Thesis (M.A.)--Grace Theological Seminary, 1990. / Title page in English, text in German. Includes bibliographical references (leaves 115-129).

Thesis (D. Min.)--Temple Baptist Seminary, 2005. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 310-316).

Thesis (D. Min.)--Temple Baptist Seminary, 2005. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 310-316).

<p>Försvarsmakten har sedan länge haft uppgiften att delta i internationella insatser, och som på senare år intensifierats. I början på 2000-talet startade en transformation mot en ny försvarsmakt med ökat internationellt fokus. I denna förändring har arbete skett i olika steg för att förändra myndighetens organisationskultur. Ett av syftena med denna kulturförändring var att öka officerares benägenhet att söka sig till befattningar i utlandsstyrkan. När ett sådant förändringsarbete sker kan diskurser uppstå kring vissa frågor, inom en given kontext med ett specifikt syfte, och ett givet språkbruk. I detta fall uppstod en diskurs kring internationell tjänst och meritvärdering av denna.</p><p>Denna uppsats syftar till att kartlägga den diskursiva och sociala praktiken mellan åren 2000 - 2007 och finna diskrepanser eller överensstämmelser. Utifrån detta resultat utvärderas praktiken med hjälp av teorier om organisationskultur. När en ny organisationskultur ska utvecklas finns primära och sekundära mekanismer som bör hanteras för att lyckas med ett förändringsarbete. Dessa mekanismer samt teorier om mångtydighet och motsägelser används i uppsatsen för att utvärdera och förklara resultatet inom diskursen.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att diskursen har förändrats under undersökningsperioden, dels beroende på byte av ledare för organisationen och sannolikt även av ett ökat politiskt tryck på förändring. När det gäller genomslag i den sociala praktiken är upplevelsen av den enskilde officeren att det inte meriteras. Analysen av resultatet har skett ur olika perspektiv på att utveckla organisationskultur, bl.a. belöningar, befordran och statusbildande åtgärder. Resultatet pekar på en tendens, att det finns ett institutionaliserat sätt att befordra officerare som inte utgår från den internationella tjänstgöringen.</p> / <p>For many years now the Swedish Armed Forces have been tasked to participate in international missions, more intensely so in the last couple of years. At the beginning of the millennium the Armed Forces started a transformation with a more international focus. In this transformation work also started to change the organizational culture within the Armed Forces. The purpose of this change was to increase the willingness of officers’ participating in international missions. When changes like this are launched discourse arises - in this case a discourse about international missions and merit rating.</p><p>The purpose of this essay is to map the discursive and social practice between the years 2000 and 2007 and investigate discrepancies and concordance between them. Theories about organizational culture are used to interpret the results. When a new organizational culture is to be launched there are some mechanisms to be dealt with for a successful result. These mechanisms and theories about inconsistencies in organizational culture are used to evaluate the results.</p><p>The result of the study is that the discursive practice has changed during the studied period. In the social practice the results are that there is a tendency for the officers to experience that the merit value is not in concordance with the discursive practice.</p>

Försvarsmakten har sedan länge haft uppgiften att delta i internationella insatser, och som på senare år intensifierats. I början på 2000-talet startade en transformation mot en ny försvarsmakt med ökat internationellt fokus. I denna förändring har arbete skett i olika steg för att förändra myndighetens organisationskultur. Ett av syftena med denna kulturförändring var att öka officerares benägenhet att söka sig till befattningar i utlandsstyrkan. När ett sådant förändringsarbete sker kan diskurser uppstå kring vissa frågor, inom en given kontext med ett specifikt syfte, och ett givet språkbruk. I detta fall uppstod en diskurs kring internationell tjänst och meritvärdering av denna. Denna uppsats syftar till att kartlägga den diskursiva och sociala praktiken mellan åren 2000 - 2007 och finna diskrepanser eller överensstämmelser. Utifrån detta resultat utvärderas praktiken med hjälp av teorier om organisationskultur. När en ny organisationskultur ska utvecklas finns primära och sekundära mekanismer som bör hanteras för att lyckas med ett förändringsarbete. Dessa mekanismer samt teorier om mångtydighet och motsägelser används i uppsatsen för att utvärdera och förklara resultatet inom diskursen. Resultatet av undersökningen visar att diskursen har förändrats under undersökningsperioden, dels beroende på byte av ledare för organisationen och sannolikt även av ett ökat politiskt tryck på förändring. När det gäller genomslag i den sociala praktiken är upplevelsen av den enskilde officeren att det inte meriteras. Analysen av resultatet har skett ur olika perspektiv på att utveckla organisationskultur, bl.a. belöningar, befordran och statusbildande åtgärder. Resultatet pekar på en tendens, att det finns ett institutionaliserat sätt att befordra officerare som inte utgår från den internationella tjänstgöringen. / For many years now the Swedish Armed Forces have been tasked to participate in international missions, more intensely so in the last couple of years. At the beginning of the millennium the Armed Forces started a transformation with a more international focus. In this transformation work also started to change the organizational culture within the Armed Forces. The purpose of this change was to increase the willingness of officers’ participating in international missions. When changes like this are launched discourse arises - in this case a discourse about international missions and merit rating. The purpose of this essay is to map the discursive and social practice between the years 2000 and 2007 and investigate discrepancies and concordance between them. Theories about organizational culture are used to interpret the results. When a new organizational culture is to be launched there are some mechanisms to be dealt with for a successful result. These mechanisms and theories about inconsistencies in organizational culture are used to evaluate the results. The result of the study is that the discursive practice has changed during the studied period. In the social practice the results are that there is a tendency for the officers to experience that the merit value is not in concordance with the discursive practice.

Thesis (M.S.)--School of Advanced Air and Space Studies, 2008. / "June 2008." Vita. Includes bibliographical references (p. 93-98). Also available via the Internet.

Thesis (M.A.)--Trinity Evangelical Divinity School, 1997. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 124-126).

Water, and particularly clean water is essential for humans with a profound effect on health and has the capacity to reduce illnesses. Paradoxical, water is a medium where disease causing agents could be transmitted into the human body. Water can cause illness both from distribution of pathogenic organisms into the human system and also if not consumed in a required amount, leading to dehydration and other complications. Today catastrophes and disasters hit different areas in various forms. When such an event occurs, infrastructure is often disturbed or destroyed, and the supply of fresh water may be threatened. The Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) is a government agency in Sweden, with a task to developing the community’ssocietal ability to prevent and handle emergencies, accidents and crises. The agency support various actors when a crisis or an accident occurs, both abroad and at a national level. The personnelal supporting at a crisis zone is sometimes working under extreme conditions where basic needs, such as access to food and fresh water can be a deficiency. To ensure that the personnel working at these sites can continue to solve problems without risking their own health caused by dehydration or other waterborne diseases, different methods can be used to treat water for personal use. Five different products intended for personal water treatment are chlorine dioxide pills, chlorine dioxide liquid, the Katadyn filter bottle, the Lifesaver filter bottle and the UV-lamp SteriPEN. These products use different water treatment techniques to purify water and secure the access to fresh water during exposed conditions. The aim with this study is to create an information basis in order for MSB to choose water treatment product for their future international missions. This is done by examine four parameters of these different products; purification capacity, manageability, environmental impact and economic aspects. The study showed that there is no product that pervading is best according to all parameters, they all have their pros and cons. The product that was best on average throughout the whole study is the SteriPEN but only if used during 10 or more missions. If a product should be used for only five or fewer missions, the chlorine dioxide liquid is recommended to use. At sites where the raw water is heavily contaminated a combination of two products could be an option, as a result of this thesis it is recommended to combine the chlorine dioxide liquid and the SteriPEN. This study is done qualitative and the result is based on literature, laboratorial reports and own measurements and calculations. Actual field tests are needed to further evaluate the products. The importance is that the product functions practically during MSBs working conditions, so relief workers really applicate the product to purify water and not refrain because it is not compatible with the working situations. If the product isn’t used because of these reasons it shouldn’t be used because it puts the relief workers at health risks. / Vatten, och i synnerhet rent vatten är livsavgörande för människor och har en grundlig hälsoeffekt med en förmåga att reducera hälsoåkommor. Paradoxalt nog är vatten samtidigt ett transportmedium för ämnen som orsakar sjukdomar. Vatten kan orsaka sjukdom och illamående både från distributionen av patogena ämnen in i människokroppen men också om intaget av vatten inte är tillräckligt för kroppen, vilket kan leda till uttorkning med stora komplikationer. Idag drabbas vissa områden av katastrofer och olyckor i varierande form. När sådana kriser och katastrofer sker, blir ofta infrastruktur skadad eller förstörd vilket kan medföra att tillgången till rent vatten hotas. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) är en myndighet i Sverige, med uppgift att utveckla social kapacitet för att motverka och hantera nödsituationer, olyckor och kriser. Myndigheten stödjer olika aktörer när en kris eller olycka uppstår, både utomlands och på nationell nivå. Personalen som stödjer på plats i en kriszon arbetar ibland under extrema förhållanden där basala nödvändigheter, som t.ex. tillgången till mat och rent vatten kan vara en bristvara. För att säkerhetsställa att personalen som arbetar på dessa platser kan fortsätta att lösa sin uppgift utan att riskera sitt eget välbefinnande på grund av vattenbrist eller andra vattenrelaterade sjukdomar, kan olika metoder för vattenrening på personlig nivå användas. I den här studien valdes fem olika produkter avsedda för personlig vattenrening ut; klordioxid i tablettform, klordioxid i vätskeform, Katadynflaskan, Lifesaverflaskan och UV-lampan SteriPEN. Dessa produkter utnyttjar olika tekniker för att rena vatten och säkerhetsställa tillgången av rent vatten under utsatta situationer. Målet med den här studien är att skapa en informationsbas som underlag för MSB att använda sig av när de väljer vattenreningsmetod för kommande internationella insatser. Fem produkter utvärderats därför utifrån fyra parametrar; reningskapacitet, handhavande, miljöpåverkan och ekonomisk aspekt. Studien visade att det inte var någon enskild produkt som genomgående var bäst utifrån alla parametrar, de hade alla sina för och nackdelar. Produkten som överlag fick bäst resultat genom studien var SteriPEN men det utifrån att produkten används under tio insatser eller mer. Om en produkt endast ska användas under ett fåtal insatser är klordioxid i vätskeform att föredra. På platser där råvattnet är skarpt kontaminerat kan en kombination av två olika produkter vara aktuell, rekommenderat är att kombinera klordioxid i vätskeform med SteriPEN, draget som slutsats av resultatet av denna studie. Det här är en kvalitativ studie och resultatet grundar sig på litteratur, analysresultat från laboratorietester samt egna mätningar och beräkningar. Faktiska tester i fält är nödvändiga för att vidare utvärdera produkterna. Det viktiga är att produkten faktiskt fungerar praktiskt baserat på förhållandena MSB arbetar under så att hjälparbetare verkligen använder produkten för att rena kontaminerat vatten och inte avstår att använda produkten på grund av att den inte är kompatibel med arbetsförhållandena. Om produkten inte används på grund av den anledningen ska den inte användas i fält då den utsätter hjälparbetarnas hälsa för risk. / <p>2016-12-01</p>

Efter en traumatisk händelse är det viktigt att kunna ta hand om dem som påverkas av situationen, både fysiskt och psykiskt. Detta förutsätter att det finns en fungerande stödorganisation, med chefer som vet vad deras uppgift är i efterarbetet. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur det akutpsykologiska stödet är utformat inom den svenska Försvarsmakten och hur det har tillämpats under FS19, samt vilken roll plutonchefen har i den. Vidare har studien fokuserat på vilken utbildning plutonchefen har och bör ha. Studien har skett genom kvalitativ textanalys och genom intervjuer. De viktigaste slutsatserna som kan dras av resultaten, är att synen på hur det akutpsykologiska stödet ska bedrivas varierar. Studien har också visat att tillämpningen av det akutpsykologiska stödet har skiljt sig mellan enheterna och att utbildningsnivån inom akutpsykologiskt stöd, varie-rade mellan plutoncheferna. / After a traumatic incident, it is important to be able to care for those who are affected by the situation,both physically and mentally. This requires that you have a working support organization,whose chiefs know what to do. The aim of this essay has been to find out how the immediate psychological assistance works inthe Swedish Armed Forces in international missions, after an incident and what role the platooncommander have in it. Furthermore the study focused on the education that the platoon commandershave in immediate psychological assistance and what training they would need. The study wasconducted through qualitative text analysis and interviews with personnel in Försvarspsykiatrinand with soldiers and officers from FS19. Data processing of the results has been based ongrounded theory. The main conclusions that can be drawn from the results, is that there are currentlyno unified visions of how the acute psychological support should be conducted. The oldtheories, that a person who have been involved in a traumatic event, should undergo support in theform of a relief call or debriefing, is now considered to be incorrect by some of the interviewed. The study has further shown that the practice of the acute psychological assistance has been dividedbetween the units and the educational level of acute psychological assistance, which isvaried between the platoon commanders The study has also revealed several factors that affecthow the aid is being carried out and what effect it creates in the unit.

I takt med en ökande individualism i samhället ställs nya krav på dagens organisationer, där medbestämmande och personlig utveckling önskas från medarbetare. Det kan dock innebära en paradox för militära organisationer när deras kärna så tydligt grundar sig i kollektivistiska värden och en anda av laget före jaget. Samtidigt finns höga förväntningar på militär personal att kunna påverka sig själva att agera och pusha sig igenom utmanande uppgifter, vilket är särskilt påtagligt i extrema miljöer som internationella insatser. Den här studien har undersökt om självledarskap är ett verktyg som militär personal använt för att kunna prestera under sina insatser. Trots att studier visat på positiva effekter av självledarskap i påfrestande förhållanden, har få studier undersökt huruvida det kan vara effektfullt i militära kontexter. Det kan samtidigt visa på att självledarskap inte nått militära organisationer än. Därmed har studien även undersökt synen på självledarskap hos Försvarsmaktens personal. Genom att ha intervjuat sex militärer som genomfört sin insats i Mali har studien kunnat visa på att flera strategier av självledarskap används i extrema miljöer. Den avvikelse som kunde urskiljas var att självmålsättning och självbelöning inte är lika synligt som övriga. Det kan delvis förklaras utifrån kollektivistiska värderingar där personalen redan motiveras av och känner stor tillhörighet till organisatoriska mål, men även att extrema miljöer medför hög arbetsbelastning och lite utrymme för återhämtning.