De internationella insatserna har sedan 50-talet bidragit till Försvarsmaktens utveckling i allmänhet och soldatens i synnerhet. De internationella ambitionerna ökade under 2000-talet men genom den senaste tidens förändrade säkerhetsläge återgår nu Försvarsmakten till att fokusera på det nationella försvaret. Kan Försvarsmakten under dessa omständigheter iscensätta de faktorer som bidrar till soldatens utveckling i en nationell kontext? Genom att studera hur de internationella insatserna bidrar till soldatens lärande söker denna studie förstå de bakomliggande faktorer som påverkar lärandet. Genom en explorativ design och en kvalitativ ansats intervjuas soldater och officerare med egen erfarenhet för att besvara frågan. Den teoretiska referensramen vilar på två perspektiv och teoretiska utgångspunkter. Det konstruktivistiska perspektivet företräds av Kolbs lärocykel och det kontextuella av Ellströms organisationspedagogiska faktorer för lärande på arbetsplatsen. Ur empirin framträder tre teman, individuella faktorer, verktyg respektive kontextuella faktorer. Verktygen beskriver hur soldaten lär och har likheter med Kolbs lärocykel. De kontextuella faktorerna beskriver den kontext som omger soldaten, och de individuella faktorerna beskriver soldatens förutsättningar att lära. Studiens slutsats är att lärandet under internationella insatser är intensivt vilket beror på två samverkande faktorer, kontexten erbjuder många tillfällen till lärande och soldaten har förutsättningar genom de individuella faktorerna att omvandla upplevelserna till kunskap. Studien pekar på ett antal områden där Försvarsmakten kan utveckla lärandemiljön under övning och träning för att intensifiera soldatens lärande, däribland att använda en självständigt tänkande motståndare samt verka för undantag från de regelverk som idag hämmar soldatens autonomi.

<p>Försvarsmakten har sedan länge haft uppgiften att delta i internationella insatser, och som på senare år intensifierats. I början på 2000-talet startade en transformation mot en ny försvarsmakt med ökat internationellt fokus. I denna förändring har arbete skett i olika steg för att förändra myndighetens organisationskultur. Ett av syftena med denna kulturförändring var att öka officerares benägenhet att söka sig till befattningar i utlandsstyrkan. När ett sådant förändringsarbete sker kan diskurser uppstå kring vissa frågor, inom en given kontext med ett specifikt syfte, och ett givet språkbruk. I detta fall uppstod en diskurs kring internationell tjänst och meritvärdering av denna.</p><p>Denna uppsats syftar till att kartlägga den diskursiva och sociala praktiken mellan åren 2000 - 2007 och finna diskrepanser eller överensstämmelser. Utifrån detta resultat utvärderas praktiken med hjälp av teorier om organisationskultur. När en ny organisationskultur ska utvecklas finns primära och sekundära mekanismer som bör hanteras för att lyckas med ett förändringsarbete. Dessa mekanismer samt teorier om mångtydighet och motsägelser används i uppsatsen för att utvärdera och förklara resultatet inom diskursen.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att diskursen har förändrats under undersökningsperioden, dels beroende på byte av ledare för organisationen och sannolikt även av ett ökat politiskt tryck på förändring. När det gäller genomslag i den sociala praktiken är upplevelsen av den enskilde officeren att det inte meriteras. Analysen av resultatet har skett ur olika perspektiv på att utveckla organisationskultur, bl.a. belöningar, befordran och statusbildande åtgärder. Resultatet pekar på en tendens, att det finns ett institutionaliserat sätt att befordra officerare som inte utgår från den internationella tjänstgöringen.</p> / <p>For many years now the Swedish Armed Forces have been tasked to participate in international missions, more intensely so in the last couple of years. At the beginning of the millennium the Armed Forces started a transformation with a more international focus. In this transformation work also started to change the organizational culture within the Armed Forces. The purpose of this change was to increase the willingness of officers’ participating in international missions. When changes like this are launched discourse arises - in this case a discourse about international missions and merit rating.</p><p>The purpose of this essay is to map the discursive and social practice between the years 2000 and 2007 and investigate discrepancies and concordance between them. Theories about organizational culture are used to interpret the results. When a new organizational culture is to be launched there are some mechanisms to be dealt with for a successful result. These mechanisms and theories about inconsistencies in organizational culture are used to evaluate the results.</p><p>The result of the study is that the discursive practice has changed during the studied period. In the social practice the results are that there is a tendency for the officers to experience that the merit value is not in concordance with the discursive practice.</p>

Försvarsmakten har sedan länge haft uppgiften att delta i internationella insatser, och som på senare år intensifierats. I början på 2000-talet startade en transformation mot en ny försvarsmakt med ökat internationellt fokus. I denna förändring har arbete skett i olika steg för att förändra myndighetens organisationskultur. Ett av syftena med denna kulturförändring var att öka officerares benägenhet att söka sig till befattningar i utlandsstyrkan. När ett sådant förändringsarbete sker kan diskurser uppstå kring vissa frågor, inom en given kontext med ett specifikt syfte, och ett givet språkbruk. I detta fall uppstod en diskurs kring internationell tjänst och meritvärdering av denna. Denna uppsats syftar till att kartlägga den diskursiva och sociala praktiken mellan åren 2000 - 2007 och finna diskrepanser eller överensstämmelser. Utifrån detta resultat utvärderas praktiken med hjälp av teorier om organisationskultur. När en ny organisationskultur ska utvecklas finns primära och sekundära mekanismer som bör hanteras för att lyckas med ett förändringsarbete. Dessa mekanismer samt teorier om mångtydighet och motsägelser används i uppsatsen för att utvärdera och förklara resultatet inom diskursen. Resultatet av undersökningen visar att diskursen har förändrats under undersökningsperioden, dels beroende på byte av ledare för organisationen och sannolikt även av ett ökat politiskt tryck på förändring. När det gäller genomslag i den sociala praktiken är upplevelsen av den enskilde officeren att det inte meriteras. Analysen av resultatet har skett ur olika perspektiv på att utveckla organisationskultur, bl.a. belöningar, befordran och statusbildande åtgärder. Resultatet pekar på en tendens, att det finns ett institutionaliserat sätt att befordra officerare som inte utgår från den internationella tjänstgöringen. / For many years now the Swedish Armed Forces have been tasked to participate in international missions, more intensely so in the last couple of years. At the beginning of the millennium the Armed Forces started a transformation with a more international focus. In this transformation work also started to change the organizational culture within the Armed Forces. The purpose of this change was to increase the willingness of officers’ participating in international missions. When changes like this are launched discourse arises - in this case a discourse about international missions and merit rating. The purpose of this essay is to map the discursive and social practice between the years 2000 and 2007 and investigate discrepancies and concordance between them. Theories about organizational culture are used to interpret the results. When a new organizational culture is to be launched there are some mechanisms to be dealt with for a successful result. These mechanisms and theories about inconsistencies in organizational culture are used to evaluate the results. The result of the study is that the discursive practice has changed during the studied period. In the social practice the results are that there is a tendency for the officers to experience that the merit value is not in concordance with the discursive practice.

<p>En intervjustudie genomfördes på ett urval av åtta kadetter, studerande på Försvarshögskolans taktiskt-operativa officersprogram. Kadetterna hade alla en gemensam bakgrund från grundutbildningen likväl som från en internationell insats. Den semistrukturerade intervjun syftade till att finna de faktorer vilka påverkade dem att söka internationell tjänst och officersutbildning. Resultatet av studien visade att det var en mängd motivationsfaktorer vilka samverkade för att de intervjuade skulle söka internationell tjänst och sedan officersutbildningen. Motivationsfaktorerna kunde delas in i två kategorier, n<em>ödvändiga motivationsfaktorer</em> och e<em>ngagerande motivationsfaktorer</em>. De nödvändiga motivationsfaktorerna måste alla vara uppfyllda för att individen skall vilja åka på internationell tjänst eller genomföra officersutbildning. Dessa faktorer bygger i huvudsak på tillit till egna, kollegornas och förbandets förmågor samt på familjens acceptans. Om en av de nödvändiga motivationsfaktorerna inte är uppfyllda spelar det ingen roll om de engagerande faktorerna finns där, beslutet att genomföra ovanstående blir sannolikt inte av. De engagerande motivationsfaktorerna krävs däremot för att ett beslut om genomförande skall fattas. Dessa engagerande motivationsfaktorer är däremot oberoende av varandra och kan verka var och en för sig eller tillsammans. Nämnda motivationsfaktorer består av förbandsanda, kamratskap och personlig utveckling. Försvarsmakten kan påverka samtliga motivationsfaktorer. För att denna påverkan skall var möjlig krävs det välutbildade och yrkesskickliga officerare vilka minst har de nödvändiga motivationsfaktorerna tillfredställda. En adekvat officersutbildning och förebilder inom officerskåren, på alla nivåer samt ett genomtänkt anhörigstöd utgör grundförutsättningar för detta.</p> / <p>A field survey has been made on a selected group of cadets, studying on the Swedish Defence College officers training program. All of the cadets had a common military background, both from basic training as from military service abroad. The purpose of the survey was to find the motivation factors which led to the cadet’s choice to serve in the abroad service and thereafter commence officers’ training school. The result of the essay showed that there were a number of motivation factors which worked together. The motivation factors could be separated into two categories, <em>necessary </em>motivation factors<em> and committed </em>motivation factors<em>.</em> The <em>necessary</em> motivation factors has to be satisfied in order to get the will to apply for abroad service or to commence officers training. These factors consists mainly of the factors, <em>trust</em> - <em>regarding own skills, trust - concerning the skills of your colleagues, officers and your unit, </em>and on the cadets <em>family’s acceptance</em>. The <em>committed</em> motivation factors consists mainly of three factors, p<em>ersonal development, companionship and discipline/fighting spirit. </em>The <em>committed</em> motivation factors has to be satisfied in order to make the decision to serve in the abroad service and to commence the officer’s training school. However, it is enough if only one of these factors are satisfied to make the decision. The Swedish armed forces are able to influence all of these factors. In order to make this possible the officers has to be well trained and have excellent skills in the military trade. They also need to have the necessary motivation factors satisfied. An adequate officers training, role models within the body of officers on all levels and an adequate support to the families of the soldiers and officers are basic factors in order to achieve this.</p>

En intervjustudie genomfördes på ett urval av åtta kadetter, studerande på Försvarshögskolans taktiskt-operativa officersprogram. Kadetterna hade alla en gemensam bakgrund från grundutbildningen likväl som från en internationell insats. Den semistrukturerade intervjun syftade till att finna de faktorer vilka påverkade dem att söka internationell tjänst och officersutbildning. Resultatet av studien visade att det var en mängd motivationsfaktorer vilka samverkade för att de intervjuade skulle söka internationell tjänst och sedan officersutbildningen. Motivationsfaktorerna kunde delas in i två kategorier, nödvändiga motivationsfaktorer och engagerande motivationsfaktorer. De nödvändiga motivationsfaktorerna måste alla vara uppfyllda för att individen skall vilja åka på internationell tjänst eller genomföra officersutbildning. Dessa faktorer bygger i huvudsak på tillit till egna, kollegornas och förbandets förmågor samt på familjens acceptans. Om en av de nödvändiga motivationsfaktorerna inte är uppfyllda spelar det ingen roll om de engagerande faktorerna finns där, beslutet att genomföra ovanstående blir sannolikt inte av. De engagerande motivationsfaktorerna krävs däremot för att ett beslut om genomförande skall fattas. Dessa engagerande motivationsfaktorer är däremot oberoende av varandra och kan verka var och en för sig eller tillsammans. Nämnda motivationsfaktorer består av förbandsanda, kamratskap och personlig utveckling. Försvarsmakten kan påverka samtliga motivationsfaktorer. För att denna påverkan skall var möjlig krävs det välutbildade och yrkesskickliga officerare vilka minst har de nödvändiga motivationsfaktorerna tillfredställda. En adekvat officersutbildning och förebilder inom officerskåren, på alla nivåer samt ett genomtänkt anhörigstöd utgör grundförutsättningar för detta. / A field survey has been made on a selected group of cadets, studying on the Swedish Defence College officers training program. All of the cadets had a common military background, both from basic training as from military service abroad. The purpose of the survey was to find the motivation factors which led to the cadet’s choice to serve in the abroad service and thereafter commence officers’ training school. The result of the essay showed that there were a number of motivation factors which worked together. The motivation factors could be separated into two categories, necessary motivation factors and committed motivation factors. The necessary motivation factors has to be satisfied in order to get the will to apply for abroad service or to commence officers training. These factors consists mainly of the factors, trust - regarding own skills, trust - concerning the skills of your colleagues, officers and your unit, and on the cadets family’s acceptance. The committed motivation factors consists mainly of three factors, personal development, companionship and discipline/fighting spirit. The committed motivation factors has to be satisfied in order to make the decision to serve in the abroad service and to commence the officer’s training school. However, it is enough if only one of these factors are satisfied to make the decision. The Swedish armed forces are able to influence all of these factors. In order to make this possible the officers has to be well trained and have excellent skills in the military trade. They also need to have the necessary motivation factors satisfied. An adequate officers training, role models within the body of officers on all levels and an adequate support to the families of the soldiers and officers are basic factors in order to achieve this.

<p>Trots satsningar på att rekrytera fler kvinnor har Försvarsmakten fortfarande en låg andel kvinnor anställda i myndigheten.</p><p>Försvarsmakten har svårt att fullfölja kraven på en ökad andel kvinnor på alla nivåer i internationell tjänst med knappt fem procent kvinnliga yrkesofficerare. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka förutsättningar som fanns att rekrytera kvinnor till två missioner i Afghanistan, FS 14 och FS 15, att jämföra de båda missionernas rekrytering, samt att beskriva hur väl Försvarsmakten nådde upp till regeringens krav avseende kvinnlig representation i internationell tjänst.</p><p>Uppsatsen beskriver först de förutsättningar, dokument och andra styrande faktorer som ligger till grund för rekryteringen. Därefter jämförs resultaten för de båda missionerna och diskuterar de likheter och skillnader som finns.</p><p>Undersökningen visar att förutsättningarna att rekrytera kvinnor till FS 14 och FS 15 inte var särskilt goda med tanke på de fåtal procent kvinnliga yrkesofficerare som var anställda i Försvarsmakten. Intressant är att de två missionerna lyckades olika väl med rekryteringen av kvinnor, där FS 15 rekryterade fler trots ett mindre rekryteringsunderlag.</p><p>En slutsats är att den rekryteringsprocessens utformning bidrar till det låga antal kvinnor i internationell tjänst.</p> / <p>The Swedish Armed Forces is an organization having difficulties achieving a higher representation of women, nationally as well as internationally. Since the founding of the United Nations Security Council Resolution 1325 in year 2000, which addresses the issue women, peace and security, the Swedish Government has formed an action plan demanding more women to be recruited to the Armed Forces. A variety of measures have been taken but women are still not even a minority among officers at only 4.7 percent. This thesis studies and compares the female representation in two missions to Afghanistan in 2008. The study is based on literature and statistics. The results do not attempt to picture a general image of the conditions applying to recruiting women, since the study is reduced to two missions in 2008. It can, however give some general indications since the statistics can be applied to the representation of women in the Swedish Armed Forces in general.</p><p>   The results show that the Swedish Armed Forces did not manage to recruit enough women to either of the missions in order to fulfil the demand set by the government. Never the less, this study shows that the Armed Forces was not far from reaching the goals set by the Swedish government in the category female officers. A possible explanation to the negative results is the way the recruitment process is constituted together with the lack of precise instructions concerning the recruitment of women.</p>

Trots satsningar på att rekrytera fler kvinnor har Försvarsmakten fortfarande en låg andel kvinnor anställda i myndigheten. Försvarsmakten har svårt att fullfölja kraven på en ökad andel kvinnor på alla nivåer i internationell tjänst med knappt fem procent kvinnliga yrkesofficerare. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka förutsättningar som fanns att rekrytera kvinnor till två missioner i Afghanistan, FS 14 och FS 15, att jämföra de båda missionernas rekrytering, samt att beskriva hur väl Försvarsmakten nådde upp till regeringens krav avseende kvinnlig representation i internationell tjänst. Uppsatsen beskriver först de förutsättningar, dokument och andra styrande faktorer som ligger till grund för rekryteringen. Därefter jämförs resultaten för de båda missionerna och diskuterar de likheter och skillnader som finns. Undersökningen visar att förutsättningarna att rekrytera kvinnor till FS 14 och FS 15 inte var särskilt goda med tanke på de fåtal procent kvinnliga yrkesofficerare som var anställda i Försvarsmakten. Intressant är att de två missionerna lyckades olika väl med rekryteringen av kvinnor, där FS 15 rekryterade fler trots ett mindre rekryteringsunderlag. En slutsats är att den rekryteringsprocessens utformning bidrar till det låga antal kvinnor i internationell tjänst. / The Swedish Armed Forces is an organization having difficulties achieving a higher representation of women, nationally as well as internationally. Since the founding of the United Nations Security Council Resolution 1325 in year 2000, which addresses the issue women, peace and security, the Swedish Government has formed an action plan demanding more women to be recruited to the Armed Forces. A variety of measures have been taken but women are still not even a minority among officers at only 4.7 percent. This thesis studies and compares the female representation in two missions to Afghanistan in 2008. The study is based on literature and statistics. The results do not attempt to picture a general image of the conditions applying to recruiting women, since the study is reduced to two missions in 2008. It can, however give some general indications since the statistics can be applied to the representation of women in the Swedish Armed Forces in general.    The results show that the Swedish Armed Forces did not manage to recruit enough women to either of the missions in order to fulfil the demand set by the government. Never the less, this study shows that the Armed Forces was not far from reaching the goals set by the Swedish government in the category female officers. A possible explanation to the negative results is the way the recruitment process is constituted together with the lack of precise instructions concerning the recruitment of women.