Problem: Uppsatsens problemformulering bygger på internrevisionens position idag, internrevisionens betydelse för företagen i Sverige samt internrevisionens betydelse för företag i Sverige i framtiden Syftet: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av information från respondenter, forskare samt litterära verk hitta intressanta aspekter som likheter samt olikheter gällande dagens och den framtida internrevisionen.  Metod: Vi väljer kvalitativa metoder i våra undersökningar. Den kvalitativa metoden omfattar intervjuer med fyra svenska företag. Vi i denna uppsats försöker klarlägga om internrevisionens framtida utveckling och betydelse hos Svenska företag. Denna belysning sker med hjälp av faktorer som internrevisionens utveckling, tidigare forskningar om internrevision, organisering av internrevision, olika incitament som påverkar internrevisionen samt kommunikationskanalerna mellan internrevisorer, externrevisorer och styrelsen.   Teori: Svenska Koden för bolagsstyrning är en reglering som liknar den amerikanska modellen Sarbanes Oxley Act (SOX) som uppstod efter de omfattande skandaler och företagskonkurser i USA. Denna reglering tillämpades år 2005 för svenska börsnoterade företag i Sverige vars syfte är att skapa mervärde för företagen. Den Svenska koden har medfört höga kostnader för stora företag i Sverige i följd av nya avdelningar för internrevision. Internrevision har både kritiserats och fått en hel del beröm. Kritiken är oftast baserad på de höga kostnaderna och att det krävs stora resurser för företagen att bemöta kraven från lagen samt att funktionen är alltför byråkratisk, men samtidigt anser många att denna funktion skapar en bättre internkontroll för styrelsen, och att man lättare kan upptäcka och förebygga risker med hjälp av internrevisionsfunktionen.  Resultat/ Slutdiskussioner: Vi har i vår uppsats upptäckt att internrevision är en viktig kontrollfunktion hos svenska företag vid riskförebyggande samt mervärdeskapande åtgärder. Vi kan konstatera att internrevision är i behov av högre utbildningsformer då oftast internrevisorer saknar vissa färdigheter, och detta kan bidra till högre kostnader i form av anställning av externa internrevisorer. Vi anser att det krävs mer internationell reglering kring internrevision då många svenska företag agerar allt oftare på en global marknad. Vi tror att internrevision kommer att få större betydelse hos mindre företag, då många småföretag kan komma att upptäcka fördelarna med denna funktion. / Problem: This papers problem is built on the internal audit position today, the significance for the companies in Sweden and the future.  Purpose: The purpose of this paper, with help from information from the respondents, and literature, are to find interesting aspects, like similarity, differences - of the significance of internal audit today and in the future  Method: We have chosen a qualitative method for our studies. The qualitative method regards interviews with four Swedish companies. We have in this paper tried to map the internal audit future development and significance within Swedish companies. This illustration is based by factors like the internal revisions development, previous science about internal audit, organization of internal audit, different incentive that influence the internal audit and the communication channels between internal and external audit and the board.  Theory: The Swedish codes for the board rule are a regulation that is similar to the American model Sarbanes Oxley Act (SOX) that developed after the scandals and liquidations in USA. This regulation was applied in 2005 for the Swedish noted companies in Sweden whose purpose is to create credit value for the companies. The Swedish code has brought high costs for big companies in Sweden, as a result of new departments for internal audit. The function for this has been criticized and has had a lot of praise. The criticism is often based on the high costs and that it takes large resources for the companies to meet the demands from the law, and that the function is too bureaucratic, but in the same time many consider it to create a better internal control for the board. You can also easier see and prevent risks with the help of internal audit.  Result: We have in our paper discovered that internal audit is an important control function within Swedish companies, when it comes to prevent risk and to create more value actions. We can establish that internal audit is in need of higher education, mostly because internal auditors lack skills and this can contribute to higher costs for the companies because they have to employ external auditors. We consider that it takes more international regulation around internal audit, because many Swedish companies act far more on the global market. We believe that internal audit will have much more significance within smaller companies; this because the small company has began to discover the advantage with this function

In order for a business management to be able to make informed decisions for their companies need enterprise management system regularly checked by internal audits. The aim of purpose with this work was to develop a working manual for integrated internal audits. This was done through a litterature study and interviews with auditors. An in-depth interview was conducted with an experienced auditor to get more understanding and depth of the internal audits process, and how the manual could be designed. Discussions were held with the person responsible for environment, health and safety at Swedspan Hultsfred to adjust the manual to the company’s internal management system. The manual contains of eight parts starting with an introduction followed by deviding of the company, a three-year plan, a list of demands, questions-template, tips on how questions should be asked and ending with an evaluation. The manual has been tested and confirmed in practice by the author. The conclusions drawn in the report is that companies integrate their internal audits, which requires the auditor to have experience to succeed in performing internal audits. By using the manual, it is intended that the auditor should learn more on internal audits during the work. Top tips for implementing an integrated internal audit include: To make a schedule, ask good questions and to evaluate the work. / För att en företagsledning ska kunna ta välgrundade beslut för sitt företag behöver företagets ledningssystem regelbundet kontrolleras med hjälp av internrevisioner. Syftet med arbetet var att få fram en fungerande handbok för integrerade internrevisioner. Detta gjordes genom en litteraturstudie samt intervjuer av revisorer. En längre intervju genomfördes med en erfaren revisor för att få mer förståelse och djup för hur internrevisioner genomförs samt hur handboken kunde läggas upp. En diskussion fördes med den ansvariga personen för miljö, hälsa och säkerhet på Swedspan i Hultsfred för att få fram hur ett företag vill att handboken ska se ut. Manualen innehåller åtta delar som börjar med en introduktion följt av uppdelning av bolaget, en treårsplan, en lista med krav, frågemall, tips om hur frågor bör ställas och slutar med en utvärdering. Slutsatser som dras i rapporten är att företag integrerar sina interna revisioner, och att revisorn då behöver ha erfarenhet för att lyckas med att genomföra internrevisionerna. Genom att använda handboken så är det meningen att revisorn ska lära sig mer om internrevisioner under arbetets gång. De bästa tipsen för genomförandet av en integrerad internrevision är bl.a. att göra en tidsplan, ställa bra frågor och att utvärdera arbetet.

<p>Problem: Internrevision har hamnat i fokus på grund av nationella rapporter och regelverk såsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare års redovisningsskandaler medför ett ökat tryck på företag att ha en väl fungerande internrevision som säkerställer den interna kontrollen samt förbättrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter är under förändring. Vilka faktorer har inverkat på den förändrade rollen samt vilka konsekvenser har förändringen medfört?</p><p>Syfte: Syftet är att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag. Vidare har vi som avsikt att beskriva och förklara hur internrevisorerna upplever att yrkesrollen och arbetsuppgifterna har förändrats under de senaste fem till tio åren. Vi ämnar även förklara orsaker till förändringen samt vilka konsekvenser den medfört för internrevisorerna.</p><p>Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där sex internrevisorer som är medlemmar i Internrevisorernas förening intervjuades. Intervjuerna var semi-strukturerade där tre av intervjuerna genomfördes personligen och tre via telefon.</p><p>Referensram: Referensramen behandlar begreppen revision, intern kontroll och internrevision. En redogörelse av internrevisionens struktur och rapportering, internrevisorns roll och arbetsuppgifter, revisionsformer, principer samt olika riktlinjer och lagar som påverkar internrevisorn görs. Institutionell teori som berör förändringar i organisationer samt tre tidigare studier inom internrevision beskrivs också.</p><p>Slutsatser: Internrevision definieras av samtliga internrevisorer som en funktion som granskar och säkerställer organisationens interna kontroll samt ger förbättringsförslag. Idag utförs mer övergripande revision samt internrevisorerna är ge-nom sin rådgivning mer proaktiva. Orsaker till den förändrade rollen är bland annat regleringar och ökat utbildnings- och kompetenskrav. Konsekvenser av den förändrade rollen är att internrevisorerna blivit mer delaktiga i hela verksamheten samt att arbetsbördan ökat.</p>

<p>Senare års skandaler inom näringslivet har allvarligt skadat allmänhetens förtroende för bolagsstyrningen. Som ett svar på detta togs i USA en detaljerad lagstiftning fram, i form av SOX. I Sverige, har som en av de sista länderna i Europa istället arbetats fram en svensk kod för bolagsstyrning. I och med detta har bolagsstyrning och intern kontroll fått ett ökat fokus och tanken är att den finansiella informationen från bolagen skall bli mer tillförlitliga.</p><p>Syftet med denna rapport är att identifiera förväntade effekter av hur de nya kraven på bolagsstyrning kommer att påverka de externa revisorernas arbete. Speciellt var det gäller samarbetet med internrevisionen och säkerställandet av den finansiella rapporteringen.</p><p>Vi har valt en kvalitativ metod, med djupintervjuer av semistrukturerad art. Respondenterna i undersökningen är både extern och internrevisorer med gedigen erfarenhet, samt FARs ordförande. Dessa valdes för att få en djupare förståelse för våra frågeställningar om förväntade effekter.</p><p>De slutsatser som vi gjort är att samarbetet mellan intern- och externrevisionen förväntas öka genom samplanering och minimering av dubbelarbete, speciellt inom intern kontroll. När det gäller externrevisionens arbete så kommer revisionsinsatsen att öka genom en ökad testning av intern kontroll och dokumentation av dessa tester. Organisationsförändringar med revisionsutskott/kommitté förväntas också höja oberoendet för externrevisionen som får ett bättre samarbete med styrelsen istället för bolagsledningen.</p>

<p>The problem area was identified due to the fact that research within internal audit is fragmented and insufficient, simultaneously to internal audit becoming more common in the public debate. Crises and scandals in companies such as Enron in the US and Skandia in Sweden have resulted in new regulations regarding how companies should be governed. These regulations have been established in Sarbanes Oxley Act (SOX) in the US, and in Sweden the Swedish code for corporate governance will be implemented in 2005. The regulations imply that companies must provide sound internal control and to accomplish that, companies should have an auditing and consulting internal audit function. The Swedish code for corporate governance denotes that companies can decide to comply or explain why the code is not complied. SOX on the other hand require that the regulation is being followed. The raised question is how internal audit is performed. International research has thrown light upon this question but few studies have been made in a Swedish perspective.</p><p>The purpose with this thesis is to describe the role of internal audit in Swedish companies, to examine if the role is perceived as a watchdog or as a consultant, and to analyze to what extent present regulations affect internal audit.</p><p>The choice of method in the thesis has taken the form of a profound qualitative research in three companies accompanied by a quantitative research to examine if the results from the qualitative study could be confirmed. The qualitative research consisted of interviews with three companies, which all have an established internal audit function. The interviews were followed by a questionnaire presented to all companies listed on the Swedish stock exchange most traded A-list.</p><p>The results show that of the companies listed on the Swedish stock exchange most traded A-list only 32 percent have an internal audit function. This can be perceived as low when previous studies in the area have shown that internationally it is a common function. In the companies where there is an internal audit function, the role has mainly transformed back to a watchdog perspective from previously been heading towards a consulting role. This shift in the role of internal audit mostly derives from the exceeded regulations within corporate governance.</p> / <p>Det identifierade problemområdet tar sin början i att forskning inom internrevision är fragmenterad och ofullständig samtidigt som internrevision har blivit allt vanligare i den allmänna debatten. Kriser och skandaler i företag som till exempel Enron i USA och Skandia i Sverige har lett till nya regleringar hur företag ska styras och förvaltas. Dessa regleringar har tillkommit i form av Sarbanes Oxley Act (SOX) i USA och i Sverige kommer Svensk kod för bolagsstyrning att implementeras under 2005. Regleringarna säger bland annat att företaget måste tillgodose en god intern kontroll och att företagen för att uppnå detta, bör ha en granskande och konsulterande internrevisionsfunktion. Den svenska koden anger dock att företaget kan välja att i stället förklara varför koden inte efterföljs, detta till skillnad från SOX som kräver att regelverket följs. Frågan väcks hur internrevisionen i företag ser ut. Viss internationell forskning har belyst denna fråga, men studier i ett svenskt perspektiv lyser med sin frånvaro.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva internrevisionens roll i svenska företag, att undersöka om rollen upplevs som övervägande granskande eller konsulterande, samt att analysera i vilken utsträckning aktuella regelverk påverkar internrevisionen.</p><p>Metodvalet i uppsatsen har tagit sig uttryck i en djupgående kvalitativ undersökning av tre företag, åtföljt av en kvantitativ undersökning för att undersöka om resultaten från den kvalitativa studien bekräftas. Den kvalitativa undersökningen består av intervjuer med tre företag som alla har en väl etablerad internrevisionsfunktion. Efter dessa intervjuer formulerades ett antal frågor som sammanställdes i en enkät. Dessa frågor ställdes till företag på Stockholmsbörsens A-lista, mest omsatta.</p><p>Resultaten som framkom, visar att av företagen på Stockholmsbörsens A-lista, mest omsatta, är det enbart 32 procent som har en internrevisionsfunktion vilket kan anses som lågt då tidigare studier inom området pekar på att det internationellt är en vanlig funktion hos företagen. Där det finns en internrevisionsfunktion har dess roll till övervägande del gått tillbaka till att bli alltmer granskande, från att tidigare ha varit på väg mot en konsulterande roll. Detta skift i internrevisionens roll har framförallt sin grund i den ökade regleringen inom corporate governance.</p>

Introduktion Den interna revisorn antas ha bättre insyn i företaget än den externa. Enligt agentteori maximerar internrevisorn sin egen nytta, vilket ifrågasätter dennes oberoende. Dagens forskning är delad i två perspektiv där den interna revisionen och de externa revisionskostnaderna har ett positivt eller negativt samband. Den rådande trenden med ökad intern revision och kontroll i samband med den nya kontext som skapats genom de under 2000-talet införda regelverken motiverar och aktualiserar studien. Syfte Syftet med denna studie är att förklara hur den interna revisionen påverkar kostnaden för den externa revisionen i svenska noterade bolag. Metod Studien har en kvantitativ forskningsstrategi och en deduktiv forskningsansats. Genom dokumentstudier har data för svenska noterade företag samlats in och med hjälp av en regressionsmodell analyserats. Operationalisering har skett i enlighet med tidigare forskning och internrevisionens förekomst har mätts med en dummyvariabel. Slutsats Studiens resultat visar att internrevisionens förekomst har ett starkt signifikant positivt samband med kostnaden för den externa revisionen. Studien finner att företag med internrevision får högre revisionskostnader, men att de bakomliggande orsakerna kan vara krav på ökade kontroller. Tidigare forskning bekräftar resonemanget och att efterfrågan på ökad kontroll leder till ökade investeringar i både den interna och externa revisionen. Studiens resultat implicerar att internrevisionen används av företagsledningen för att signalera förtroende till ägarna. / Introduction The internal auditor is assumed to have a greater insight in the firm than the external auditor. Agency theory tells us that the internal auditor maximizes his own utility, which questions his independence. The current research is divided into two perspectives where the internal audit and the cost of the external audit has a positive or a negative relationship. The prevailing trend of increased internal audit and control together with the new context created in the 21th century with introduced regulations motivates and actualizes this study. Purpose The purpose of this study is to explain how the internal audit impacts the cost of the external audit in swedish listed firms. Method This study has a quantitative research strategy and a deductive research approach. Data from swedish listed firms has been collected through studies of documents and analyzed with a linear regression. Operationalization has been made in accordance with previous research and the presence of internal audit has been measured with a dummy variable. Conclusion The result of this study shows that the presence of internal audit has a strongly significant positive relationship with the cost of the external audit. The study finds that firms with internal audit increase their audit costs, but that underlying reasons might be demand for greater control. Previous research confirms the argument and that demand for greater control leads to greater investments in both internal and external audit. The result of this study implies that internal audit is used by management to signal trust to the shareholders.

Problem: På grund av alla företagsskandaler som upptäckts de senaste åren har många länder infört koder eller regler om hur bolag skall hantera bolagsstyrning. År 2002 införde USA Sarbanes Oxley Act (SOX) som är ett omdiskuterat regelverk. I Sverige kom år 2005 svensk kod för bolagsstyrning som är en rekommendation som bygger på principen “följa eller förklara”. I och med dessa koder har fokusering på internkontroll blivit allt viktigare. En rapport om internkontroll är något alla bolag som måste följa bolagskoden skall ha i sin finasiella rapport. En annan funktion som blivit allt viktigare i bolagen är internrevision. Denna funktion är dock ej obligatorisk enligt bolagskoden. Vi vill genom införandet av dessa koder och regelverk studera och jämföra hur bolag i Sverige hanterar sin bolagsstyrning, internkontroll, internrevision och riskhantering. Syfte: Syftet med denna uppsats är att granska hur banker och andra typer av företag tillämpar svensk kod för bolagsstyrning samt SOX. Dessutom kommer en jämförelse om hur banker och andra typer av företag hanterar internkontroll, internrevision samt riskhantering. Metod: Studien börjades med att samla in information och skapa en referensram genom bland annat böcker, artiklar och internetkällor. En jämförelse mellan valda bolag gjordes genom att studera respektive årsredovisningar. Resultat: Efter att ha studerat och jämfört de valda bolagen har det visat sig att få av dem gör avvikelser. Det är endast två av de studerade bolagen som gör detta. Nästan alla studerade bolag skriver i sin årsredovisning att de utgår från COSO- modellen när det gäller deras internkontroll rapport i den finasiella rapporten. De två bolag som inte nämner detta har efter jämförelsen konstaterats att de följer COSO- modellen helt eller delar av den. De flesta studerade bolagen har en intern-revisionfunktion. Det är endast ett bolag som inte har detta. Undersökningen har visat att internrevision blir allt vanligare i bolag. Riskhantering i bolagen blir allt viktigare. Banker använder sig av Basel II, vilket är ett resultat av att en ny lag infördes 1 februari år 2007. Medan företag använder sig av antingen ramverk eller har delat in risker i olika grupper.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur Toyota Material Handling Sweden AB organiserar sitt arbete med internkontroll och styrning, samt vilka grundläggande förutsättningar som finns för att erhålla en god internkontroll.  Avgränsning: Denna studie är avgränsad till Toyota Material Handling Sweden AB och dess ekonomiavdelning. På grund av begreppets omfattning klargörs här att studien enbart kommer fokusera på den interna kontrollen och styrningen, det vill säga den kontroll företaget själva utför.   Metod: Denna studie präglas av en kvalitativ metod, en intern fallstudie för att nå djupare förståelse i studiens undersökta företag.  Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen i denna studie baseras på teorier och tidigare studier kring riskhantering, internkontroll, internkontrollens ramverk samt internrevision.  Empiri: I empirin sammanfattas primärdata bestående av en öppen intervju och två semistrukturerade intervjuer öga mot öga, varav en i kombination med en observation, samt sex intervjuer via mejl.  Slutsats: Toyota Material Handling Sweden AB har en väl utvecklad och ständigt närvarande internkontroll genom värderingar, rutiner och ramverket J-SOX. Företaget lägger stor vikt på att integrera alla individer i verksamheten för att nå målen. För att upprätthålla en god internkontroll utgör individerna en grundläggande förutsättning, tillsammans med utbildning, kompetens och uppföljning. / Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how Toyota Material Handling Sweden AB organizes their work in regards to internal control, as well as investigate what essential conditions that are necessary to receive good internal control.  Delimitation: This study is limited to the finance department of Toyota Material Handling Sweden AB. The scope of this study concerns internal control only, that is, the control that the company performs itself.  Method: This study is characterized by a qualitative method. An internal case study to gain a deeper understanding of the study's investigated company.  Theoretical framework: The theoretical framework in this study is based on theories and previous studies on risk management, internal control, internal control framework and internal auditing.  Empirics: The empirics summarizes primary data consisting of an open interview and two semi-structured interviews eye-to-eye, one of them in combination with an observation, and six interviews via email.  Conclusion: Toyota Material Handling Sweden AB has a well developed and constantly present internal control through values, routines and the J-SOX framework. The company highlights the importance of integrating all individuals into the business to achieve the goals. In order to maintain good internal control, individuals are an essential condition, together with education, competence and follow-up.

Internrevisionen påverkar interna och externa intressenter till företaget. Två intressenter som bland annat påverkas är företagsledningen och externrevisionen. För att internrevisionen ska ge önskad effekt är det viktigt att den håller sig objektiv gentemot företaget. Därför är det viktigt att internrevisionen inte påverkas av företagsledningens mål och incitament. Internrevision av hög kvalité kan bidra till externrevisionen, eftersom externrevisionen kan använda sig av internrevisionens arbete vid granskningen av företaget. Detta väcker vårt intresse för att utforska hur internrevisionen samverkar med företagsledningen och externrevision, samt vad internrevisionens roll är i företaget. Syftet med studien är att utifrån internrevisionens och företagsledningens perspektiv utforska hur internrevisionen samverkar med företagsledningen och externrevision. Genom att studera hur de samverkar kan en förståelse för internrevisionens roll i företaget skapas. Studien har en deduktiv ansats med inslag av induktion. Med utgångspunkt från tidigare forskning kring internrevisionens roll, samt intressent- och agentteorin, har olika faktorer som påverkar internrevisionens samverkan med företagsledningen och externrevision identifierats. För att skapa förståelse kring faktorerna utförs en kvalitativ studie baserad på semi-strukturerade intervjuer. Slutsatsen av studien är att internrevisorn och företagsledningen arbetar nära varandra och kommunicerar kontinuerligt. De strävar efter att arbeta mot samma mål för att tillsammans förbättra företagets verksamhet. Internrevisionens samverkan med externrevisionen visar att de har mest kontakt när den externa revisionen utförs, men att externrevisionen använder sig av internrevisionens arbete. Slutsatsen visar också att internrevisionens roll innebär att hålla företaget inom ramarna för interna och juridiska krav, samt att internrevisionen bidrar till en effektiv verksamhet.

Bakgrund Internrevisionen i svenska banker är något som ständigt har utvecklats i takt med de förändringar bankerna har genomgått under åren. Funktionen har gått från att vara relativt oprioriterad till att idag vara en viktig hörnsten i svensk bankverksamhet. Denna studie kommer därför undersöka hur internrevision skapar värde i svenska banker. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur internrevision skapar värde i svenska banker. Metod Studien är kvalitativ och utförs genom en induktiv ansats med deduktiva inslag. Teorier berörande värdeskapande, agentteorin, risk management, intressentteorin med flera lyfts upp i den teoretiska referensramen. Empiriska data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och därefter sker en tematisk analys av detta. Resultat Studiens resultat visar att värdet som upplevs av internrevision i svenska banker är flerdimensionellt. Internrevision skapar värde genom att säkerställa en hög kvalité vad gäller implementering av regelverk och styrning. Funktionen skapar också värde genom att förebygga brister som kan leda till stora sanktioner och förluster i den operativa verksamheten, genom att skapa ett förtroende hos kunder samt genom att skapa en trygghet hos olika intressentgrupper kring att banken sköts på rätt sätt. / Introduction The internal audit in Swedish banks is something that has constantly evolved in line with the changes that the banks in Sweden has gone through during the recent years. The function has gone from being relatively non prioritised to being an important keystone in the Swedish banking sector. This study is therefore going to investigate how internal audit creates value in Swedish banks. Purpose The purpose of the study is to investigate how internal audit creates value in Swedish banks. Method The study is qualitiative and is performed through an inducitve approach with some deductive elements. Value-creation, agency theory, risk management, stakeholder’s theory and more are highlighted in the theoretical frame. The empirical data has been collected through semi-structured interiews and then we applicate a topical analysis. Results The results of the study show that the perceived value of internal audit in Swedish banks is multidimensional. Internal audit creates value by ensuring high quality in terms of implementation of laws and governance. The function also creates value by preventing faults that could lead to big sanctions and losses in the operational business, by creating customer confidence and by creating a security for different stakeholders with the fact that the bank is properly managed.