Under de senare åren har fenomenet CSR blivit oerhört aktuellt bland både företag, intressenter och samhället i övrigt. Det har framställts att det numera berör hur utvecklingen av CSR påverkar företags beslutsfattande. Här finns två sidor som talar emot varandra, dels en där forskarna menar på att CSR har en påverkan på beslutsfattande medan den andra sidan anser att CSR inte påverkar beslutsfattandet i någon vidare utsträckning. Syftet med denna studie är att utforska kring hur CSR påverkar företags beslutsfattande. Koncernen som kommer att beaktas i studien är ICA-Gruppen. Med hjälp av en abduktiv metod jämför vi en tidigare teori och vårt empiriska insamlade material för att finna mönster och förståelse av verkligheten.  Genom studiens kvalitativa metod har fem semistrukturerade intervjuer genomförts hos olika ICA-handlare då vi eftersträvar en djupare förståelse av hur CSR integreras i beslut. Intervjuerna fortlöpte utefter en intervjuguide som i sin tur baserades på vår teoretiska referensram. Avslutningsvis analyserades empiriskt material mot utvalda begrepp. Vår slutsats kring studien är att främst fem faktorer avgör hur CSR integreras i beslut där beslutets storlek har en avgörande aspekt. Dessa faktorer observeras i en modell i analysen. Ett framtida forskningsförslag är hur CSR påverkar investeringsbeslut. Intressant hade även varit att se hur beslutsstorlekens inverkan på CSR.  Vårt bidrag med denna studie är att öka förståelsen kring hur beslutsfattare, i vårt fall ICA-handlare, tar hänsyn till CSR när beslut ska fattas. Vi anser att resultatet kan i viss mån vara överförbart till andra branscher och företag men man får ta viss faktorer i beaktande. / During these past years the phenomena CSR has become highly topical to companies, stakeholders as well as common society. It has been determined that development of CSR affects companies decision making. However, there are two sides to this. While some researchers claim that CSR affect the decision making, some also mean that CSR’s influence to decision making is not very strong. Our purpose with this study is to investigate, analyze and increase the comprehension of how CSR affect decision making among companies. The group that will be observed in the study is ICA- Gruppen. Using an abductive method we compare an earlier theory and our empirical collected material to find patterns and understanding of reality. In order to attain a deeper understanding of how CSR affect decisions, through the study’s qualitative method, five semi structured interviews was made with different ICA retailers. The interviews were conducted with help of an interview template which we based on our theoretical references. In conclusion, empirical material was analyzed to selected terms. Our conclusion of the study shows that mainly five factors determine how CSR will be integrated in decisions where the decision size has a crucial aspect. These factor are observed in the study. Future research proposals would be to understand how the decision size affect CSR. Our contribution with this study is to provide increased understanding of how decision makers, in this case ICA retailers, take CSR into account. We think the results could be implemented in other trades and organizations, however certain factors must be taken into account.

Bakgrund: Under senare tid har människor blivit mer uppmärksamma om hur företag hanterar sociala- och miljömässiga frågor. Detta fokus från omvärlden kan påverka företagen att redovisa just denna frivilliga information i årsredovisningen. De senaste årens många företagsskandaler i kombination med en intensiv klimatdebatt, har lett till ett ökat fokus på företagens sociala ansvar. En kategori som även är i fokus när företagen beslutar om att avslöja frivillig information. Negativ uppmärksamhet i media kan påverka företagens beslutsfattande angående frivilligt utlämnande av information. Årsredovisningarna är ett effektivt verktyg där företagen kan kommunicera med omvärlden, och förklara hur företagen arbetar med dessa frågor. Syfte: Syftet med studien var att förklara vilka faktorer som påverkar företag att redovisa frivillig information om hållbarhet och om kvaliteten på denna information hade ökat efter att företagen utstått negativ publicitet i media. Metod: Studien utgick från en kvalitativ ansats med syfte att söka förståelse för varför dessa företag valde att redovisa frivillig information om hållbarhet. Tre av Sveriges största klädföretag studerades. En flerfallstudie med fokus på dokumentundersökning, utgjorde grunden för detta arbete. Slutsats: Kvaliteten på hållbarhetsinformationen ökade i samtliga fallföretag efter den negativa publiciteten i media. Det kan vidare inte bekräftas att ökningen av kvaliteten berodde på den aktuella händelsen.

Titel: Corporate Social Irresponsibility och Finansiell Prestation - En kvantitativ studie om relationen mellan Corporate Social Irresponsibility och finansiell prestation   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Malin Månsberg   Handledare: Catherine Lions   Datum: 2018 – maj   Syfte: Många forskare har undersökt hur företags sociala ansvarstagande (CSR) påverkar den finansiella prestationen (FP). Denna studie riktar istället fokus på den negativa motsvarigheten, Corporate Social Irresponsibility (CSI), som länge varit i skuggan av de positiva effekter som CSR påstås ha på företagens lönsamhet. Studiens syfte är att undersöka om socialt oansvariga handlingar påverkar företags finansiella prestation, ur både intressentteorin och den neoklassiska teorins perspektiv. Frågeställningar som tas upp är: Är det viktigt att undvika kontroverser? Får CSI ekonomiska konsekvenser? I så fall, vilka?   Metod: Som följd av en positivistisk tradition har en hypotetisk-deduktiv ansats med kvantitativ metod baserat på sekundärdata och en tvärsnittsdesign använts för att undersöka sambandet mellan CSI och FP. Hypotesen prövas genom multivariatanalys och förväntas kunna besvara frågan om det existerar ett samband och om så, vilken riktning sambandet har.   Resultat & slutsats: Resultatet bekräftar att CSI leder till en högre finansiell prestation. Således gynnas företag som är inblandade i kontroverser på ett ekonomiskt plan. Resultatet indikerar att den neoklassiska teorin är mer användbar för att förklara relationen än vad intressentteorin är. Av det kan slutsatsen dras att omgivningen inte är benägen att ”straffa” företag som beter sig illa, eftersom resultatet indikerar att CSI leder till en högre finansiell prestation.   Examensarbetets bidrag: Resultatet utmanar den rådande trenden att undersöka CSI utifrån intressentteorin. Den positiva korrelationen bekräftar även att CSI är ett eget fenomen vars effekter inte är analoga med CSR, vilket vidgar den tidigare forskningen om socialt ansvar.   Förslag till fortsatt forskning: Studien begränsning finns främst i att CSI ofta hålls dolt. Effekten av CSI som inte uppmärksammas i media kan därför ha en annan relation till FP.   Nyckelord: Corporate Social Irresponsibility (CSI), Financial Performance (FP), Intressentteorin, Neoklassisk teori

Studien undersöker hur företags arbete med Corporate Social Responsibility, CSR, påverkar företagsobligationers kreditspread. Utifrån intressentteorin och tidigare forskning formuleras två hypoteser: Ju högre CSR-prestation ett företag har desto lägre är kreditspreaden för företagets obligationer och CSR-svagheter påverkar kreditspreaden mer än vad CSR-styrkor gör. Resultatet baseras på företagsobligationer utgivna av företag som är börsnoterade på OMX Stockholm mellan åren 2009-2017. Resultatet visar att företag som presterar högt vad gäller CSR inte nödvändigtvis belönas med en lägre kreditspread, varken för CSR-styrkor eller för ett aggregerat CSR-mått. Däremot visar resultatet på att företag med mindre CSR-svagheter belönas med en lägre kreditspread. Resultatet pekar även på att välmående företag belönas med en lägre kreditspread för sitt CSR-arbete medan CSR inte har någon effekt på kreditspreaden för mindre välmående företag.

Företag handlar emellanåt ansvarslöst gällande miljömässiga och sociala aspekter vilket skapar reaktioner hos intressenter, däribland aktieägare. Tidigare studier på den amerikanska aktiemarknaden har funnit att aktiekursen påverkas negativt vid offentliggörandet av ansvarslösa handlingar. Syftet med studien är att undersöka huruvida offentliggörande av ansvarslösa handlingar, gällande miljööverträdelser och sociala överträdelser, har en direkt negativ effekt på aktiekursen för företag på den svenska aktiemarknaden samt se om det finns en fördröjd effekt av reaktionen. Studien bidrar således med ett svenskt perspektiv men även med forskning om den fördröjda effekten gällande miljömässiga och sociala överträdelser vilket det saknas forskning om idag. För att kartlägga effekten genomförs en eventstudie och för att testa signifikansen tillämpas ett z-test. Resultaten indikerar att aktiekursen påverkas negativt vid eventdagen men är inte av statistisk signifikans vilket gör att inga säkra slutsatser kan dras. Däremot finner studien belägg för att det finns en fördröjd negativ effekt av offentliggörandet.

Sammanfattning En debatt som ständigt är aktuell inom redovisning är angående utvecklingen av företags finansiella rapportering för att öka transparensen av information till de externa intressenterna. Externa intressenter har ofta bara företags finansiella rapporter att grunda sina beslut, detta medför att en konsekvent rapportering är av stort intresse för dem. Rapporteringen av leasing är ett ämne som är aktuellt. Det finns för närvarande två former av leasing reglerade i IAS 17, finansiell och operationell leasing. Företag väljer ofta att utforma leasingavtal som operationella leasingavtal och undgår på det viset att rapportera sina leasingavtal som tillgångar och skulder vid tillämpning av IAS 17. För att utveckla en konsekvent rapportering väljer IASB att utge en ny standard gällande leasing vid namn IFRS 16. Standarden syftar till att endast ha en form av leasing och kommer ersätta standarden IAS 17. IFRS 16 är planerad att implementeras den 1 januari 2019.   Syftet med studien är att undersöka vilka skillnader tillämpningen av IFRS 16 får på företags finansiella rapporter jämfört med IAS 17. Vidare är syftet också att undersöka hur dessa skillnader kan påverka företags intressenter. Syftet avgränsas till att undersöka skillnader i leasetagares finansiella rapportering och skillnadernas påverkan på dess intressenter. Undersökningen är relevant eftersom många företag använder leasing och en kommande förändring i redovisningen av leasing kommer således påverka både företag och dess intressenter. För undersökningen används fyra konstruerade typfall där varje typfall belyser olika effekter på företags finansiella rapporter vid tillämpning av IFRS 16. Typfallen analyseras därefter med relevanta teorier i form av bland annat principal-agent teorin och intressentteorin.   Studien påvisar att tillämpningen av standarden IFRS 16 kommer öka företags tillgångar och skulder då de enligt IFRS 16 måste redovisa rättigheterna och skyldigheterna enligt leasingavtalet i balansräkningen. Vidare kommer värderingen av leasingavtal vid tillämpningen av IFRS 16 skilja sig mot IAS 17 då det inte tas någon hänsyn till vad det leasade objektet har för verkligt värde utan värderingen baseras endast på de diskonterade framtida betalningarna för leasingen. Ökningen av tillgångar och skulder kommer medföra att företag uppvisar en större risk i sina finansiella rapporter jämfört med om företag tillämpar IAS 17. Risken i företag ökar dock inte på grund av IFRS 16 utan standarden ger endast en förbättrad transparens av företags risker i de finansiella rapporterna, risken har hela tiden funnits i företagen men den har inte uppvisats i de finansiella rapporterna vid tillämpning av IAS17. Intressenterna kommer behöva förnya sina analyser av företag för att anpassa sig till IFRS 16 då alla företag som tillämpar IFRS och innehar operationella leasingavtal kommer öka sina skulder och tillgångar. Resultatet av studien påvisar att den nya standarden IFRS 16 ger en mer rättvisande bild av leasetagares finansiella rapporter i jämförelse med IAS 17. Implikationerna av skillnaderna i företags finansiella rapporter resulterar i att informationsasymmetrin mellan företagsledningen och intressenterna kommer minska, detta då de finansiella rapporterna ger en mer rättvisande bild av företaget till intressenter.

Hållbarhet och socialt ansvarstagande är inget nytt koncept för företag, men dess popularitet och bredare användning växer i takt med ökad medvetenhet om företags och människors miljöpåverkan. ESG-betyget har blivit ett av de mest välkända måtten för att mäta ett företags prestation i hållbarhet och konceptet för större uppmärksamhet hos investerare runt om i världen. Energisektorn i USA står inför stora utmaningar såsom växthusgasutsläpp, jämställdhet och konkurrens från teknologisk utveckling. Samtidigt ställer investerare högre krav på sektorns hållbarhetsarbete. Det återstår fortfarande behov av forskning på sambandet mellan ESG och företags finansiella prestation då tidigare forskning uppvisat varierande resultat. Syftet med studien är att undersöka vilket samband som finns mellan ESG-betyg och finansiell prestation hos amerikanska energibolag. I studien analyseras finansiell prestation genom det marknadsbaserade måttet, Tobin’s Q och det redovisningsbaserade måttet, ROA. I studien undersöks det även vilket samband som finns mellan de tre pelarna i ESG-konceptet (miljö, social och bolagsstyrning) enskilt med finansiell prestation. För att kunna besvara studiens frågeställningar utfördes multipla regressionsanalyser för åren 2009–2018 på 68 amerikanska energibolag. Slutsatserna från resultat är att hållbarhetsaktiviteter, avspeglat i ESG-betyg, har ett negativt signifikant samband med redovisad prestation (ROA) samt ett neutralt samband (varken signifikant positivt eller signifikant negativt samband) med marknadsbaserad prestation (Tobin’s Q). Resultatet visar också att ingen av E-, S och G-betyget individuellt har något positivt signifikant samband med varken Tobin’s Q eller ROA. Resultatet från studien går i linje med den traditionella aktieägarteorin där företag enbart bör engagera sig i aktiviteter som vinstmaximerar för dess aktieägare. Resultatet utmanar samtidigt intressentteorins synsätt där företag, enligt teorin, vinstmaximerar genom att fokusera på en större grupp av intressenter än bara aktieägarna. Resultatet implicerar att amerikanska energibolag, enligt aktieägarteorin, inte bör engagera sig i olönsamma aktiviteter eftersom det innebär en kostnad för aktieägare. Ingen tidigare studie på området har hittats på amerikanska energibolag och studien kompletterar således ett forskningsområde som visat varierande resultat med en bransch och landspecifik studie.

Tidigare studier inom området väsentlighet i hållbarhetsredovisning och väsentlighetsanalyser visar på både möjligheter och begränsningar med en väsentlighetsanalys. I tidigare studier har det framkommit tre problematiska områden i samband med företags väsentlighetsanalyser. I denna studie ligger fokus på ett problemområde och det är obalans mellan rapporterade väsentliga områden i hållbarhetsrapporter med väsentlighetsanalys respektive utan. Syftet med studien är att bidra till förståelsen för hur företag över tid identifierar och prioriterar väsentliga hållbarhetsfrågor samt förklara väsentlighetsanalysens betydelse för vilka frågor som identifieras och prioriteras som väsentliga inom hållbarhet. De två utvalda företagen vars hållbarhetsrapporter har studerats är verksamma inom energibranschen och telekommunikationsbranschen. För att svara på forskningsfrågorna har en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag valts som verktyg för att analysera det empiriska materialet. I den kvantitativa innehållsanalysen gjordes några kvalitativa tolkningar, där ords betydelse tolkades. Studiens resultat visade att företagens regelbundna väsentlighetsanalyser leder till en jämn fördelning mellan rapporterade väsentliga områden. Studien visar också att regelbundet genomförda väsentlighetsanalyser och dialoger med flera intressentgrupper kan vara en framgångsrik strategi för att uppnå balans mellan rapporterade väsentliga områden. En analys av studiens resultat grundar sig på studiens teoretiska referensram. Två teorier tillämpas i studiens analys, nämligen legitimitetsteorin och intressentteorin. Analysen visar en tendens till att det ena företaget riktar sig till samhället och det andra företaget till några starka intressentgrupper. Båda strategierna kan leda till balans mellan rapporterade väsentliga områden. Studien indikerar att det är möjligt för företag att uppnå balans mellan rapporterade väsentliga områden.

Intressenter är allt mer engagerade kring miljön vilket har bidragit till att det har blivit viktigare för intressenter att göra hållbara beslut. Att företag tar hänsyn till sina intressenter och redovisar sitt arbete gällande hållbara frågor i en hållbarhetsrapport kan bidra till att företaget uppnår legitimitet, vilket kan vara avgörande för deras överlevnad. För att intressenter skall kunna ta beslut eller investera i företag vill de kunna jämföra företag emellan, detta för att kunna fatta dem rätta besluten oavsett vad det gäller. Men då riktlinjerna för hur företag skall eller bör rapportera är många kan det betyda att resultatet kan variera stort och påverka jämförbarheten. Global Reporting Initiative är det mest använda ramverket inom hållbarhetsrapportering, men är endast ett hjälpmedel med riktlinjer för hur rapporteringen bör gå till. Syftet med denna studie var därför att undersöka om hållbarhetsrapporter, med ramverket GRI, påverkar intressenters tolkning och jämförelse mellan företag.    För att uppnå syftet med studien och kunna besvara frågan genomfördes sju semistrukturerade intervjuer. Genom att studera två anonyma företags hållbarhetsrapporter fick respondenterna besvara frågor angående jämförbarhet, tolkning och legitimitet. Genom att analysera respondenternas svar utifrån legitimitetsteorin, intressentteorin och jämförbarhet resulterade studien i att sex av sju respondenter ansåg att rapporterna avvek väldigt mycket från varandra, varav den ena var bristfällig gällande många aspekter. De hade svårt att tolka och förstå den ena rapporten vilket också bidrog till att det i princip var omöjligt att uppnå legitimitet och jämförbarhet för dessa företag. Respondenterna hade önskat att det fanns en standard och standardiserade nyckeltal för att lättare uppnå jämförbarhet. Detta tyder på att behovet av ett tydligt och mer följdriktigt ramverk kan vara betydande för att öka legitimiteten, trovärdigheten och jämförbarheten i rapporterna. / The topic of sustainability is a topic that most people are familiar with. But something that is relatively new and foreign to most is sustainability reporting.  companies report how they work on issues related to the environment, social conditions, staff, respect for human rights and countering corruption. Reporting this to its stakeholders can be significant as it displays and create legitimacy and be crucial to the company's existence. Stakeholders also want to be able to compare companies in order to make the right decisions, but this can be problematic as there are several ways to report the same matter. Therefore, the purpose of the study is to investigate how comparability and legitimacy are affected based on how companies prepare their sustainability report. What the study finds is that legitimacy and comparability are negatively affected by the few guidelines that currently prevail.

Det pågår ständiga debatter om hur byggsektorn kan bli mer hållbar. IPCC larmade i sin specialrapport och menar på att det finns ett akut behov av nya åtgärder för att minska den globala uppvärmningen. Att maximera vinsten i företaget ses som den mest värdeskapande aktiviteten och hållbarhetsarbetet prioriteras bort av företagsledare, men i takt med att hållbarhetsintresset ökar förändras också synen på värde och värdeskapande till att inkludera miljömässiga och sociala aspekter. Tidigare forskning visar att ett stort fokus kring värdeskapande endast legat på två huvudgrupper av intressenter, nämligen kunder och aktieägare. I den här studien flyttas fokus till hur värde skapas i företaget samt förhåller sig till fler intressenter.