Denna uppsats behandlar ämnet adoption utifrån etnicitet, identitet och anknytning ur ett livsbiografiskt perspektiv. Uppsatsens syfte är att undersöka hur internationellt adopterade vuxna upplever sin livssituation samt hur livssituationen påverkas i relation till etnisk bakgrund, identitetskapande och anknytningsmönster. Forskning visar att adopterades livssituation kan påverkas negativt av adoptionen. Vårt empiriska material är insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer, som analyserats med inspiration från en tematisk analysmetod. I vårt resultat uppger ingen av våra respondenter att de själva upplevt några problem med sin adoption. Det som de upplevt genom livet tror de inte har något med adoptionen att göra utan är slumpmässiga händelser. Det vi sett är att etniciteten och identiteten påverkas i olika kontexter däremot visar resultatet att adoptionen inte haft någon påverkan på anknytningsmönstret.

Uppsatsen behandlar en kvalitativ studie som undersöker fyra internationellt adopterades upplevelser av rasism under deras skolgång, samt deras upplevelser av skolans arbete när det handlar om att motverka rasism. Uppsatsens syfte och frågeställningar besvarades med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer vilka senare analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen av datainsamlingen jämfördes med tidigare forskning på området, utifrån ett teoretiskt perspektiv samt utifrån lagtext. Studiens resultat visar, liksom tidigare forskning, på att upplevelser av etnisk diskriminering av internationellt adopterade elever inom skolverksamheten är ett relativt vanligt fenomen. Studien påvisar också att personal som är verksamma inom institutionen många gånger har ett passivt förhållningssätt vad det beträffar att motverka och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Slutsatsen visar huvudsakligen på att internationellt adopterade elever som utsätts för rasism inte ges det stöd som de är i behov av. Detta innebär att lärare och annan skolpersonal uppvisar en del brister när det angår att följa skollagens (1985:1100) kap. 14 a – Åtgärder mot kränkande behandling.

No description available.

No description available.

Forskningen om internationellt adopterade barn har visat att dessa barn löper en större risk att få språkliga problem, jämfört med sina jämnåriga kamrater. Framförallt har problemen förknippats med svårigheter med abstrakt tänkande, även svårigheter med matematik har uppmärksammats. Forskning visar att de språkliga svårigheterna finns hos närmare hälften av alla internationellt adopterade och det som framkommit är att svårigheterna kan uppstå av två orsaker. De orsakerna som nämnts är i första hand den så kallade språkbrytningen medan den andra orsaken beror på brist på bra mat och uppmärksamhet som ofta uppstår på institutioner såsom exempelvis barnhem. Språksvårigheterna som kan uppstå är dock i de flesta fall möjliga att överbrygga. I detta arbete har intervjuer gjorts med tolv föräldrapar som sammanlagt har 22 internationellt adopterade barn som adopterats mellan tidigt 70-tal och 90-tal. Det som undersökts är i första hand hur många av dessa barn som upplevts haft svårigheter i sin språkliga utveckling utifrån föräldrarnas perspektiv. Intervjuresultaten har sedan jämförts med befintlig forskning och visar att resultaten som framkommit av intervjuerna stämmer bra överens med bilden som ges i forskningen. Nyckelord: internationellt adopterade, språkutveckling, kunskapsutveckling, språksvårigheter.

Denna studie syftar till att lyfta fram de faktorer som påverkar de adopterades livsprocess och visa vad som är avgörande för att skapa en trygg identitet. För att besvara frågeställningen har vi genomfört tio intervjuer och tagit del av en självbiografi och en självrapport. Vi har genomfört denna studie med grundad teori som metodologiskt angreppssätt, vilket innebär att vår frågeställning har vuxit fram ur datamaterialet. Resultatet visar att de faktorer som har påverkat internationellt adopterades livsprocess är en trygg kärna, att kärlek är tjockare än blod, omgivningens stöd, tacksamhet, svenskhet, adoptionens minimala betydelse, bristande intresse, öppenhet till adoptionen, anknytning till födelselandet, ambivalens inför adoptionen, adoptionens maximala betydelse och tillskrivningar kopplat till adoption. Avgörande för att skapa en trygg identitet är en trygg kärna, villkorslös kärlek, stöd från omgivningen och en svensk tillhörighet. Det teoretiska- och begreppsliga ramverk vi använt oss av är symbolisk interaktionism och begreppen stigma, identitet samt svenskhet. Den tidigare forskning vi har tagit del av är indelad i tre teman, svenskhet och rasifiering, identitetsarbete och självkänsla samt mental hälsa och välbefinnande. Den tidigare forskningen belyser dissonansen som internationellt adopterade kan erfara vad gäller svenskhet kontra ett icke-vitt utseende vilket kan resultera i identitetskriser och psykisk ohälsa.

Vi har en uppfattning om att internationell adoption och internationellt adopterade ofta associeras med TV4:s tv-program Spårlöst. Det gör att programmet har stort inflytande över vilken bild av adoption och adopterade som sänds ut i media. Vi har därför valt att göra en kvalitativ textanalys som undersöker hur Spårlöst framställer internationell adoption och internationellt adopterade. Syftet med studien är att synliggöra och kritiskt granska framställningarna. Vi hoppas att studien ska bidra till ett mediesamhälle som inkluderar adoption och adopterade mer. Studien bygger på konstruktivism och dess inriktning socialkonstruktionism. Studiens analysmaterial är valt utifrån avsnitten som visades under säsongen hösten 2016 med hjälp av den dramaturgiska kurvan. Genom att använda oss av hermeneutiken kan vi tolka textens innehåll och urskilja framställningarna i programmet. Tolkningarna stöds även av barmhärtighetsprincipen. Studiens slutsatser är att internationell adoption främst framställs som en väg till bättre förutsättningar, men också som en vinstdrivande verksamhet och som osäkert. Ytterligare slutsatser är att adopterade ofta framställs som positiva till sin adoption. Adopterade framställs även som identitetssökande och nyfikna personer, men också som personer som värdesätter familjerelationer. / Our perception is that international adoption and international adoptees often are associated with the tv-program Spårlöst shown on TV4. This could mean that the program may have a great influence over the images of adoption and adoptees shown in media. Therefore, we have chosen to do a qualitative text analysis which examines how Spårlöst portrays international adoption and international adoptees. The purpose of the study is to highlight and critically view the portrayals. We hope our study will contribute to a more including media society concerning adoption and adoptees. The study is based on constructivism and its orientation on social constructionism. The study’s analytical material is chosen from the episodes that were shown in the fall season of 2016 by using the dramaturgical curve. We can interpret the content of the text and distinguish the portrayals in the program by using the hermeneutics. The interpretations are also supported by the principle of charity. The study’s conclusions are that international adoption mainly is portrayed as a way to better conditions, but also as a profit organization and as unsafe. Further conclusions are that adoptees often are portrayed as positive towards their adoption. The adoptees are also portrayed as identity seeking and curious people. The study also shows that adoptees value relationships within the family.