• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 63
  • Tagged with
  • 63
  • 48
  • 42
  • 33
  • 18
  • 17
  • 17
  • 17
  • 13
  • 12
  • 12
  • 12
  • 11
  • 11
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Internrevisionens påverkan på avgiften för externrevision inom statliga myndigheter

Nilsson, Julia, Ryde, Amanda January 2010 (has links)
Under senare år har det gjorts flera satsningar för att utveckla och stärka internrevisionen inom statliga myndigheter och ett 60-tal myndigheter omfattas idag av den så kallade Internrevisionsförordningen. Förordningen ställer krav på att myndigheten ska ha en internrevision inrättad och för denna ställs vissa krav på kompetens och objektivitet. Inom privat sektor har studier visat att en hög kvalitet på internrevision kan leda till att avgifterna för externrevisionen sänks. Syftet med denna studie är att undersöka om internrevisionen inom statliga myndigheter har någon inverkan på avgiften för myndigheternas årliga externrevision. Detta är relevant eftersom det under de senaste åren gjorts satsningar på internrevision, samt att det finns krav på att ett visst samarbete ska ske mellan myndigheternas externrevisor Riksrevisionen och internrevisionerna. Med hjälp av en regressionsmodell baserad på tidigare studier testar vi om olika variabler för kvalitet på internrevisionen har en effekt på avgiften för externrevision hos statliga myndigheter som omfattas av Internrevisionsförordningen. Resultatet av undersökningen skiljer sig mot tidigare forskning och visar att kvaliteten hos internrevisionen inte har någon signifikant negativ påverkan på avgiften för externrevision. Orsaken till det oväntade resultatet härleder vi främst till av Riksrevisionen inte har några konkurrenter samt är anslagsfinansierade varför det för dem inte finns tillräckliga incitament att sänka sina avgifter.
22

Hoppsan behövde vi internrevision : –En studie om vikten av internrevision i företag

Näslund, Susanne, Vallström, Annsofie, Johansson, Daniel January 2008 (has links)
Problem: För några år sedan var det vanligt att företag inte hade någon internrevisor, istället tog styrelsen hand om internrevisionen och såg till att företaget hade god intern kontroll. I och med Svensk kod för bolagsstyrning har förändringar skett och vi kan idag se att flera av företagen har infört en internrevisionsavdelning i bolaget. Syfte: Syfte med uppsatsen är att undersöka hur internrevisionen har utvecklats och vilken funktion den fyller i ett företag samt vilka effekter det har för företaget och den externa revisionen. Metod: En kvalitativ metod har använts med fokus på intervjuer med olika respondenter. En litteraturstudie har också genomförts för att se hur utvecklingen av internrevision har sett ut de senaste åren. Resultat: Vi har i denna studie kommit fram till att utvecklingen av internrevision har gjort att fler av de statliga företagen uppmärksammar internrevision, vi konstaterar att den interna revisionen blivit mer legitim. Internrevisorn har många funktioner, varav några av dessa är att se till att den interna kontrollen är god samt att företaget har bra rutiner så att de uppsatta målen uppfylls. De effekter vi ser är att kvalitén på internrevision höjs i företaget och att dubbelarbete kan undvikas genom ett samarbete med externrevisorn. / Problem: For companies to have an internal auditor was not very common a few years ago, instead it was the board of directors who took care of the internal auditing and made sure the company had good internal control. Because of the implementation of the Swedish code for corporate governance changes have taken place and today we can see that several companies have introduced a department of internal auditing in the business. Purpose: The purpose with this thesis is to investigate how the internal auditing has developed, what purpose it serves in the company and what the effects are for the company and the external auditing. Method: A qualitative method has been used with focus on interviews with different respondents. A study of literature has also been carried out to see how the development of internal auditing has progressed over the last years. Conclusion: We came to the conclusion that the development of internal auditing has made more companies notice internal auditing, the internal auditing have become more legitimate. The internal auditor has many purposes, one of them is to make sure the internal control is good and that the company has good routines in order to fulfill the goals. Some of the effects we can see are higher quality on internal auditing and less double work when the internal auditor cooperates with the external auditor.
23

Granskning och utvärdering av riskhantering enligt regelverket Basel II : En studie av Handelsbankens Internrevision

Wallentinsson Geijstedt, Caroline, Möllevinge, Therese January 2009 (has links)
Denna uppsats avser att undersöka om granskningen och utvärderingen av Handelsbankens riskhantering har blivit mer tillförlitlig sedan införandet av Basel II. Basel II är ett nytt regelverk för bankers kapitalkrav som syftar till att reglera bankers risker och öka stabiliteten i det finansiella systemet. För att skapa förståelse för problemet presenteras bakgrundsinformation kring Basel II-regelverket.  För att vidare utreda problemet inhämtas och presenteras information från Handelsbanken internrevision, den utvärderande tillsynsmyndigheten Finansinspektionen samt den externa revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Resultaten av undersökningen visar på en högre tillförlitlighet på grund av ökad kompetens inom Handelsbankens internrevision. Även tillkomsten av offentlig rapportering samt Finansinspektionens ökade roll som utvärderande tillsynsmyndighet tyder på en högre tillförlitlighet. Tillförlitligheten kan dock ifrågasättas då regelverket kräver mer avancerade beräkningsmetoder som försvårar internrevisorernas granskning. Följden av detta blir att granskningens helhetsperspektiv kan förloras vilket skulle tyda på en mindre tillförlitlig utvärdering. Slutligen ifrågasätts även tillförlitlighetens betydelse.
24

Internrevision hos en statlig myndighet : Finns det ett förväntningsgap?

Kugelberg, Anja, Wessén, Linnéa January 2009 (has links)
No description available.
25

Intermrevision : - hur ser samarbetet ut mellan de interna och externa revisorerna?

Eriksson, Martina, Kleber, Emelie January 2008 (has links)
Under de senaste åren har många olika skandaler inom näringslivet uppdagats både i Sverige och utomlands. Dessa skandaler har gjort att en större fokusering har lagts på företagens interna kontroller och deras ekonomi. I och med alla de skandaler som har varit har många blickar riktats mot företagens revisorer och revision. Det är alltid styrelsen som har det yttersta ansvaret för verksamheten och inte externrevisorn. Ledningen kan till sin hjälp ha en internrevisor som är anställd i företaget och kontrollerar företagets verksamhet och effektivitet. Fördelen med en internrevisor är att den har god inblick i företaget och lättare kan upptäcka fel i den interna kontrollen och ge förslag till förbättringar i rutiner. Det jobb som de interna revisorerna gör kan inte ersätta de externas arbete men de kan komplettera det. Den externa revisorn måste övertyga sig om att de kontroller som har gjorts av internrevisorn går att lita på och är korrekt utförda. I  företagen som har en internrevisor borde det alltså betyda att det är en stor tillgång både för företaget och för de externa revisorerna. Vi vill i denna uppsats undersöka hur samarbetet mellan de interna och externa revisorerna ser ut i ett multinationellt företag.Författarnas uppfattning efter den genomförda undersökningen är att de inte har ett så nära samarbete. I analysen har det framkommit att effektiv kommunikation mellan internrevisorerna och externrevisorerna kan förhindra risken för dubbelarbete. De interna och externa revisorerna kan ha mycket nytta av varandra. Om de externa revisorerna tillvaratar det arbete som internrevisorerna gjort så slipper de göra det och kan koncentrera sig på andra saker. Medan internrevisorerna kan ha hjälp av de specialkunskaper som externrevisorerna har och på det sättet förbättra sina granskningar. De kan ha mycket utbyte av varandra och dela informationen som vardera part har. Utifrån den undersökning som författarna gjort kommer man till största delen i kontakt med två olika förhållanden och dessa är att samarbete saknas eller ömsesidigt samarbete. Författarna anser att de idag saknas samarbete mellan de interna och externa revisorerna om de ser till hur de interna revisorerna har svarat. Men det finns tendenser som visar på ett mer ömsesidigt samarbete.
26

”De är externa revisorer med sitt uppdrag och vi är interna revisorer med vårt uppdrag” : – En studie om samverkan mellan statlig internrevision och Riksrevisionen

Anheller, Henrik, Karlsson, Caroline January 2008 (has links)
Som ett led i att förstärka den effektiva kontrollen inom staten föreskrivs det att myndigheter skall ha en internrevision. Idag innehar ett femtiotal myndigheter en internrevisionsfunktion med uppdrag att granska myndigheternas interna styrning och kontroll. Vidare skall Riksrevisionen, en externrevision under Riksdagen, granska den statliga verksamheten och årsredovisningar som är upprättade av statliga myndigheter. Tidigare forskning visar på att intern- och externrevisionens arbetsområden kan anses sammanfalla i viss utsträckning. Enligt Riktlinjer för yrkesmässig internrevision (2006) anges att intern- och externrevisionen skall utbyta information och ha samordnade aktiviteter. Detta menar tidigare studier, skulle leda till effektivare revisioner. En stor del av forskningen inom detta område har dock genomförts ur externrevisionens perspektiv. Mot denna bakgrund är författarnas syfte med uppsatsen att undersöka hur samverkan mellan internrevisionen och Riksrevisionen ser ut från internrevisionens perspektiv samt utreda vilka faktorer som kan anses påverka denna samverkan. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer, fyra med internrevisionschefer vid olika myndigheter samt en processägare från Riksrevisionen. Författarna har vidare använt fyra förklaringsansatser utifrån Deutsch´s theory of cooperation and competition för att analysera intervjusvaren. Ansatserna har författarna benämnt som övergripande verksamhetsmål, koordinering av arbetsuppgifter, kommunikation och lyhördhet samt attityd och inställning. Resultaten visar att det finns en skillnad i internrevisionens och Riksrevisionens verksamhetsmål. Gällande koordinering av arbetsuppgifter sker ingen direkt uppdelning. Beroende på vilket arbetsområde som beaktas varierar graden av samverkan. Kommunikationen sinsemellan kan delas in i en formell och en informell del. Samverkan föreligger företrädesvis gällande den formella kontakten medan den informella kontakten är svårare att definiera. Slutligen visar denna studie att internrevisionen innehar en huvudsaklig positiv inställning till Riksrevisionens arbete. Faktorer som kan anses påverkar samverkan är bland annat; olika uppdrag och uppdragsgivare, Riksrevisionens förtroende för internrevisionen samt personkemi.
27

Intern & Extern revision : En studie om vad intern och extern revision innebär samt faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorerna

Lundh, Denise, Pettersson, Jenny January 2011 (has links)
Denna uppsats syftar till att beskriva och skapa en modell för vilka faktorer som påverkar revisorns roll och som därmed utgör en viktig del i koordinationen mellan intern- och externrevisorer. Bakgrunden till denna studie grundar sig på att det hela tiden sker förändrade spelregler vilket har påverkat utvecklingen av intern- och externrevision. Även revisionsskandaler har påverkat utvecklingen och det har blivit viktigare med en god intern kontroll. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som har skickats till auktoriserade revisorer där de har fått besvara frågorna utifrån deras kunskaper och erfarenheter. Studien redogör för vad intern och extern revision innebär, vilka faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorerna samt skillnader och likheter.   Det finns fyra olika roller som en externrevisor kan ha och den vanligaste, utöver lagstadgad revision är att ge fristående rådgivning. Faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorer är främst internrevisionens storlek, kunskap och erfarenhet, komplexitet, kommunikation, oberoende samt personkemi. Genom att revisorerna använder sig av en delad relation undviks dubbelarbete och en effektiv revision skapas. Den största skillnaden mellan revisorerna är att internrevisorn är anställd i företaget och fokuserar på operationella frågeställningar medan externrevisorn är anställd på uppdrag av bolagsstämman och fokuserar på den finansiella rapporteringen. Den största likheten är att båda revisorerna ska säkerställa företagets finansiella information.
28

Internrevisorers uppfattning av intressentkrav : En kvalitativ studie om internrevision inom den offentliga sektorn

Larsson, Lukas, Habib, Hanaa January 2022 (has links)
Denna uppsats har för avsikt att gå in på djupet inom ett eventuellt förväntningsgap mellan internrevisionen och dess intressenter. För att öka förståelsen analyseras internrevisorers uppfattning av intressentkraven såväl som förväntningsgapets effekt på internrevisorernas roll. Uppsatsen har genomförts genom en kvalitativ metod och en abduktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer har utförts. Därefter har en tematisk analys genomförts. Det råder en viss problematik med internrevisionens uppdragsgivare och deras involvering i kommunikationen av deras förväntningar på internrevisionsfunktionen. Problemet ligger i uppdragsgivarens kunskap om internrevisionens roll såväl som i uppdragsgivarens oförmåga att förmedla sina förväntningar. / This thesis is intended to go into the depths of a possible expectation gap between the internal auditing and their stakeholders. To increase the understanding there will be an analysis of the internal audits perception of the stakeholders expectations as well as the expectation gaps impact on the internal audit’s role. A qualitative research method where an abductive approach has been applied. The empirical data in this study was gathered through nine semi-structured interviews. Subsequently, a thematic analysis has been carried out. There is a certain problem with the internal audits principal and their involvement with the communication of their expectations for the internal audit function. The problem lies in the principal's knowledge about the internal audit’s role as well as in the principal's inability to convey their expectations.
29

Svensk kod för bolagsstyrning och förvaltningsrevision : Komplement eller substitut?

Ivemyr, Filip, Johansson, Josefina, Svennebäck Dingfors, Marika January 2008 (has links)
<p>Utgångspunkten för denna uppsats är att undersöka om införandet av Den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) och dess utökade krav avseende intern kontroll, internrevision och revisionsutskott resulterat i att informationsmängden ökat från bolaget till den externa revisorn. Vi vill vidare undersöka om Koden kan anses utgöra ett komplement till eller ett substitut för den idag lagstiftade förvaltningsrevisionen samt hur revisorer och företag ställer sig till ett eventuellt avskaffande av plikten för förvaltningsrevision. Genom att med hjälp av agentteorin analysera svar från företag som tillämpar Koden samt revisorer har vi kommit fram till följande:</p><p>- De ökade kraven avseende den interna kontrollen, internrevisionen och revisionsutskottet har bidragit till att den externa revisorn erhåller en större mängd information än tidigare. Informationen är dock av skiftande kvalitet och det är därför inte säkert att informationsgapet mellan parterna minskat.</p><p>- Koden kan inte ses som ett substitut till förvaltningsrevisionen utan snarare som ett komplement då den tillför så mycket information att den externa revisorns granskning underlättas.</p><p>- Åsikterna går isär om ett eventuellt avskaffande av plikten att revidera förvaltningen skulle vara bra eller dåligt.</p>
30

Internrevisionen vid förebyggandet mot penningtvätt i banker

Hau, Kabing, Truong, Jenny January 2019 (has links)
During the recent period, several notorious scandals about money laundering crimes or suspicions of money laundering in the banking sector have occurred in large banks operating in Sweden. Regulations on what a bank must do to prevent money laundering have become stricter over the past ten years. Money laundering or suspicion of money laundering are one of the biggest risks banks can face. A bank has an internal audit function that creates security and a balanced picture of how well processes and routines work for both the board and management. An audit carried out by the internal audit function is part of the framework for risk management in a bank. However, it is considered a challenge for the internal audit function to detect money laundering because perpetrators actively bring illegal money into the system and hide the verification chain to avoid prosecution.   The purpose of the study is to create an understanding of how the internal audit process prevents money laundering in banks that have activities in Sweden with the help of three organizational factors. The study has a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted. Furthermore, the study found indications that the three organizational factors are of great importance in the prevention of money laundering in the large banks operating in Sweden. However, the study has made great delimitations; hence, further research is needed. / Under den senaste perioden har flera ökända skandaler om penningtvättbrott eller misstankar om penningtvätt inom banksektorn förekommit i stora banker som är verksamma i Sverige. Regelverk för vad en bank måste göra för att motverka penningtvätt har blivit skarpare under de senaste tio åren. Penningtvättbrott eller misstanke om penningtvätt är en av de största riskerna som banker kan utsättas för. I en bank har man en internrevisionsfunktion som skapar trygghet och en balanserad bild av hur väl processer och rutiner fungerar för både styrelsen och ledningen. En granskning som internrevisionsfunktionen utför är en del av ramverket för riskhantering i en bank. Det anses dock vara en utmaning för internrevisionsfunktionen att upptäcka penningtvätt eftersom gärningsmän aktivt medför illegala pengar in i systemet och döljer verifieringskedjan för att undvika åtal.   Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur internrevisionsprocessen förebygger penningtvätt i banker som har aktiviteter i Sverige med hjälp av tre organisatoriska faktorer. Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerande intervjuer utfördes. Resultatet av denna studie indikerar att internrevisionens huvudintressenter är styrelsen och revisionsutskottet. Vidare fann studien indikationer om att de tre organisatoriska faktorerna har en stor betydelse vid förebyggandet mot penningtvätt i de stora bankerna som är verksamma i Sverige.  Studien har gjort stora avgränsningar; därför är detta område i behov av vidare forskning.

Page generated in 0.0762 seconds