de ansvariga inför rätta. Dock kan inte domstolens effektivitet endast mätas efter hur många personer den lyckas döma, eftersom den endast ska fungera som ett komplement till nationella domstolar. Målen kanske uppnås genom att fler personer ställs inför rätta nationellt, och en del personer kanske helt avskräcks ifrån att begå dessa brott. Som kan ses i de situationer domstolen utreder så finns det andra aspekter som kan göra att en utredning försenas. Hur tillståndet ser ut i landet i fråga kan vara en orsak till att det tar tid. Domstolen utreder just nu situationen i Uganda, Sudan, Kongo och Centralafrikanska republiken. Alla situationer utom den i Sudan hänvisades av staterna själva. Sudan, som vägrar samarbeta med domstolen, hänvisades till domstolen av säkerhetsrådet. I dessa fall blir det tydligt hur viktigt samarbetet är för att få till stånd en utredning och rättegång. Den enda personen från Sudan som sitter häktad hos domstolen överlämnade sig frivilligt. Detta kan jämföras med Kongo, där landet överlämnat tre misstänkta och rättegångarna mot dessa påbörjats. I Uganda har man fört fredsförhandlingar med rebellerna, vilka kan leda till att rebellerna döms i nationell domstol istället. Centralafrikanska republiken hänvisade situationen till domstolen eftersom de ansåg att de inte hade resurser för att själva åtala de misstänkta. Den första rättegången i den situationen är satt till april 2010. Domstolen har inte hunnit verka så länge och det är svårt att redan nu avgöra huruvida den kommer lyckas med sina mål eller inte. Dock är det viktigt att alla är medvetna om hur domstolen fungerar och vilka syften den har, för att inte väcka falska förhoppningar som sedan leder till missnöje med domstolen när de inte infrias. Trots att en internationell brottmålsdomstol har etablerats har staterna fortfarande huvudansvaret att bestraffa internationella brott. Men eftersom domstolen har etablerats och fått in många kommunikationer, visar det att den är nödvändig. Förhoppningsvis kan den fylla det tomrum som hittills funnits när det gäller internationella brott.

Denna uppsats har för avsikt att närmare undersöka hur ursprungsregler inom det multilaterala handelssystemet är utformade, hur de tillämpas och om de kan tänkas användas på ett protektionistisk eller diskriminerande sätt och därför utgöra handelshinder. Det har under arbetets gång visat sig att det finns belägg för att ursprungsreglerna är mycket komplexa och svårhanterliga i många avseenden och att de administrativa procedurerna kring ursprungsregler är kunskapskrävande, tidskrävande och kostsamma. Att länder själva ges möjligheten att utforma ursprungsregler medför också risker för att reglerna används på ett protektionistiskt sätt även om de länder som antagit WTO:s avtal om ursprungsregler underkastat sig att respektera och följa de grundläggande riktlinjer och principer som avtalet om ursprungsregler bygger på. Att reglerna kan sägas vara diskriminerande har också mycket att göra med komplexiteten på regelverken i fråga och i många avseenden drabbas utvecklingsländerna till stor utsträckning som enligt studier lider viss brist på expertis inom området och som därför också har svårt att göra sin röst hörd vid förhandlingar kring ursprungsregler.

<p>Utifrån en problembaserad rättsdogmatisk metod tar uppsatsen sin utgångspunkt i Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar, i en situation där utländska juridiska personer tillskjuter kapital till svenska onoterade aktiebolag. Inledningsvis identifieras en tydlig skillnad i beskattningen av två tillsynes jämförbara handlingsalternativ, en riskkapitalinvestering jämfört med en direktinvestering, samtidigt som den allmänt vedertagna neutralitetsprincipen anger att det skattemässiga utfallet av två ekonomiskt jämförbara handlingsalternativ inte får avvika från varandra. Uppsatsen syftar därför till att konstatera huruvida Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar strider mot neutralitetsprincipen samt om det för det skatterättsliga området får anses komplicerat att utforma rättvisa och neutrala rättsregler. Proposition 2009/10:36 utgör även föremål för uppsatsens behandling då en lagändring i enlighet med propositionen skulle medföra fundamentala förändringar avseende beskattningen av riskkapitalinvesteringar i Sverige.</p><p>Med riskkapitalinvestering avses i uppsatsen att en utländsk juridisk person efter att ha varit i kontakt med ett svenskt riskkapitalbolag, tillskjuter en viss mängd av sitt disponibla kapital till en i Sverige etablerad riskkapitalfond, som i sin tur investerar i svenska onoterade aktiebolag. En svensk riskkapitalfond genererar skattepliktiga kapitalvinster under förutsättning att aktieinnehavet i de svenska onoterade aktiebolagen avyttras till ett pris som överstiger dess anskaffningsvärde. Då en riskkapitalfond idag etableras som ett kommanditbolag är det enligt gällande rätt fondens utländska juridiska delägare som är skyldiga att betala skatt för riskkapitalfondens inkomster. Så som begränsat skattskyldiga beskattas de utländska juridiska personerna enbart för vissa i lagtexten explicit angivna inkomstkällor i Sverige, där fast driftställe för näringsverksamhet utgör den enda inkomstkällan av relevans för uppsatsens behandling. Rekvisiten näringsverksamhet och fast driftställe är därför föremål för en i uppsatsen djupgående analys.</p><p>Riskkapitalfonden anses bedriva en näringsverksamhet genom att utgöra en självständig och vinstmaximerande förvärvsverksamhet som bedrivs varaktigt, kontinuerligt och i en viss omfattning. Vidare utgör riskkapitalfonden även ett fast driftställe, då fonden frambringar investeringsförfarandets samtliga inkomster genom att stadigvarande och uteslutande bedriva sin affärsverksamhet från Sverige. Innehavet i en svensk riskkapitalfond medför således att ett fast driftställe för näringsverksamhet uppstår för fondens utländska juridiska delägare, vilka därmed beskattas för fondens samtliga inkomster i Sverige.</p><p>Vid en direktinvestering investerar de utländska juridiska personerna istället direkt i de svenska onoterade aktiebolagen genom att kontakta en svensk bank som köper och säljer aktierna enligt uppdrag. Genom det upprättade avtalsförhållandet med den svenska banken uppstår även i samband med en direktinvestering, ett fast driftställe för näringsverksamhet i Sverige. Skattskyldigheten undanröjs dock då innehavet vid en direktinvestering, tillskillnad från en riskkapitalinvestering, i regel faller inom tillämpningsområdet för de skatterättsliga undantagsreglerna avseende näringsbetingade andelar. Idag uppstår således en tydlig skillnad i beskattningen, ur ytterst jämförbara skatterättsliga förutsättningar, för en riskkapitalinvestering och en direktinvestering. För att ställa Sveriges beskattningsregler i relation till neutralitetsprincipen krävs vidare att de två handlingsalternativen är ekonomiskt jämförbara.</p><p>Genom beaktande av rent ekonomiska faktorer, består de båda handlingsalternativen av en utländsk juridisk person, som med hjälp av en mellanhand vidtar investeringar i svenska onoterade aktiebolag utan att vara fysiskt närvarande i Sverige. Då den utländska juridiska personen vidare, genom sin renodlade kapitalplacering har ett huvudsakligt syfte som består i att maximera avkastningen vid båda handlingsalternativen, förefaller den ekonomiska jämförbarheten vara mycket tydlig.</p><p>Den ekonomiska jämförbarheten i kombination med skillnaden i det skattemässiga utfallet för de två handlingsalternativen, utgör själva kärnan till att de svenska beskattningsreglerna avseende riskkapitalinvesteringar får anses strida mot neutralitetsprincipen. Vidare påvisar den rättsliga grunden till gällande rätt, att det inte är särskilt komplicerat att införa rättvisa och neutrala rättsregler på området. Ett avgörande från Regeringsrätten som bestämmer att riskkapitalfonden ej utgör ett fast driftställe för näringsverksamhet, eller att inkludera kommanditbolag i regelverket för näringsbetingade andelar, skulle nämligen påtagligt reducera den i uppsatsen identifierade bristande neutraliteten.      </p><p>En analys av Proposition 2009/10:36 påvisar potentiellt omfattande framtida förändringar för uppsatsens behandlade skatterättsliga område. Genom att infoga kommanditbolag i regelverket avseende näringsbetingade andelar kommer, om lagförslaget accepteras, såväl utdelningar som kapitalvinster vara helt befriade från skatt för riskkapitalfonden och dess utländska juridiska delägare. Utländska juridiska personer med intresse för svenska onoterade aktiebolag, kommer vid en lagändring således att vidta investeringsbeslut baserade på rent ekonomiska faktorer, där den slutliga avkastningen och valet av handlingsalternativ i framtiden inte kommer att göras beroende av det svenska skatterättsliga regelverkets utformning.</p><p>  </p><p> </p>

<p>Abstract</p><p>Sweden applies two different private international statutes to establish which country´s domestic law that is applicable in a certain situation regarding succession and will with connection to two or more states. The first private international law is the one used in relations between Sweden and the other Nordic states. The other private international law is the one used between Sweden and all other states than the Nordic ones. A proposal for a Regulation that regulate jurisdiction, applicable law, recognition and enforcement of decisions and authentic instruments in matters of succession and the creation of a European Certificate of Succession has been prepared by the Commission and was published in October 2009. This regulation will, if it enters into force, modify the situation in Sweden for applicable law on a situation regarding succession and will. A comparison between Swedish private international law regarding applicable law and the rules regarding applicable law according to the Regulation is performed in this thesis.</p>

<p>The EU guarantees the free movement of persons. The citizens of the EU Member States have the right to move freely without barriers within the EU borders and this result in an integration of the peoples in Europe. The integration result in several international family relationships. It is not unusual in the present situation that families have international relations. For example, spouses in a married couple may have different nationality. The international family law in Europe is applicable in case of a cross-border family dispute.</p><p>The international family law consists of specific common rules on jurisdiction and rules on recognition and enforcement of judgments. There is no substantive family law or conflict-of-law rules in the international family law in the present situation. National law regulates the substantive law and the conflict-of-law rules. Since all Member States applies its own substantive family law, and the fact that national family law rules may differ in many cases, the absence of a common substantive family law in the EU cause issues in international family law. The differences in the substantive family laws affect citizens negatively in case of one Member State imposes less favorable legal effects compared to the internal law of another Member State. The national conflict-of-law rules apply since the international family law does not include any conflict-of-law rules. The conflict-of-law rules identifies the applicable national substantive law which gives rise to the problems in cross-border disputes. The international family law has no substantive solution to the cross-border disputes. The issues in international family law are that EU citizens are not necessarily treated the same way in all Member States even if the circumstances in a family law situation are identical. Legal uncertainty, risk of discrimination on grounds of nationality and possible obstacles to the free movement of people in the EU are examples of how citizens are affected by the divergences in international family law in the EU.</p><p>A harmonisation of substantive family law is required to meet the citizens' rights under similar conditions in all Member States. However, the EU should not strive for common conflict-of-law rules since these rules only specify the substantive law. Differences in judicial practice arise in the substantive family law. A harmonised substantive law in the EU is required to avoid such differences. A harmonisation of these rules is complex due to the differences in national law. For example, the differences in the substantive law give rise to difficulties to harmonise the substantive rules by means of regulations. An appropriate solution for the harmonisation of substantive law is to let the Court of Justice of the European Union and the literature achieve a harmonised international family in Europe in due time.</p>

<p>Försäkringar är en typ av tjänster som lämpar sig särskilt väl för internationell handel då försäkringsavtal enkelt kan slutas mellan två parter utan att några varor eller ar-betskraft behöver förflyttas över gränserna. Den gränsöverskridande handeln med försäkringar aktualiserar precis som den övriga gränsöverskridande handeln den in-ternationellt privaträttsliga problematiken. Det är dock ofta så att försäkringstagaren befinner sig i en utsatt situation när försäkringen väl behöver användas. Försäkringen faller ju i många fall ut när försäkringstagaren lidit någon typ av skada. Med tanke på att försäkringstagaren befinner sig i en utsatt situation både rent ekonomiskt och för-handlingsmässig har lagstiftaren valt att särskilt reglera detta område. Dessa typer av skyddsregleringar återfinns bland annat i de regelverk som styr domstolarnas behö-righet på den internationella privaträttens område. Behörighetsfrågan i försäkringstvister är förenad med vissa problem. I första hand stöter parterna på problemet med att det finns ett flertal regelverk som behandlar just behörighetsfrågan i försäkringstvister. Dessa regelverk innehåller likartade regler för försäkringstvister men regelverkens tillämplighetsområden skiljer dem åt. Reglerna som återfinns i Bryssel I-förordningen, Brysselkonventionen och Lugano-konventionen är tvingande och möjliggör för försäkringstagaren att väcka talan både vid den ort i vilken försäkringsgivaren har hemvist samt vid den ort där försäkrings-tagaren har hemvist. Försäkringsgivarens möjligheter att väcka talan är i princip be-gränsade till den ort där försäkringstagaren har hemvist. Genom behörighetsreglerna begränsas parternas möjligheter att genom prorogationsavtal avtala om domstols be-hörighet eftersom skyddet för försäkringstagaren inte skall sättas ur spel genom ett sådant avtal. Det förhåller sig dock på det sättet att regleringarna inte bara skall till-lämpas när styrkeförhållandet mellan parterna är ojämnt utan även i fall när parterna är att se som jämbördiga vilket i sin tur kan skapa omotiverade fördelar för försäk-ringstagaren. Ytterligare problem uppkommer på grund av att regelverken inte är tillämpliga på skiljeförfarande vilket kan komma att underminera skyddsregleringarna då regelver-ken som styr domstolarnas behörighet inte blir tillämpliga på denna typ av avtal.</p>