Sustainability is a more relevant subject today than it has ever been before. A common definition of sustainability is to divide it into three dimensions, economic, social and environmental sustainability. Back in time, companies have been reporting their sustainability work for a long time. Many companies report their sustainability because external and internal stakeholders demand it, for example, it is demanded by many consumers. The year of 2016 a new lay came in the Annual Accounts Act. 6 chapter § 10 says that large companies now must present a sustainability report (SFS 1995: 1554). Sustainability reporting can, according to Frostenson et al. (2015 p.15) be used as an internal control mechanism for measuring, controlling and setting. Through a qualitative study on FMCG companies that by law must establish a sustainability report. The purpose of this study was to investigate how FMCG companies used the company's sustainability report. Furthermore, the study aimed to investigate the role of the sustainability report in the stores from an employee perspective. This was done by doing ten semi-structured interviews that were conducted with decision makers in FMCG companies. The control instruments that are mainly used in FMCG companies to work with sustainably were planning, cybernetic systems and culture. Rewards and replacement were not used as a control instrument and administrative controls were used by some stores. The sustainability report was used partly in cybernetic systems, administrative controls and planning.

Presently environmental and ethical matters are in the centre of attention and companies producing sustainability reports have become more common. It has also started to become more and more ordinary to assure these sustainability reports by an external part. However, the amount of assured sustainability reports differs a lot between different countries. There can be several reasons for why the companies chose to get the sustainability report assured. Previous studies state that the choice to produce sustainability reports can be re-lated to theories like the legitimacy theory, stakeholder theory and the agent theory. Other aspects that can affect the decision to construct a sustainability report can according to prior studies be different company characteristics and the national culture in the country in which the company is operating. What the authors would like to know is whether these theories and studies also can be applicable when it comes to explaining a company’s choice of assuring their sustainability report. The purpose with this thesis is to describe and explain to what extent a connection can be found between a company’s choice of assuring its sustain-ability report and its company characteristics and also the national culture. The different company characteristics that have been studied are the size of the company, the industry in which the company operates in, earlier experience from sustainability reporting and the choice of how the sustainability information is presented. To be able to study the impact of culture Hofstede’s five cultural dimensions have been used. The authors have in their study been able to use a database produced by KPMG. The au-thors have only focus upon a part of the information that is available in the database and in this study are 608 companies included. The authors of this thesis have chosen to use a quantitative approach and a statistical study has been made. The authors have chosen a quantita-tive study due to the large sample. For the statistical study the authors have used SPSS. The result from this study shows that there is a weak connection between the different company characteristics and the choice to assure the sustainability report. The strongest connection was found between earlier experiences and assuring. The study does also display a connection between the assuring of sustainability reports and culture. However, here the connection is not that strong as with the company characteristics. There are three out of five cultural dimensions that demonstrate a connection. To conclude, both the different company characteristics and the culture have a certain impact on the choice to assure or not assure the sustainability report. However, the authors believe that this is only some of the factors that can have an impact of the choice to assure the sustainability report. / För närvarande är miljö- och etikfrågor i stort fokus, och allt fler företag börjar producera hållbarhetsredovisningar. Även antalet företag som låter sin hållbarhetsredovisning bli granskad av någon utomstående ökar. Förekomsten att granska sin hållbarhetsredovisning varierar dock kraftigt mellan olika länder. Det kan finnas flera olika orsaker till varför företagen väljer att granska sina hållbarhetsredovisningar. Tidigare studier menar att valet att hållbarhetsredovisa kan kopplas till teorier så som legitimitetsteorin, intressentteorin och agentteorin. Andra aspekter som kan påverka valet att framställa en hållbarhetsredovisning kan enligt tidigare studier bero på olika företagsegenskaper och nationella kulturer. Vad författarna ville veta är om dessa teorier och studier även kan tänkas vara tillämpliga när det kommer till att förklara ett företags val att externt granska sin hållbarhetsredovisning. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning företagens val att låta en utomstående granska hållbarhetsredovisningen har ett samband med företagens olika egenskaper samt nationella och kulturella olikheter. De företagsegenskaper som testas är företagsstorlek, bransch, tidigare erfarenhet av hållbarhetsredovisning och val av publiceringsform för hållbarhetsinformationen. För att kunna studera kulturens inverkan på valet att granska har Gert Hofstedes fem kulturdimensioner använts. Författarna har i sin studie fått ta del av en databas framställd av KPMG. Författarna har fokuserat på en del av all information som finns i KPMGdatabasen, och totalt är 608 företag med i denna studie. I denna uppsats har författarna använt sig av en kvantitativ ansats och en statistisk undersökning. Användning av en kvantitativ metod beror på det stora anta-let företag. SPSS har använts till den statistiska studien. Resultatet visar att det finns ett svagt samband mellan alla de olika företagsegenskaperna och valet att externt granska hållbarhetsredovisningen. Starkast samband fann författarna mellan tidigare erfarenhet och granskning. Studien visar även ett samband mellan kulturella olikheter och valet att granska till viss del existerar, detta då ett samband hittades för tre av de fem kulturella variablerna. Dock är inte sambandet lika starkt här jämfört med de testade företagsegenskaperna. För att sammanfatta kan sägas att både de olika företagsegenskaperna och kulturen har en viss inverkan på valet att externt granska hållbarhetsredovisningen, dock tror författarna att detta endast är en del av alla de faktorer som verkligen spelar in i valet att granska sin hållbarhetsredovisning.

Sedan slutet av 1990-talet har det blivit allt vanligare att företag redovisar de icke-finansiella målen såsom social och miljö. Dessa sammanställs ofta i en hållbarhetsredovisning vilken är frivillig för företag att upprätta. I Sverige är förekomsten av en extern granskning av den frivilliga hållbarhetsredovisningen inte så utbredd. Endast 8 % av de svenska företagen väljer att låta en extern part granska deras hållbarhetsredovisning. Trots att granskning av hållbarhetsredovisning idag är frivillig finns flera orsaker till varför företag ändå väljer att låta en extern part granska redovisningen. I denna uppsats undersöker författarna några av orsakerna till varför eller varför inte svenska börsbolag väljer att låta en extern part granska hållbarhetsredovisningen. För att uppnå detta syfte har en kvantitativ metodansats antagits och en enkätundersökning via e-post har utförts omfattande 96 svenska börsbolag. Datainsamlingen har sammanställts som beskrivande statistik utfört i Excel. Vidare har en omfattande litteraturinsamling gjorts om hållbarhetsredovisning och granskning. Hållbarhetsredovisning förklaras oftast med hjälp av intressent -, legitimitets – och agentteorin. Dessa förklarar även att en extern granskning av hållbarhetsredovisning har betydelse för att säkerställa för intressenterna att informationen som de delges är komplett och tillförlitlig. Detta ger möjlighet till bedömning om företaget är en bra ”samhällsmedborgare” vilket påverkar företagets legitimitet. För ägarna av företagen bevisar hållbarhetsredovisning att företagsledningen tar ansvar för företaget. Undersökningen visar att några av orsakerna till varför börsbolagen i undersökningen väljer att granska är på grund av att upprätthålla förtroendet från intressenterna och att öka legitimiteten i redovisningen. De främsta anledningarna till varför börsbolagen inte granskar är att de inte upplever att intressenterna efterfrågar det samt att denna information inte behöver kvalitetssäkras. Dessa anledningar kan kopplas till en rad olika faktorer som påverkar valet som exempelvis bransch och storlek på företaget. Där de större börsbolagen med verksamheter som har hög miljö- och social påverkan i större utsträckning väljer att granska medan de mindre börsbolagen anser att det är bättre att lägga resurserna på annat som att utveckla hållbarhetsredovisningen.

<p>Sedan slutet av 1990-talet har det blivit allt vanligare att företag redovisar de icke-finansiella målen såsom social och miljö. Dessa sammanställs ofta i en hållbarhetsredovisning vilken</p><p>är frivillig för företag att upprätta. I Sverige är förekomsten av en extern granskning av den frivilliga hållbarhetsredovisningen inte så utbredd. Endast 8 % av de svenska företagen väljer att låta en extern part granska deras hållbarhetsredovisning.</p><p>Trots att granskning av hållbarhetsredovisning idag är frivillig finns flera orsaker till varför företag ändå väljer att låta en extern part granska redovisningen. I denna uppsats undersöker</p><p>författarna några av orsakerna till varför eller varför inte svenska börsbolag väljer att låta en extern part granska hållbarhetsredovisningen. För att uppnå detta syfte har en kvantitativ</p><p>metodansats antagits och en enkätundersökning via e-post har utförts omfattande 96 svenska börsbolag. Datainsamlingen har sammanställts som beskrivande statistik utfört i Excel.</p><p>Vidare har en omfattande litteraturinsamling gjorts om hållbarhetsredovisning och granskning. Hållbarhetsredovisning förklaras oftast med hjälp av intressent -, legitimitets – och</p><p>agentteorin. Dessa förklarar även att en extern granskning av hållbarhetsredovisning har betydelse för att säkerställa för intressenterna att informationen som de delges är komplett</p><p>och tillförlitlig. Detta ger möjlighet till bedömning om företaget är en bra ”samhällsmedborgare” vilket påverkar företagets legitimitet. För ägarna av företagen bevisar hållbarhetsredovisning</p><p>att företagsledningen tar ansvar för företaget.</p><p>Undersökningen visar att några av orsakerna till varför börsbolagen i undersökningen väljer att granska är på grund av att upprätthålla förtroendet från intressenterna och att öka legitimiteten</p><p>i redovisningen. De främsta anledningarna till varför börsbolagen inte granskar är att de inte upplever att intressenterna efterfrågar det samt att denna information inte behöver kvalitetssäkras. Dessa anledningar kan kopplas till en rad olika faktorer som påverkar</p><p>valet som exempelvis bransch och storlek på företaget. Där de större börsbolagen med verksamheter som har hög miljö- och social påverkan i större utsträckning väljer att granska medan de mindre börsbolagen anser att det är bättre att lägga resurserna på annat som</p><p>att utveckla hållbarhetsredovisningen.</p>

No description available.

Hållbarhet har blivit allt mer aktuellt i dagens samhälle. Den framväxande kunskapen har bidragit till att företag redovisar sitt hållbarhetsarbete i en allt större omfattning. En viktig del av samhället är bostadsutvecklare, vilka även står för en stor del Sveriges utsläpp idag. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilken förändring som skett gällande omfattningen av bostadsutvecklare hållbarhetsredovisningar. Studien sträcker sig över åren 2009-2019 och JM:s, HSB:s och Riksbyggens hållbarhetsredovisningar har analyserats genom ett kodningsschema. Även hur frekvent förekommande fotografier var i hållbarhetsredovisningarna har studerats. Studien finner att begreppsanvändandet generellt sett har ökat såväl som antalet sidor som hållbarhetsredovisningarna presenteras på. Däremot går det inte att dra några tydliga slutsatser beträffande hur fotografier används hållbarhetsredovisningarna.

AbstractTitle: Preparations of Municipal Property Companies: A Case Study of the Implementationof the New EU Directive CSRD.Level: C-thesis for bachelor's degree in Business AdministrationAuthors: Olle Detter och Oscar RunessonSupervisor: Jean Claude MutigandaDate: 2024 - JanuaryPurpose: The purpose of this study is to contribute to creating an understanding of howcompanies prepare for the new EU directive CSRD.Method: This study is based on a case study of the municipal group company Örebro RådhusAB and its subsidiaries ÖBO and Örebroporten. The study adopts a qualitative approach withan inductive research approach. The empirical data for the study were collected through sixsemi-structured interviews. Subsequently, the empirical material has been analyzed andcompared with previous research.Empirical Analysis and Conclusion: The implementation process of CSRD within the realestate sector has contributed to significant changes among companies. Through collaborationwith other businesses, municipalities, and external stakeholders, real estate companies haveendeavored to interpret the upcoming framework and establish a new industry standard.Consequently, CSRD is expected to contribute to a more stringent framework, enhancingtransparency and clarity in reporting.Contribution of the study: The study illuminates the implementation process of CSRDwithin the real estate sector, providing insights into how companies adapt to this directive. Bypresenting challenges and benefits, the investigation offers valuable perspectives on theanticipated consequences of the directive.Suggestions for future research: In future research, it would be interesting to conduct acritical analysis of the implementation process when the directive becomes mandatory. Thiscould involve analyzing whether companies view their strategies positively. Additionally, arecommended avenue for further research is to explore economically-oriented studiesinvestigating the financial implications of CSRD implementation. Examining how companieshave successfully adhered to the directives after being compelled to implement them is alsosuggested.Keywords: Sustainability reporting, CSR, CSRD, legitimacy theory, stakeholder theory andsignaling theory. / SammanfattningTitel: Kommunala fastighetskoncerners förberedelser: En fallstudie av implementeringen avdet nya EU-direktivet CSRD.Nivå: C-uppsats för kandidatexamen inom FöretagsekonomiFörfattare: Olle Detter och Oscar RunessonHandledare: Jean Claude MutigandaDatum: 2024 - januariSyfte: Denna studie syftar till att skapa en förståelse av hur företag förbereder sig inför detnya EU-direktivet CSRD.Metod: Denna studie utgår från en fallstudie på det kommunala koncernbolaget Örebrorådhus AB och dess dotterbolag ÖBO (Örebrobostäder) och Örebroporten. Studien har ettkvalitativt angreppssätt där en induktiv forskningsansats har använts. Studiens empiriska dataär insamlad genom sex stycken semistruturerade intervjuer. Därefter har det empiriskamaterialet analyserats och ställts mot tidigare forskning.Empirisk analys och slutsats: Implementeringsprocessen av CSRD inom fastighetssektornhar bidragit med betydande förändringar bland företagen. Genom samarbete med andraföretag, kommuner och externa aktörer, har fastighetsbolagen strävat efter att tolka detkommande ramverket och etablera en ny branschstandard. CSRD förväntas därmed bidramed ett striktare ramverk som bidrar till ökad transparens och tydlighet inom redovisningen.Studiens bidrag: Studien belyser implementeringsprocessen av CSRD inomfastighetssektorn och ökar förståelsen för hur företag anpassar sig till detta direktiv. Genomatt presentera utmaningar och fördelar ger undersökningen insikter om förväntadekonsekvenser av direktivet.Förslag till fortsatt forskning: Vid framtida vidare forskning är det intressant att undersökaen kritisk analys av implementeringsprocessen när direktivet är tvingande. Det går då attanalysera om företagen ser positivt på sin strategi. Ytterligare rekommendation för vidareforskning är att undersöka en ekonomiskt inriktad forskning där de ekonomiskakonsekvenserna av CSRD-implementeringen undersöks. Även att studera hur företagen harföljt direktiven på ett framgångsrikt sätt efter de blivit tvingade att implementera dem.Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, CSR, CSRD, legitimitetsteorin, intressentteorin ochsignaleringsteorin.

Vi lever i ett samhälle där arbete för en hållbar utveckling uppmärksammas allt mer. Företag kan påverka samhället och miljön omkring dem både positivt och negativt. Genom en hållbarhetsredovisning kan företagen att redovisa sin påverkan på sin omgivning. En hållbarhetsredovisning är en sammanställning över företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter. Global Reporting Initiative (GRI) är en organisation och de tillhandahåller världens mest använda riktlinjer för upprättandet av hållbarhetsredovisningar. Uppsatsens syfte är att skapa en djupare förståelse för om GRI:s riktlinjer för upprättandet av hållbarhetsredovisningar bidrar till hållbar utveckling i företagen. Den teoretiska referensramen innehåller relevanta teorier och begrepp som förklarar varför företag upprättar hållbarhetsredovisningar, samt en sammanfattning av GRI:s riktlinjer. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer använts för att samla in data. I urvalet av respondenter har vi använt oss av ett målstyrt urval och kontaktat den person som är ansvarig för hållbarhetsrelaterade frågor och/eller upprättandet av hållbarhetsredovisningen i respektive företag. Alla tillfrågade företagen upprättar sin hållbarhetsredovisning enligt de senaste riktlinjerna utgivna av GRI. Data som samlats in har analyserats med hjälp av tidigare forskning och teorierna i den teoretiska referensramen. Slutsatsen visar att GRI:s riktlinjer kan vara komplicerade att använda i företag som är verksamma inom andra branscher än tillverkningsbranschen men att riktlinjerna bidrar till hållbar utveckling i företagen.

Datum: 3 juni, 2014 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi FÖA400, 15 hp. Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST,Mälardalens högskola Författare: Oscar Johannesson Joachim Karlsson12 augusti 1991 25 juli 1991 Titel: Kassaflödesanalysen - ett tillämpningsbart mätverktyg i kreditbedömningsprocessen? Handledare: Leif Carlsson Nyckelord: Kassaflöde, Kassaflödesanalys, Periodiserad redovisning, Direkt kassaflöde, Indirekt Kassaflöde, Kreditgivare, Banklån, Intressentteorin Frågeställning: Hur används kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar medför kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen? Påverkar företagens storlek tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen? Syfte: Studien syftar till att undersöka hur kassaflödesanalysen tillämpas som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen, samt att klargöra för de fördelar och nackdelar som kassaflödesanalys medför som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen. Vidare syftar studien till att undersöka om företagens storlek påverkar tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen. Metod: Studien använder genomgående en deduktiv metod med ett deskriptivt tillvägagångssätt. En kvalitativ empiriinsamling utförs baserad på 6 intervjuer och det insamlade materialet jämförs sedan med insamlade teori. Slutsats: I studien visade det sig att kassaflödesanalysen främst används som ett komplement till den periodiserade redovisningen. Vidare visade studien på att helheten bedömdes i kassaflödesanalysen och inga specifika nyckeltal kontrollerades. Fördelarna med kassaflödesanalysen ansågs vara att det bidrog till att det lättare gick att utläsa varifrån företagets kassaflöde generats. Vidare ansågs kassaflödesanalysen vara mer lätthanterlig och överskådlig än den periodiserade redovisningen. Kassaflödesanalysen ansågs ha olika inverkan i bankernas kreditbedömningsprocess beroende av företagets storlek och etablering.

Bakgrund: Svenska företag har visat sig vara bland de bästa i världen på hållbarhetsredovisning. Tidigare studier har försökt hitta förklaringsfaktorer för att definiera vilka faktorer som ökar den mängd hållbarhetsupplysningar företag rapporterar frivilligt. Ägarstrukturens påverkan på hållbarhetsredovisning är ett relativt outforskat område och ska därför förklaras i den här studien.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en kvantitativ metod förklara hur ägarstrukturer påverkar hållbarhetsredovisning hos Large-Cap- och Mid-Cap företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm.     Metod: Ämnet har testats utifrån skapandet av hypoteser och empiriska observationer. En innehållsanalys har gjorts genom granskning av 173 företags års- och hållbarhetsredovisningar, noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Hållbarhetsredovisningen har studerat dels utifrån det ekonomiska perspektivet och dels utifrån det miljö och samhällsmässiga perspektivet.   Resultat/slutsats: Utifrån vår analys av de olika ägarstrukturerna och deras påverkan på hållbarhetsredovisning har slutsatsen blivit att det inte finns något större samband mellan de två.   Bidrag/framtida forskning: Ägarstrukturens förklaringsgrad visade sig vara låg då få signifikanta samband fanns mellan ägarstrukturer och hur de redovisar hållbarhet. Framtida forskningsförslag är att genom en kvalitativ och kvantitativ metod jämföra skillnader gällande hållbarhet som företag redovisar och deras faktiska hållbarhetsaktivitet.