Idag påtalar våra högsta militära chefer att grunden för Försvarsmakten är förmåga till att kunna genomföra väpnadstrid. Samtidigt påtalas det av samma chefer att våra insatsförbands ska ha samma förmåga nationellt sominternationellt. I denna uppsats analyseras den svenska marinen i allmänhet och amfibiekåren i synnerhet i dettaavseende. Har den svenska amfibiekåren förmåga till att genomföra en internationell amfibieoperation i krig därväpnad strid är i fokus?William S Linds teori (Linds teori) i Maneuver Warfare Handbook har haft en central roll i uppsatsen då den haranvänds som teorianknytning för att kunna besvara frågeställningarna. Efter att ha försökt falsifiera Linds teori såanvänds Linds teori som analysverktyg vid undersökningen av vår svenska marins förmågor i allmänhet ochamfibiekårens förmågor i synnerhet.Metoden som har används är en kvalitativ textanalys i en iterativ process med en hermeneutisk arbetsgång därproblemformuleringen har förändrats i takt med analysen om vad som är möjligt att rent empiriskt svara på.Det empiriska materialet har i huvudsak varit doktriner, militärstrategiska skrivelser, föreläsningar samt tidigareC-uppsatser som har en stark spårbarhet till problemställningen.Mina slutsatser är att den svenska marinen/amfibiekåren saknar förmågor för att kunna genomföra en internationellamfibieoperation i krig där väpnad strid är i fokus. De förmågor som saknas och som bör utvecklas är att; 1. Kunnaleda/ledas i en internationell amfibieoperation p.g.a. avsaknad av ett NATO kompatibelt lednings- och krypteratsambandssystem. 2. Kunna genomföra taktiska lufttransporter p.g.a. bristande lufttransportsresurser 3. Kunnagenomföra taktiska landtransporter p.g.a. bristande resurser avseende splitterskyddade fordon. 4. Kunna bekämpamarkmål från havet p.g.a. avsaknad av sjöburen markrobot, grövre fartygsartilleri samt avsaknad av marinflyg medvapensystem för markmål. 5. Kunna understödja alla ingående förband i en amfibieoperation med logistikresurserp.g.a. brist på lämpliga logistikplattformar (större fartyg). Marinen saknar även egna större sjötransportresurser. / Today, our supreme military commanders declare that the Swedish ArmedForces main ability is the capacity to conduct armed combat. At the same timethey also declare that the Swedish main fighting units should be able to do soboth nationally and internationally. In this matters I will in this essay analysethe Swedish Navy in general and the Swedish Amphibious Corps in particular.Does the Swedish Amphibious Corps have the ability to conduct aninternational amphibious operation in war where armed combat is in focus?The theory of William S Lind in Maneuver Warfare Handbook (Lind’s theory)has had a central part in this essay. Lind’s theory has been used as a theorylink to answer the questions. After having tried to falsify Lind’s theory, histheory has been used as an analysis tool in the examination of the abilities inthe Swedish Navy in general and the Swedish Amphibious Corps in particular.The method that had been used is a qualitative text analysis in an iterativeprocess with a hermeneutic working process and the problem formulation haschanged over time at the rate with witch it has been analysed as to what isempirically possible to answer.The material has in general consisted of doctrines, military strategic writs,lectures and earlier essays with a strong connection to this essay.My final conclusions are that the Swedish Navy/Amphibious Corps has alacking ability to conduct an international amphibious operation in war wherearmed combat is in focus. The main missing abilities are:1. Being able to command/be commanded in an international amphibiousoperation on account of lacking a command and control system that iscompatible with NATO.2. Being able to conduct tactical air transportations on account of lackingair transportation resources.3. Being able to conduct tactical land transportations on account oflacking armoured vehicle resources.4. Being able to engage ground targets from the sea on account of lackinga weapon system that can suppress land targets from the sea and air.5. Being able to conduct service support of all participating units in anamphibious operation on account of lacking suitable logistic platforms(larger ships).Last but not least, the Swedish Navy has not the ability to conduct larger trooptransportations at sea. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Syftet med denna uppsats är att visa hur den svenska statsmakten styr Försvarsmakten. Uppsatsenundersöker om det finns någon fastställd nomenklatur eller strategiska imperativ och i så fall vilkade är. Svensk militärstrategisk doktrin ställs i relation till den franske generalen André Beaufresstrategiska tangentbord.Uppsatsen består huvudsakligen av tre fallstudier där Sveriges riksdag och regering beslutat attsvenska militära förband skall deltaga i internationella operationer för ökad säkerhet i berördregion.Studien visar att det inte sker någon styrning från statsmakterna med hjälp av strategiska imperativutan att denna styrning endast är av administrativ karaktär. Det visar sig dock att undergynnsamma förutsättningar kan beslutprocessen om insats med svensk militär trupp genomförasmed relativt kort förvarningstid. / The purpose of this essay is to show how the Swedish parliament andgovernment rules it’s Armed Forces. The essay investigates if any approvednomenclature or strategic imperatives are used and if so, which theseimperatives are. The Swedish military strategic doctrine is compared to theprinciples of the French General André Beaufre´s strategic keyboard.The essay consists mainly of three case studies in which the Swedishparliament and government have decided to contribute with Swedish militaryunits in international operations for increased security in the region in question.The study shows that the Armed Forces are not governed by any strategicimperative from the political level. Imperatives given are only administrativeby nature. However, it has been found that within favourable conditions theprocess from a political decision could be carried out within a relatively shortperiod of time. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Syftet med denna uppsats har varit att svara på frågan: Hur påverkar den flödesbaseradelogistiken logistikledningen vid en internationell operation utförd av FM? Genom att kvalitativtanalysera teorin bakom flödesbaserad logistik (Supply Chain Management), ochFörsvarsmaktens logistikledningssystem vid internationella operationer via de tre begreppenorganisation, teknik och individ besvaras detta. Uppsatsen tar stöd av manöverteorin, ochspeciellt dess komponent uppdragstaktik, för att verifiera analysens operativa relevans.En specifik studie av det ovanstående i en NBF-miljö har också genomförts.Det empiriska underlaget baseras helt på skrivet material, och främst läroböcker avseenderespektive begrepp. De svar som analysen har givit är sammanfattningsvis;• Industriaktörerna i logistikkedjan kan ta ett större ansvar för försörjningen avutlandsbaserade förband.• Förvarsmakten bör anskaffa systemstöd som medger kommunikation med samtligaaktörer i logistikkedjan.• De civila aktörernas behov och möjligheter till kommunikation måste beaktas vidanskaffning av ett NBF-system. / The purpose of this essay is to answer the question: How does supply chainmanagement affect the logistical command and control in an internationaloperation conducted by the Swedish Armed Forces?By qualitatively analysing the theory behind Supply Chain Management andthe logistical C²-system of the Swedish Armed Forces in internationaloperations through the three concepts organization, technology and theindividual, the above question is addressed. The framework of the essay is themaneuver theory, and especially its component “Auftragstaktik” (missionorientedcommand and control), to verify the operational relevance of theanalysis. A specific study of SCM in an NCW-environment is also presented.The empirical foundation is totally based upon written materials, and foremoston textbooks concerning each concept.To sum up, the answers from the analysis are as follows;• The industrial participants of the supply chain could take a greaterresponsibility for the support of the military units based abroad.• The Swedish Armed Forces should acquire follow-up systems thatadmit communication with all participants in the supply chain.• The needs of the civilian participants and their possibility tocommunicate with the Swedish Armed Forces must be considered whenobtaining an NCW-system. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Mot bakgrund av problemet varför säkerhetspolitiska ambitioner inte alltid kan omsättas i militäreffekt eller förmåga är syftet att förklara varför Sverige trots större resurser och tydliga politiskaprioriteringar verkar ha sämre förmåga än Finland att genomföra fredsfrämjande insatser.Insatsförmåga definieras som förmåga att på ett flexibelt sätt genomföra olika verksamheter ellerlösa olika uppgifter. Svenska och finska förband i Kosovo jämförs med hjälp av sju kriterier, ochförmågan hos förbanden antas delvis spegla nationell insatsförmåga. De viktigaste slutsatserna äratt de undersökta förbanden har likvärdig förmåga, men att den svenska kontingenten haft högrepersonalkostnader samt högre kostnader för hyror, varor och tjänster. Vidare anges att de svenskametoderna för rekrytering och utbildning är något mer komplicerade och därmed merkostnadsdrivande än motsvarande finska. Slutligen framhålls svårigheterna med att dralångtgående slutsatser enbart grundade på jämförelser av personalstyrka och kostnad. / The aim of this thesis is to explain why Sweden, − despite greater resources andrelatively clear political priorities, − seems to have less capability than Finland in thefield of peace-support operations. The study seeks explanations by comparingSwedish and Finnish infantry battalions deployed in Kosovo. The comparisonincludes manning, training, readiness, flexibility, sustainability, capability ofindependent operations, interoperability and costs. In the study the followingquestions are examined:− Which of the two compared units is the most capable of carrying out differentoperations quickly and flexibly (as measured with the criteria above)?– What are the costs of manning, training and maintaining the different units?– How can differences in the capability to execute operations quickly and flexibly atnational armed forces level be explained (using the answers to the first twoquestions)?One conclusion is that the Swedish and Finnish battalions deployed in Kosovo in2003 have the same capability of executing their missions, i.e. to carry out operationsquickly and flexibly. There are however differences in costs between the Swedish andFinnish units. The main reasons for these differences are, among other things, to befound in the more expensive Swedish methods of training and the higher costs ofpersonnel in the Swedish unit. However, the study also shows that there aredifferences in administrative procedures as well between the techniques used in eachcountry when presenting costs, which make comparisons between military units fromdifferent countries more complicated than / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Den här uppsatsen behandlar svensk väpnad styrka som säkerhetspolitiskt instrument.Trots ett säkerhetspolitiskt alltmer gynnsamt läge syns Sveriges vilja, förmåga och beredskap att använda de resurserFM förfogar över att öka. Vilka är de miljöer och yttre omständigheter där FM: s resurser är avsedda att utnyttjasoch hur?Syftet med uppsatsen är att finna ett mönster som gör det möjligt att formulera stöd för en tänkbar doktrin förinsats med svensk väpnad styrka i internationella insatser. Metoden för detta är att genom en kvalitativ textanalysgranska samtliga insatser som påbörjats efter det kalla krigets slut och fram till idag. Analysverktyget som användshar tagits fram för att granska utrikes- och försvarspolitiska doktriner och tjänar därför uppsatsen syfte väl.Internationella insatser är ett bra uttryck för en praktisk politik. En heltäckande och objektiv bild av en svensksäkerhetspolitisk doktrin kräver analys även av annat underlag.Undersökningen visar att det finns ett mönster i svenskt agerande. Kriser och konflikter i Europa är av strategisktintresse för Sverige medan kriser och konflikter bortom Europas gränser är av moraliskt/ideologiskt intresse förSverige. Ett grundläggande svenskt intresse är respekten för folkrätten och insatser där militärt våld krävs måstebeslutas av FN:s säkerhetsråd. Fredsframtvingande insatser skall ske i specialförband med anställda som står i högberedskap. Insatser med större förband skall ske i ett fredsbevarande syfte med frivilligt rekryterade i lägre beredskapsgradmen med längre uthållighet.En doktrin eller en policy behövs för att ta fram nödvändiga medel. Ad hoc som politisk strategi kräver outtömligaresurser för att kunna skapa många alternativa handlingsmöjligheter. / This thesis deals with using armed forces as an instrument for Swedish security policy. Participationin Peace Support Operations (PSO) under the framework of The United Nations(UN) has been a part of Swedish Foreign Affairs and Security policy since 1948. In 1993, inthe beginning of the post cold-war period, Sweden sent armed forces to a somehow differentPSO in Bosnia-Herzegovina. This was in many ways a new kind of PSO acting under chapterVII of the UN Charter using all necessary means to enforce compliance with The UN SecurityCouncil Resolution. Swedish participation in a European crisis was possible due to the newpost cold-war security policy environment. Since 1993, Sweden has participated in PSO underthe command of THE UN, North Atlantic Treaty Organisation (NATO) and European Union(EU).Post cold war security environment with no foreseeable military threat towards Sweden, hascaused a transformation of the Swedish armed forces. Today, new tasks put an emphasis onparticipation in PSO in close cooperation with other countries and organisations. Sweden hasarmed units on seven days alert to join a multinational PSO within 30 days. This means thatthe preparedness and willingness to use armed forces as an instrument for security policy hasincreased since the cold war ended. Under what conditions should this instrument be used andhow? Is it possible to track a Swedish doctrine for international operations? This inquiryanalyses the use of Swedish armed units in PSO between 1993 and 2004 on a politicalstrategiclevel.The Swedish constitution requires a decision from the parliament when Swedish armed unitsare sent abroad for more then Peace Keeping operations. Due to this fact, the use of armedforces as an instrument is subject to a parliamentary process that gives a lot of paper to analyse.The use of armed units in PSO is a good expression for practical security policy. Eventhough it is not possible to formulate a doctrine only by this inquiry it can be a building blocktogether with other inquiries. It is also worth mentioning that a doctrine like all other analysingtools is a simplification of the reality. The real use of armed forces is influenced by a lotof reasons. It is however useful to know the conditions for using armed forces in order to developthe right means to a certain policy.The tool for this inquiry has been developed by analysing foreign affairs policies and securitypolicies. A doctrine, in short, consists of three parts.The first thing is a description of what values or interests the doctrine is supposed to protect.The willingness of using armed forces needs certain interests to be at stake. What are theSwedish interests and do they have a national or an international dimension?Secondly there needs to be a description of the threats against those values and interests. Thedefinition of security and the threats to this security is in many ways contested. What is theSwedish point of view for using armed forces?Lastly a doctrine should deal with strategies for how to encounter those threats. How shouldthe use of armed units in multinational PSO be used to fulfil political and military objectiveswill therefore be the question in this inquiry?Analysing the use of armed units in PSO gives some guidelines to support the formulation ofa doctrine. The description of threats is the weakest link. This is possibly because of the difficultiesto define security and the threats to this security within the widened security agenda oftoday. This inquiry shows in a way that security and the use of armed forces to support thatsecurity is more than lack of military threats. The prevention of conflicts and crises on the European mainland is of strategic interest forSweden. Even the international law and the respect for The UN are strategic interests. Conflictsand crises in Africa and other places are to be looked upon as of moral/ideological interest.The use of armed forces implies certain risks. If the interests at stake are weak or are not sufficientto take the risk, some decision are strengthened with more or less practical interestssuch as experience for The Armed Forces or the need to show political will. Even an argumenton the need for The UN and The EU to cooperate in PSO is used as a reason for participatingin multinational operations. If Strategic interests are at stake Sweden is willing to usearmed forces for a long duration.Even if all operations have been working under the auspices of chapter VII of the UN charter,not all of them have included Peace Enforcement (PE). This is typical for what is called SecondGeneration Peace Keeping (SGPK). Although PE has been a part of the operation thetasks for Swedish units have been mostly SGPK. There are two major deviations from thispicture. In ISAF in Afghanistan, Swedish units were tasked to strengthen the security aroundKabul. This was more PE than something else. In Operation Artemis in Democratic Republicof Congo (DR Congo) Swedish units were tasked to facilitate the establishment of a UN missionin the eastern part of DR Congo. Also this operation was more PE than something else.The last one was also a EU-led operation. This could be a watershed that points out a newdirection for the use of armed forces in the framework of European Security and Defence Policy(ESDP).The use of armed forces could also be divided in Deterrence, Compellence and Brute Force.Brute Force aims at taking total control of a defined enemy and is not very common in PSO.Deterrence is supposed to prevent crises to arise or arise anew. This could be used as a meanSof prevention or in a peacekeeping situation. PE situation might need strategies for use of violence.Compellence aims to initiate target action or stop target action. The opposing actor canstop the violence by full compliance with the condition that gives the operation legitimacy.For Sweden, this condition must be a UN Security Council Resolution. Even if Swedish unitsonly in Operation Artemis and ISAF have used PE means, this tool is not abandoned. It ishowever significant that those operations were carried out by professional officers withinunits highly specialised.There is in many ways a need for clear policy lines and corresponding necessary means includingmilitary means. This is, if nothing else, the lessons learned of the Balkan crises. TheSwedish participation in PSO since the cold war could very well be the reason for EU expectingSweden to put up a Battle Group. Such a policy needs to be followed by some kind ofdoctrine. Ad hoc as policy strategy is only possible if the means to fulfil that policy allowsalmost endless amount of courses of action. This Inquiry could be a building block for such adoctrine.To conclude, this inquiry shows that small units specialised with high readiness should bedeveloped for use on the European mainland and has PE capabilities. Larger units could beput together for use in SGPK operation globally. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Syftet med uppsatsen är att genom empirisk forskning beskriva hur statsmakten, iuppsatsen syftande på regeringskansliet och Försvarsmakten, har förberett processen kringfinansieringen av en potentiell europeisk krishantering som inte har allokerade medel istatsfinanserna för 2003? Med strukturering av Premfors policyanalys svarar uppsatsen påtvå frågor; Hur regeringskansliet och Försvarsmakten förberett beslutet om finansiering avsvenskt deltagande i en europeisk krishantering när kostnaderna överstiger anslaget förfredsfrämjande truppinsatser och om det finns skillnader i uppfattning mellan dessaintressenter kring hur finansieringen skall ske. Efter analys av ett antal intervjuer och avpropositioner, brev och skrifter framkom svaret på frågeställningarna; Regeringskansliet,men inte Försvarsmakten, har förberett sig på en finansiering utanför anlagsposten förfredfrämjande insatser. Regeringskansliet har slagit ihop två anslag till ett för att fåflexibelt management av de medel som riksdagen fördelar i statsbudgeten tillförbandsverksamhet och fredfrämjande truppinsatser. Det visade sig även attregeringskansliet och Försvarsmakten faktiskt har en tydlig skillnadsuppfattning kring huren finansiering utanför anslagsposten skall ske. Premfors analysmodell visade attpolicyproblemet ligger i ett otydligt regleringsbrev från regeringen till FörsvarsmaktenBilaga: Frågeställningar vid intervjuer / The purpose of this essay has been to, based upon interviews of administrativeofficials and analyses of governmental documents, describe how thegovernmental authorities, represented by the Ministry of Defence, ministry ofFinance and the Swedish Armed Forces, have prepared the strategic process offinancing the budget deficit of the Swedish military forces participation inEuropean Union crises management. The essay primary answers to twoquestions. How are the preparations are done and if there a difference in theactors view of how the financial issues should be resolved. The method appliedby the author was a model of policy analysis and a model of decision-makinganalysis gave the following conclusions. Preparations have been done to makeit possible to move allocated assets in the defence budget between the peacetime administration and training of the Swedish Armed Forces and SwedishArmed Forces, specific task of performing international peace keepingmissions. The essay points out that the unclear regulating instructions from thegovernment to the Swedish Armed Forces are the policy problem.Consequently, the governmental actors have a different view of how thefinance the budget deficit. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Sedan 1948 har FN påbörjat 55 fredsbevarande operationer, av vilka 15 fortfarande pågår. Ungefär likalänge har diskussioner förts om möjligheten att hålla styrkor med hög beredskap för FN-operationer.Diskussionen har behandlat stående styrkor såväl som insatsförberedda förband i egenskap avstyrkeregister. I dagsläget existerar styrkeregister vars syfte är att reducera förseningar vid stationering.Syftet med denna uppsats är att undersöka om storleken på dessa styrkeregister betingarstationeringsförseningar. Utifrån detta syfte är uppsatsens huvudhypotes ”Ju större mängdinsatsförberedda fredsbevarande styrkor, desto mindre försening för fredsbevarande operationer”.Hypotesen, tillsammans med konkurrerande förklaringar, provas med hjälp av linjär regressionsanalys.Datasetet inkluderar FNs samtliga fredsbevarande operationer (54) under perioden 1948-2000.Uppsatsens bidrag till den vetenskapliga litteraturen är att den testar en empirisk hypotes med statistiskametoder och genererar härvid ett nytt dataset. Den statistiska analysen finner inget samband mellanmängden insatsförberedda förband och stationeringsförseningar. Resultatet skall emellertid inte tolkassom att FNs ansträngningar varit fruktlösa. Vid enstaka tillfällen kan stationering ha skett skyndsamt tackvare de insatsförberedda styrkorna varvid positiva effekter uppnåtts, framförallt ur humanitär synvinkel.Studien avslutas med ett antal uppslag för framtida forskning. / Since 1948, the UN has initiated 55 peacekeeping operations out of which 15are still in progress. During virtually the same period there have beendiscussions on the feasibility of maintaining units with a high degree ofreadiness for UN operations. The discussion has covered standing forces aswell as rapid-reaction units in the form of force registers. There are currentlyforce registers in existence with the purpose of reducing reaction periodsthereby reducing deployment delays. What effect, then, have these forceregisters? The purpose of this paper is to investigate whether the size of theseregisters justifies the reaction periods and thereby reduces delays. With thispurpose in mind, the main hypothesis of this paper is: “the larger the numberof rapid- reaction peacekeeping units, the smaller the delay for peacekeepingoperations.” This hypothesis, together with competing explanations, is testedwith linear regression analysis. The dataset includes the UN’s all peacekeepingoperations during 1948-2000. This study contributes to previous research bystatistically testing an empirical proposition, and for that purpose generates anew dataset.The study finds that the occurrence of force registers and rapid-reaction unitshas not affected deployment delays on UN’s peacekeeping operations 1948-2000. Consequently, there is no support for the common assertion that rapidreactionunits have a general importance for UN’s ability to deploypeacekeeping operations on authorized time. A possible explanation to theresult is that the UN doesn’t have direct access to the rapid-reaction units.Additional possible explanations are also recorded in this study. The study alsofinds that neither the size of authorized units nor the occurrence of alreadydeployed missions, or units, in the area has any impact on deployment delays.Despite the fact that the statistical analysis finds no relationship between thesize of the rapid reaction units and deployment delays, the result should not beinterpreted as indicating that the UN’s efforts towards a rapid-reaction forcehave been fruitless. In individual cases, deployment may have been able to takeplace more rapidly, enabling the achievement of positive effects, especiallyfrom a humanitarian point of view.The study concludes by suggesting a series of possible avenues for futureresearch. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Försvarsmakten skall enligt riktlinjerna internationaliseras för att uppnå ökad interoperabilitet med andrasamarbetspartners väpnade styrkor. Syftet med uppsatsen är att bedöma om svenska chefer uppfattarbetydelsen av centrala element inom militärteorin på liknande sätt som utländska chefer.Först introduceras teori om manöverkrigföring, som utgör grunden för Sverige och NATO/EU-länder iallmänhet. Ett analytiskt verktyg skapas för att analysera inslag av manöverkrigföring. I resultatanalysenbesvaras först fyra delfrågor om graden av manöverkrigföring i doktriner och respondenters egnabeskrivningar samt hur cheferna uppfattar olika principer och funktioners relativa betydelse i olika typer avfredsfrämjande operationer.De enskilda resultatslutsatser som dras är att utländska chefer värderar överraskning högre ifredsframtvingande operationer än vad svenska chefer gör. Samma förhållande gäller också rörlighet ifredsbevarande operationer, medan svenska chefer värderar skydd signifikant högre än utländska ifredsbevarande operationer. Utländska chefer bedöms ha större vana att behandla manöverkrigföringi teoretisk framställning. Säkerheten i slutsatserna begränsas av brister i antalet svar, särskilt bland deutländska cheferna. Sammantaget kan ingen större skillnad styrkas mellan svenska och utländskachefers uppfattningar. / The Swedish Armed Forces have the recent years started a tour along theroad of Peace Support Operations. The political masters have pointed out theneed for increased interoperability with other countries. The success oftechnical interoperability is relative easy to measure.The purpose of this essay is to assess if Swedish Commanders have similaropinions as their foreign counterparts about the importance of central keywordswithin Military Theory when it comes to Peace Support Operations. This hasbeen analysed with a comparative method.The essay begins with an introduction to Maneuver Warfare and a creation ofan analytic tool. In the following the used method is presented. To sampledata for the analysis an inquiry was created and distributed to Swedish andforeign Commanders. The answers of those have been analysed by either theanalytic tool for open questions or a statistic tool for closed questions. Theanalytic tool has also been used to analyse Swedish and NATO Allied JointDoctrine.The results from the different analysis of Swedish and foreign Commandershave been brought together in a final analysis. The main conclusion from theanalysis is that Swedish Commanders have the same view as theircounterparts regarding the importance and meaning of central keywordswithin the Military Theory.The essay points out some differences when it comes to individual keywords.The foreign Commanders expressed Surprise more important in Peace-Enforcement Operations than Swedish Commanders. The same pattern wasfound for Mobility in Peace-Keeping Operations whereas SwedishCommanders expressed Protection as more important in Peace-KeepingOperations. Foreign Commanders appeared also to handle writing aboutManeuver Warfare in an easier manner.All conclusions were seen, and moderated, in the light of the quite fewanswers that were analysed, especially among the Foreign Commanders. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Våra internationella insatser är resurskrävande. Logistikföreträdare har uppgifter före,under och efter en insats. Har vi tillräckligt många logistikofficerare med rätt kvalitet föratt tillgodose framtida behov?Syftet med denna uppsats är att undersöka om utbildningen av logistikofficerare är rätt,dvs. om den är utformad för att Sverige ska kunna fullfölja de logistiskakraven/direktiven. Vidare skall uppsatsen undersöka om någon form av anpassning avutbildningens utformning och/eller omfattning är nödvändig. Undersökningen bygger påen induktiv argumentationsteknik, där en kvalitativ undersökningsmetod har används.NATO:s logistikdoktrin (AJP-04) har använts som teorianknytning.Slutsatserna i uppsatsen visar att viss del av logistikutbildningen bör anpassas, främst föratt klara de legala och kommersiella aspekterna av internationell logistik. / Swedish national security policy has shifted focus to the international arena.Swedish Armed Forces’ units have been in Bosnia and Kosovo for several years,and have also recently deployed to Afghanistan. Sweden’s active participation inthe PfP and EU Rapid Reaction Force processes also places new demands on theSwedish Armed Forces. The fact that Sweden has increased her number ofcommitments so dramatically will, amongst other factors, mean that the currentsystem of logistics will need to be reviewed. The agreed PfP objectives are to beimplemented by 2006. At the same time there is pressure to review officertraining in order to meet the increased demands of posting more officers forservice abroad. Logistics are and will remain a key function for the SwedishArmed Forces if they are to fulfil their commitments. One of the crucialquestions that must be answered is whether Sweden will be able to provideadequate logistic support for her international commitment. The question as towhether the training of logistics officers is right, that is to say, if it designed toensure that Sweden will be able to fulfil the logistic requirements or whether thescope or content of the training needs to changed, has been considered from twoangles. Firstly, the logistic directives, the agreed PfP logistic objectives and theformal training and manning requirements necessary for Sweden to fulfill herinternational commitments have been collected together and analyzed. Secondly,training has been examined, not only the formal training conducted by theArmed Forces but also the training that logistics officers have received beforeinternational deployment and the experience gained on operations. Bycomparing these two aspects it has been possible to identify the discrepancies,e.g. if officer training is adequate or if changes need to be made.In this paper an inductive approach to the question has been adopted. Themethod used has been to compare the replies received in interview firstly on theformal requirement/directives and secondly on the formal training provided bythe National Defense College (NDC). The results of these comparisons havebeen analyzed parallel with theory, in order to establish whether training needsto be changed. Theory has been based on AJP-04 (Allied Joint LogisticDoctrine), NATO’s main logistics doctrine document. The main principles inAJP-04 are: superior planning, co-operation and co-ordination, flexibility andsimplicity, and economy and synergy. Theory has been compared with theresults of interviews with officers who have held logistics appointments oninternational service.It can be concluded from the final analysis that, within Profiling and Logisticsand Man/ Log education at NDC, the discrepancies identified in this paper havebeen taken into consideration, but that changes are still needed. Changes areconsidered necessary to the teaching of the commercial and legal aspects ofinternational logistics. In addition more detailed training in NATO logistics isrequired within the Man/Log and main Staff course programmes. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Syftet med denna uppsats är att undersöka det som i militära sammanhang samlas under denengelska termen ”Medical Intelligence” eller med den svenska översättningen ”medicinskaunderrättelser”. Med uppsatsen avses att, ur ett militärt perspektiv, undersöka medicinskaunderrättelsers inverkan att lösa uppgifter såväl nationellt som internationellt, tyngdpunkten liggervid de internationella insatserna. För att få ytterligare ett djup och dimension i uppsatsen undersöksinverkan på olika militära ledningsnivåer, d.v.s. hur de medicinska underrättelserna inverkar påmilitärstrategisk, operativ respektive taktisk nivå.För uppsatsen har övergripande en kvalitativ deskriptiv arbetsmetod använts. Som teorianknytninghar valts NATO Allied Joint Doctrine (AJP 01).Uppsatsens viktigaste resultat är följande: Medicinska underrättelser ska stödja beslutsfattare,planerare och de som genomför insatser. Den viktigaste slutsatsen är att stridsvärdet är den mestavgörande faktorn i dessa underrättelser, d.v.s. möjligheterna att lösa de tilldelade uppgifterna. Omstridsvärdet är högt ökar även möjligheterna att lösa beordrade uppgifter och tvärt om. Enframgångsfaktor för medicinska underrättelse är en centraliserad ledning. USA har, som en globalaktör, valt en sådan lösning genom skapandet av AFMIC som en nationell strategisk resurs. MedSveriges Försvarsmakts ökade internatio nella engagemang, bl. a. genom EU:s krishantering bördenna funktion utvecklas. Inom alla ledningsnivåer bör rådgivare med både underrättelse- ochmedicinska kunskaper finns i syfte att stödja chefen. De hälso- och sjukvårdsrelaterade problemenär lika transnationella som den globala organiserade kriminaliteten och terrorismen. / The aim of this essay is to examine the definition of ”Medical Intelligence”.The essay will examine, from a military point of view, the medicalintelligence impact on military operations, national and international. Themain focus will be on multinational operations. Delving deeper I willexamine the impact on different command and control (C2) levels, howmedical intelligence can effect the military strategic, operational and tacticallevels.The main method for this essay has been a qualitative descriptive method.I have worked with the NATO Allied Joint Doctrine (AJP 01) for thetheoretical connections.The essay’s most important results are as follows:Medical intelligence must support decision makers, planners and operationalpersonnel on all levels. The most important conclusion is that fightingefficiency is the key factor. That means the possibility to achieve theobjectives in the planned or ongoing operation. If the fighting efficiency ishigh it is more likely to achieve the objective or vice versa.Another key factor for these types of intelligence is a centralised commandand control function. The United States of America have, as a global actor,chosen such a solution, by creating the Armed Forces Medical IntelligenceCentre (AFMIC) as a national strategic resource.With the Swedish Armed Forces´ increasing international engagements, e.g.through The European Union Crises Management, the function of medicalintelligence ought to be more developed. On all command levels, advisorswith both intelligence and medical knowledge should and must support thecommanders. The problems connected to the healthcare and medical fieldsare as transnational as those of global organised crime and terrorism. Wecannot afford to underestimate these threats. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02