<p>Att samtala kring böcker är en arbetsmetod som många författare lyfter som en viktig och betydelsefull i undervisningen. Huvudsyftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs två och tre upplever samtal kring böcker. Undersökningen ämnar även se vad eleverna anser att samtal om böcker bidrar till, samt hur de upplever bokläsning.</p><p>Tidigare forskning finns inom det nämnda ämnet, men med fokusering på lärarens uppgift. Denna studie fokuserar istället på hur eleverna upplever samtal kring böcker.</p><p>Studien bygger på en kvalitativ undersökning där intervjuer med 41 elever på tre olika grundskolor gjorts. Urvalet av eleverna gjordes med kravet på att samtal kring böcker används eller har används i undervisningssituationer. Intervjun grundar sig i öppna frågor, detta för att på bästa sätt försöka locka fram hur eleverna reflekterar kring samtal om böcker.</p><p>Undersökningen visar att samtal om böcker är en arbetsmetod som pedagogerna ute i verksamheten inte använder. Att tillsammans med klasskamrater diskutera kring en gemensamt läst text är någonting som eleverna i undersökningen inte deltar i under lektionstid. Däremot sker ett samtal inför klasskamraterna om en enskilt läst bok. Studien visar även att en stor del av de elever som deltagit i intervjuerna ser samtal om böcker som någonting roligt och positivt. Vissa elever berätta dock att samtal kring böcker orsakar nervositet och osäkerhet.</p>

Att samtala kring böcker är en arbetsmetod som många författare lyfter som en viktig och betydelsefull i undervisningen. Huvudsyftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs två och tre upplever samtal kring böcker. Undersökningen ämnar även se vad eleverna anser att samtal om böcker bidrar till, samt hur de upplever bokläsning. Tidigare forskning finns inom det nämnda ämnet, men med fokusering på lärarens uppgift. Denna studie fokuserar istället på hur eleverna upplever samtal kring böcker. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där intervjuer med 41 elever på tre olika grundskolor gjorts. Urvalet av eleverna gjordes med kravet på att samtal kring böcker används eller har används i undervisningssituationer. Intervjun grundar sig i öppna frågor, detta för att på bästa sätt försöka locka fram hur eleverna reflekterar kring samtal om böcker. Undersökningen visar att samtal om böcker är en arbetsmetod som pedagogerna ute i verksamheten inte använder. Att tillsammans med klasskamrater diskutera kring en gemensamt läst text är någonting som eleverna i undersökningen inte deltar i under lektionstid. Däremot sker ett samtal inför klasskamraterna om en enskilt läst bok. Studien visar även att en stor del av de elever som deltagit i intervjuerna ser samtal om böcker som någonting roligt och positivt. Vissa elever berätta dock att samtal kring böcker orsakar nervositet och osäkerhet.

Avsikten med vår studie är att, genom en kvalitativ intervjustudie, förstå uppfattningar av gymkedjan SATS marknadsföring. Vi har valt att genom ett målstyrt urval förstå hur medlemmar och icke-medlemmar på SATS uppfattar företagets reklamblad som producerats de senaste fyra åren. För att ta reda på hur dessa uppfattningar ser ut, har vi med en semi-strukturerad intervjuguide, intervjuat 10 respondenter; fem medlemmar respektive fem icke-medlemmar. Med material från dessa intervjuer har vi genomfört en tematisk analys som formats av begrepp som upprepats under intervjuernas gång. Dessa har därefter analyserats för att förstå vilka likheter och skillnader som finns i uppfattningarna – främst mellan medlemmar och icke-medlemmar. I samband med våra intervjuer har vi även haft avsikt att förstå hur uppfattningen påverkas av teoretiska begrepp såsom PR, rykte, image och visuell kommunikation. Resultatet visade att det finns en relativt lik uppfattning hos båda grupperna i förhållande till känslor som uppstår i mötet av reklamerna. Medlemmarna förhåller sig generellt mer positivt till reklamerna än vad icke-medlemmarna gör. PR, image, rykte och visuell kommunikation har även visat sig spela roll i hur uppfattningen konstruerats, då begreppen ligger till grund för respondenternas generella åsikt av företaget vilket i sin tur påverkar hur de förhåller sig till företaget och även reklambladen. Visuell kommunikation har uttryckts vara viktig för att skapa starkare identifikation och motivation.

Syfte: Studiens syfte är att belysa hur pedagogerna beskriver sitt arbete för att stödja barn med leksvårigheter genom att, bland annat, skapa en stimulerande lekmiljö.Metod: För att besvara studiens frågeställningar genomfördes åtta kvalitativa intervjuer, med informanter från olika förskolor i storstaden. Den insamlade empirin analyserades därefter utifrån studiens teoretiska perspektiv, det sociokulturella perspektivet.Resultat och slutsats: Studiens resultat indikerar att de yrkesverksamma pedagogerna är positiva i att stödja barn i sitt lekande. De hade även skiftande uppfattningar om orsakerna bakom barnens leksvårigheter såsom ogynnsam lekmiljö, blyghet, otrygghet och att pedagogerna själva inte deltar i leken. Resultatet talar även för att bristande samarbete mellan förskolan och hemmet samt verksamhetens utbud kan ha en påverkan i barnens förutsättningar i lek. Likaså kan pedagogernas förhållningssätt ha betydelse för barnens lekutveckling.

Denna studie har analyserat hur polisen uppfattar att deras yrke framställs och representeras i tv-serien Tunna blå linjen som visas på SVT. Detta har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod som bygger på semistrukturerade forskningsintervjuer. I intervjuerna har sex poliser, som tagit del av de första sex avsnitten av Tunna blå linjen intervjuats med hjälp av en på förhand konstruerad intervjuguide. För att analysera intervjusvaren utgår studien från representationsteori, identitetsteori och teorier om polisjargong och polishumor. Syftet med studien var att undersöka hur polisen anser att deras yrke framställs i tv-serien, om denna ger en bild som enligt verksamma poliser stämmer överens med deras upplevelse av yrket.    Studien visar att poliserna som intervjuades anser att deras yrke representerades på ett mer övertygande sätt än vad polisyrket brukar göra i dramaserier. Dock finns det vissa invändningar mot att viktiga delar i deras yrke spetsas till en aning, eller inte skildras över huvud taget. Detta har dock intervjupersonerna översikt med då de anser att dessa delar inte passar in i dramaformatet. Intervjupersonerna väljer dock att fortsätta ta del av serien då de attraheras av dramat, men också för att de anser att skildringen i tv-serien är så pass bra att de kan relatera till många delar av yrket. Intervjupersonerna kan också relatera till den identitet som skildras i tv-serien, och kan se stora likheter på jargongen och gemenskapen som utspelar sig mellan kollegorna i Tunna blå linjen. / The purpose of this bachelor thesis is to examine how the police believe that their profession is portrayed in the tv series Tunna blå linjen that is shown on Sveriges Television, SVT. Does the show give a depiction that according to active police officers is consistent with their experience of the profession. To accomplish the results of this study it has completed six qualitative and semi-structured interviews. The respondents are active police officers and they all have consumed the first six episodes of the show Tunna blå linjen. The study relates to the representations theory, the identity theory and a theory about police jargon and humor.  The results of this bachelor thesis shows that the respondents believe that the tv series Tunna blå linjen represents their profession in a more convincing way than the police profession usually does in other tv drama series. But however, they did react to the fact that the series did not show, for example all the paperwork they need to handle every day, and aggrandize some aspects of their profession, like the emotions of the characters. However, the interviewees are aware that these aspects have to be compromised for a drama series, and therefore they are indulgent.