Hållbarhet är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och nämns ofta i mediesammanhang. Planeten är överbefolkad, människor svälter och levnadsstandarden skiljer sig markant mellan jordens kontinenter. Även jordens resurser används i större mån än vad planeten klarar av och detta leder i sin tur till att miljön blir lidande. Detta har bidragit till att samhället idag har höga krav på hur företag arbetar kring hållbarhet. Intressenternas krav har i sin tur lett till att upprättande av hållbarhets- redovisningar har blivit allt vanligare. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur hållbarhetsredovisningar utformas i tre olika branscher i Sverige och jämföra dessa för att urskilja eventuella likheter och olikheter som kan finnas. Vidare kommer även alternativa förklaringar till likheterna och olikheterna framföras. Branscherna som har studerats är hemelektronikbranschen, klädbranschen och livsmedels- branschen. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en djupgående analys av 15 företags hållbarhetsredovisningar gjorts. Sedan har dessa företag jämförts för att ha möjlighet att urskilja eventuella likheter och olikheter. Utifrån det empiriska materialet kan det utläsas att utformningen av de granskade rapporterna är olika till utseendet men att innehållet är relativt likt. Dock finns det ett fåtal skillnader i innehållet vilket kan bero på vilken miljö som respektive företag är aktiva i och vilka krav intressenterna har på ett företags hållbarhetsarbete. Likheter mellan branscherna och företagen kan förklaras med hjälp av legitimitetsteorin och den institutionella teorin. Företag vill uppnå legitimitet gentemot samhället i stort och det kan göras genom att efterlikna de företag som upprättar framgångsrika hållbarhetsrapporter. Studien är en kartläggning av hållbarhetsredovisningar i tre olika branscher där likheter och olikheter framhävs samt eventuella förklaringar till varför företag utformar sin hållbarhetsredovisning på de sätt de har gjort. / Sustainability is an up-to-date issue and it’s often mentioned in media. The planet is overpopulated, people are starving and the living conditions differ significantly between the continents. The resources of the earth are used to a greater extent than the planet is capable of. This has led to environmental problems and that the society has high demands of corporate social responsibility. Stakeholders’ requirements have led to the fact that the establishment of sustainability reports has become more common. The purpose of this thesis is to examine how sustainability reports are designed in three different industries in Sweden and compare them to distinguish any similarities or differences that may exist. Further, alternative explanations for the similarities and differences will be made. The industries that have been studied are the following: consumer electronics industry, clothing industry and food industry. In order to answer the study's purpose and questions, an in-depth analysis of 15 companies’ sustainability reports has been made. Then a comparison has been made between these companies and industries in order to determine if there are any similarities or differences. Based on the empirical material, the design of the reviewed reports is different in appearance but the content is relatively similar. However, there are also a few differences in the content and these may depend on the environment for which each company is active and what kind of requirements its stakeholders have on the company's sustainability work. Similarities between the industries and companies can be explained with the help of legitimacy theory and institutional theory. Companies want to achieve legitimacy towards the society and one way to do this is to imitate the companies that establish successful sustainability reports. The study is a mapping of sustainability reports in three different industries, highlighting similarities and differences, as well as possible reasons why companies design their sustainability report in the way they have done.

Redovisningen har för avsikt att ge underlag och information till samhället. Därför är det viktigt att redovisningen återger verkligheten. Den nuvarande leasingstandarden IAS 17 för europeisk internationell nivå har varit föremål för kritik eftersom den har sin ansats i en klassificering mellan finansiell eller operationell leasing. Företag i Sverige som tillämpar K3 kapitel 20 behandlar leasingavtal på samma sätt genom en klassificering. Detta har skapat möjligheter för företag att uppföra en redovisning där stora värden i form av tillgångar och skulder hamnar utanför balansräkningen genom operationella leasingavtal. Därav har det pågått en internationell diskussion mellan IASB och FASB under en längre tid om leasingavtal som klassificeras som operationella verkligen återger en rättvisande bild av företag som tillämpar IFRS standarder. Denna debatt handlar om en ökning av transparens inom redovisning och företagens finansiella rapportering är konstant närvarande i dessa debatter. Därför att denna finansiella information oftast är det enda intressenter har till sitt förfogande som beslutsunderlag. På grund av dessa problem och för att utveckla en rapportering som är mer konsekvent har IASB därav valt att skapa en ny standard för leasingavtal - IFRS 16 Leasing. IFRS 16 har ett annat tillvägagångssätt för leasing då den har sin ansats i en nyttjanderätt. Detta medför betydande förändringar för leasingtagare då de, baserat på nyttjanderätten, behöver rapportera leasingavtal som tillgångar och skulder i sina balansräkningar. IASB har redan implementerat IFRS 16 men däremot är det inte krav på att följa standarden fram tills 1 januari 2019 då IFRS 16 träder i kraft. Studiens syfte är att beskriva samt analysera vilka skillnader det finns mellan företag som tillämpar K3 kapitel 20 och den kommande standarden IFRS 16 gällande leasingavtal. Vidare är syftet med studien att med hjälp av typfall undersöka och åskådliggöra skillnader i finansiella rapporter samt relevanta nyckeltal och hur dessa effekter kan påverka företagets intressenter. Genom en kvalitativ forskningsmetod har det konstruerats fiktiva typfall för att kunna dra slutsatser som besvarar denna uppsats syfte och forskningsfråga. Studien behandlar vad för skillnader det finns vid behandling av klassificering, värdering och definition av leasingavtal. Därmed kan det konstateras och påvisa att vid tillämpning av den kommande leasingstandarden IFRS 16, medför det att en ökning sker av tillgångar och skulder i företagens balansräkning. Detta innebär betydande förändringar eftersom de måste redovisa ett leasingavtals nyttjanderätt och förpliktelser. Dessa förändringar får en väsentlig påverkan på olika finansiella mått. Vidare kan det konstateras att intressenter berörs och påverkas på ett väsentligt sätt eftersom förändringar i finansiella rapporter påverkar deras analyser och i slutändan beslutsunderlag. / Accounting intends to provide support and information to society. Therefore, it is important that the accounting reflects reality. The current lease standard IAS 17 for European international level has been criticized because it has its purpose in a classification between financial or operational leases. Companies in Sweden applying K3 chapter 20 treat leases in the same way through a classification. This has created opportunities for companies to invent an account where major values in terms of assets and liabilities are off-balance-sheet through operational lease agreements. Hence, there has been an international discussion between the IASB and the FASB for a long time if leases classified as operational really reflect a fair view of companies applying IFRS standards. This debate is about an increase in transparency in accounting and corporate financial reporting is constantly present in these debates. Because this financial information is often the only information which stakeholder has at its disposal as a basis for decision making. Due to these problems and to develop a more consistent reporting, the IASB has chosen to create a new lease agreement - IFRS 16 Leases. IFRS 16 has another approach to lease agreements as it is based on a right of use. This entails significant changes for lessees, as they, based on the right of use, need to report leases as assets and liabilities in their balance sheets. The IASB has already implemented IFRS 16, but it is not required to comply with the standard until 1 January 2019 when IFRS 16 enters into force. The purpose of the study is to describe and analyze the differences between companies applying K3 chapter 20 and the forthcoming standard IFRS 16 regarding lease agreements. Furthermore, the purpose of the study is to investigate and illustrate, by typical cases, differences in financial reports and relevant key ratios and how these effects may affect the company's stakeholders. Through a qualitative research method, fictional typical cases have been designed to draw conclusions that answer the purpose and research question of this paper. The study addresses what differences exist in the treatment of classification, valuation and definition of lease agreements. Thus, it can be established and demonstrate that, in application of the forthcoming leasing standard IFRS 16, an increase in assets and liabilities in the companies balance sheet is made. This implies significant changes as they must account for a lease agreements right of use and obligations. These changes have a significant impact on key ratios such as returnability, equity, debt ratio and leverage formula. Furthermore, the conclusion can show that stakeholders are affected in a significant way as changes in financial reports affect their analyzes and ultimately decision-making.

Redovisningen används som ett verktyg för beslutsfattande i olika situationer och därför är det viktigt att redovisningen sker på ett korrekt sätt. Dock har det visat sig att verktyget inte alltid fungerar i praktiken eftersom att företag kan använda sig av earnings management för att vilseleda användarna. Studien har gjorts som en komparativ fallstudie med hjälp av tio olika case som byggts upp genom skandaler där earnings management uppdagats i svenska företag. En jämförelse har sedan gjorts av de olika casen i syfte att upptäcka likheter och skillnader för att på så sätt få en ökad förståelse av fenomenet. Studien undersöker vad som gör att en företagsledare använder sig av earnings management samt vilka konsekvenser det får för företaget och dess olika intressenter. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp organisations- och redovisningsteorier tillsammans med etik och moral för att kunna identifiera olika vinklar av problematiken. Studien konstaterar att det sällan finns en enda bakomliggande faktor som bidrar till att earnings management används. De olika bakomliggande faktorerna som har identifierats handlar om att ge en förskönad bild över antingen företaget eller företagsledaren själv. Det framgår även att earnings management medför negativa konsekvenser för såväl företaget som dess intressenter. Slutligen kan studien konstatera att earnings management inte medför något positivt och således inte har någon vinnare. / Financial statement is used as an instrument for decision making in several situations, thus it is of high importance that it is performed accurately. However, it has appeared to not always operate correctly since companies have the possibility to use earnings management to misguide the users. This study has been accomplished as a comparative case study with ten various cases, generated from scandals where earnings management has been exposed in Swedish companies. We have compared the cases in order to gain an increased comprehension of the phenomenon and its effects. The study examines the underlying reasons for a business manager to apply earnings management and which consequences it brings to the enterprise and its stakeholders. The empirical material has been analyzed with organizational and accounting theories along with ethical and moral beliefs in order to identify different perspectives of the stated problem. The conclusion is that it is often more than one underlying factor that contributes to the use of earnings management. The identified underlying factors are about giving a better picture of either the business manager or the company. It also emphasizes that earnings management causes adverse consequences for the firm as well as its stakeholders. Finally, this study states that earnings management does not lead anything positive, thus it does not result in anyone winner.

Globalisering och den senaste tidens utveckling av CSR har föranlett ett behov av harmonisering av hållbarhetsrapportering likt rapporter av finansiell karaktär, för att på så sätt främja CSR-arbetet och underlätta vid investeringsbeslut. Idén bakom CSR är till stor del influerad av den anglosaxiska och europeiska syn på rättvisa, demokrati och sociala strukturer. Vad gäller rapportering kring hållbarhet finns ett flertal internationellt accepterade standarder och riktlinjer varav en är GRI. Trots allmänna riktlinjer så kvarstår dilemmat om harmoni då hållbarhetsrapporteringen i grunden skiljer sig åt länder emellan till följd av olikheter i kulturella värderingar. I studien undersöks två länder med olika företagskulturer, närmare bestämt USA och Japan. Utvecklingen av CSR har letts av västerländska länder och företag och är till stor del influerad av den anglosaxiska synen på sociala strukturer. Japan däremot började tillämpa CSR så sent som år 2003 och med dessa olikheter i åtanke är det rimligt att anta att ett universellt tillvägagångssätt av CSR inte existerar. Mot denna bakgrund resulterar studiens syfte i att undersöka om skillnader finns i hur hållbarhetsrapporteringen ser ut länderna emellan och om de i sin tur kan förklaras av de kulturella skillnaderna. I studien tillämpas först en kvantitativ innehållsanalys och därefter en diskursanalys. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att båda företagen följer G4:s riktlinjer men de skillnader som framgick var att det japanska företaget rapporterar mer kring social hållbarhet än vad det amerikanska gör. Omvänt rapporterar det amerikanska företaget mer kring ekonomisk hållbarhet än vad som kunde tydas från den japanska hållbarhetsrapporten. Ett försök gjordes sedan att koppla dessa skillnader till kulturella dimensioner genom att analysera retoriken i CSR-rapporterna. Slutsatserna som kan dras av denna analys är att de starka kulturella dragen troligtvis suddas ut till följd av att stora företag blir mer och mer globala. / Globalization and the recent evolution of CSR has led to the need for harmonization of sustainability reporting, similar to the harmonization of financial reporting. This would both encourage the engagement for CSR and also facilitate decision making for investors. The idea of CSR is strongly influenced by the Anglo-Saxon and European views of justice, democracy and social structures. Regarding sustainability reporting, there are several internationally accepted standards and guidelines, one of which is GRI. Despite the existence of these guidelines, the dilemma of harmonization remains as sustainability reporting differs between countries due to differences in cultural values. In this study two countries with different corporate cultures will be examined, United States and Japan. The development of CSR has been led by western countries and organizations and is mainly influenced by the Anglo-Saxon view of social structures. Japan, on the other hand, started practising CSR as late as 2003 and with these differences in mind it is relevant to assume that a global course of action does not exist. With this background, the purpose of this study is to examine whether there are differences in sustainability reporting among the countries and if these differences can be explained by their cultural characteristics. The methods used for the study are a quantitative content analysis followed by a discourse analysis. The results from the study show that both companies examined are compliant with the G4 guidelines. The differences that could be found was that the Japanese organization reports more on the subject of social sustainability compared to the American one. Conversely the American organization reports more on the subject of economic sustainability than what could be read from the Japanese CSR-report. An attempt to connect these differences to cultural inequalities was made through an analysis of the rhetoric of the CSR-reports. The conclusion of this discourse analysis was that the strong cultural characteristics might have disappeared due to the fact that large companies become more and more global.

Titel: Leder rapportering om hållbarhet till ännu bättre resultat? En global studie om 4 288 bolag och kostnad för räntebärande skulder Datum: 2018 – maj Syfte: CSR är ett välutforskat ämne med många olika inriktningar. Vårt val föll på att studera dess inverkan på kostnaden för räntebärande skulder. Antalet tidigare gjorda studier i samma inriktning är inte lika omfattande och de vi hittat har både varierande utfall och design. Vårt syfte har varit att undersöka relationen mellan CSR-aktiviteter, CSR-rapportering och skuldkostnad. Vi har även delat in CSR-aktiviteter i de fyra dimensionerna miljö, den sociala dimensionen, företagsstyrning och kontroversdimensionen för att kunna studera respektive dimensions relation gentemot CSR-aktiviteter och skuldkostnad. Metod: Vår studie har en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv utgångspunkt. Vi har ett tidsperspektiv som har en longitudinell design med data från 4 288 företag under en åttaårsperiod. Studien har ett års förskjutning framåt för skuldkostnaden. Studien baseras på sekundärdata inhämtad från Thomson Reuters Datastream som sedan har analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat & slutsats: Våra resultat ger bevis för att det finns ett negativt samband mellan dimensionen för kontroverser och skuldkostnad. Företag som på ett bra sätt hanterar och undviker kontroverser genererar också en lägre skuldkostnad. Total CSR samt dimensionerna social, miljö och företagsstyrning visade alla positiva samband med skuldkostnad, vilket betyder en högre skuldkostnad. CSR-rapportering har full medieringseffekt för den sociala dimensionen samt för total CSR medan resultaten visade på delvis mediering för miljö, företagsstyrning och kontroversdimensionen.   Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit med ny kunskap till förhållandet mellan CSR och värdeskapande, med inriktning på kostnaden för räntebärande skulder. Resultaten signalerar ett behov av en uppstyrd definition och reglering av CSR-aktiviteter och dess rapportering samt hur viktigt det är för ett företag och dess skuldkostnad att inte förknippas med negativa händelser i media. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vår studie bygger på sekundärdata tagen från företag som redovisar sina CSR-aktiviteter hade vi, om mer tid funnits, velat komplettera vår forskning med fältstudier. Detta för att fånga in företag som inte redovisar CSR och möjligen även se till vilken grund bankerna gör sina riskbedömningar på. Vårt första förslag till fortsatt forskning blir därför att utföra fältstudier, framförallt mot företag som inte redovisar sina CSR-aktiviteter. Ett andra förslag till fortsatt forskning är att använda sig av alternativa mått för att mäta CSR-aktiviteter. Vidare föreslår vi också att utföra en liknande studie med längre tidsförskjutning än ett år. / Title: Does disclosure about doing good lead to doing better? A global study on CSR, CSR disclosure and cost of debt Date: 2018 - May Aim: CSR is a well-researched subject with many different approaches. Our perspective is to study its impact on the cost of debt. The number of previous studies in the same direction as our is not extensive, and those we have found have both varying outcomes and designs. Our purpose is to investigate the relationship between CSR activities, CSR disclosure and cost of debt. We have also divided CSR activities into four dimensions; the environmental dimension, the social dimension, the corporate governance dimension and the controversial dimension in order to study the relation between each dimension, CSR disclosure and cost of debt. Method: Our study has a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive starting point. We have a time perspective that has a longitudinal design with data from 4 288 companies over an eight-year period. The study has a one-year lag for the cost of debt. The study is based on secondary data obtained from Thomson Reuters Data Stream. We have analyzed the data in the IBM SPSS statistics program. Result & Conclusions: Our results provide evidence that there is a negative correlation between the controversial dimension and the cost of debt. Companies that manage and also avoid controversies also generates a lower cost of debt. Total CSR and social, environmental and corporate governance dimensions all showed a positive correlation with cost of debt, which means higher cost of debt. CSR reporting has full mediation effect for the social dimension as well as for total CSR activities, while the results showed partial mediation for environment, corporate governance and the controversial dimension. Contribution of the thesis: The study has contributed new knowledge to the relationship between CSR and the creation of value, focusing on the cost of debt. The results indicate the need for a defined definition and regulation of CSR activities and its reporting, and the importance of a company and its cost of debt to not be associated with destructive media events. Suggestions for future research: Since our study is based on secondary data taken from companies reporting their CSR activities, we wanted, if we had more time, to supplement our research with field studies. This to capture companies that don't report CSR and possibly also to see why and how banks make their risk estimations. Our first suggestion to further research will therefore be field studies, especially against companies that do not report their CSR activities. A second suggestion for further research is to use alternative measures to measure CSR activities. Furthermore, we also suggest that future researchers carry out a similar study with longer time shifting than one year.

Public Relations-fältet (PR) har utvecklats enormt sen Grunig, Grunig och Dozier med flera lade fram paradigmet för fältet. Genom deras teorier kring Excellence PR har organisation efter organisation följt efter. Parallellt med PR-fältets framfart har sporten blivit än mer professionaliserad, något som borde innebära att sportorganisationer använder de PR-teorier som finns. Några som forskat på hur PR-arbetet ser ut i sportorganisationer är Bruce & Tini (2008) samt Xifra (2008). Dock inte på svenska sportklubbar. Modo Hockey åkte 1 april 2016 ned till den svenska andradivisionen, Hockeyallsvenskan. Det stod omedelbart klart att Modo skulle få problem med att klara den ekonomiska situationen. Klubben gick då ut med att annonsera en hårdare ekonomisk linje med uppsägningar och sänkta spelarlöner. Det skulle inte räcka utan man satte då hoppet till Örnsköldsviks kommun, som sedan tidigare gått in med mångmiljonbelopp i klubben. En politisk debatt blossade upp kring ifall kommunen skulle acceptera Modos ansökan om utökat stöd eller inte. Studiens kritiska diskursanalys visar att det aldrig riktigt var en fråga huruvida kommunen skulle gå med på stödavtalet, utan hur stort stödet skulle bli. Modo har en stark position i regionen och via sin ideologi påverkar de den allmänna opinionen såväl som kommunfullmäktige och deras beslut. Den kvantitativa innehållsanalysen visar att sportredaktioner i hög grad är positivt inställda till Modo Hockey jämfört med nyhetsredaktioner. Den kvantitativa innehållsanalysen visar även att Modo i 70,3 procent av sina artiklar riktar sig till sina intressenter. Tillsammans ger trianguleringen av de två metoderna en redogörelse över hur Modo Hockey sköter sin PR. Det sker dels genom relationen till journalister och lokala beslutsfattare samt den allmänna opinionen, men också genom att rikta sig till sina supportrar som då fungerar som Modoambassadörer. Studien visar att gemenskapen kring Modo är viktig, stark och samlar ett starkt “vi”, samtidigt som det förutsätter ett “dem” enligt Hinchman & Hinchmans (1997) teorier om gemenskap. Studien visar samtidigt på att Modo Hockey tillämpar teorier som finns inom PR-fältets teoretiska ramverk. Bland annat genom att Modo Hockey själva skapar relevant innehåll på sin webbsida och sedan använder sociala mediekanaler där användare själva kan bidra med material till diskursen. Genom sin kommunikation har Modo till stor del lyckats knyta klubben till regionen, där ideologin stöpts till att skapa ett beroendeband mellan klubben, kommunen och invånarna, symboliskt som ekonomiskt. De har i och med det tagit en maktposition och stärkt sin ställning i, och gjort sig oumbärlig för, regionen. / The field of Public Relations (PR) has seen big leaps forward since Grunig, Grunig and Dozier among others laid out the paradigm for the field. A lot of organizations have used their theories regarding Excellence PR. Parallelly with the evolution of the PR field, there has been a professionalization within the field of sports. This should also mean that sports organizations are interested in using the relevant PR theories available. Bruce & Tini (2008) as well as Xifra (2008) have researched what the PR work looks like in sports organizations. This research however, has not been conducted on Swedish clubs. On April 1st 2016, Modo Hockey were defeated and sent down from the top league to the Swedish second division. Already then they knew that their economic situation would be more difficult. They had to downsize the salaries budget and let people working for the organization go. These measures weren’t enough. In August, Modo Hockey had to request for extra financial support from the municipality, even though they already have received economic support before. A discussion whether or not the politicians should allow the new, more generous, economic support package deal took place online in the community of Örnsköldsvik. The critical discourse analysis in this study shows that there never really was a doubt whether or not politicians should grant Modo economic aid or not, but rather how big the economic package should be. Modo have a strong position in the region and by using their ideology to influence the public opinion as well as the city council they have an impact on the political decisions in the region. On the other hand, the quantitative content analysis showed that the sport editorials are to a greater extent publishing positive articles compared to the news editorials. Together this triangulation of the two methods give an accounting of how Modo Hockey conducts its PR, partly through the relation to journalists, politicians and public opinion. Another important stakeholder is the supporters of the club that can act as ambassadeurs of Modo Hockey. The study shows that the Modo community is important, strong and unifies a strong “we”. At the same time this “we” also creates a “them”, according to Hinchman & Hinchman’s (1997) theories regarding community. The study also shows that Modo Hockey practice theories within the PR field. One example is that Modo Hockey create their own relevant content on their website and then use social media where users themselves can contribute with information to the discourse. With the communication Modo have succeeded associating the club to the region, where the ideology has created a dependency between the club, municipality and the residents. A dependency that is symbolical as well as economical. Due to that fact Modo have taken a power position within the region, a Örnsköldsvik without Modo would have dire consequences.

År 2011 konsulterade International Accounting Standards Board (IASB) med berördaintressenter och lokala standardsättare angående IASB:s agenda, vilket ledde fram till beslutom revidering av nuvarande föreställningsram. IASB avsåg revidera föreställningsramen medsyfte att uppdatera, förbättra och fylla de luckor som ansågs finnas. Revideringen mynnade uti ett antal tillägg och flera ändringar gällande skulddefinitionen. En av de mer betydelsefullaförändringar som gjordes var borttagningen av sannolikhetskriteriet, vilket var ett av deförslag som innefattas i IASB:s Exposure Draft som publicerades i maj 2015. Studiensproblemdiskussion visar på att nuvarande föreställningsram har erhållit mycket kritik, vilketlett fram till studiens syfte.Syftet med studien är att undersöka intressenters attityder till IASB:s revidering avskulddefinitionen i föreställningsramen, samt studera om intressenternas attityder till förslagetom ny definition skiljer sig mellan olika intressentgrupper. Studien ska hjälpa till att klargörahur organisationer förhåller sig till denna revidering och om det finns mönster iintressenternas attityder. Resultatet av studien ska sedermera hjälpa till att avgöra möjligakonsekvenser och om IASB bör fortsätta revideringen.Fram till 23:e januari 2017 hade sammanlagt kommentarer från 233 organisationer inkommittill IASB med synpunkter på revideringen. Urvalsprocessen medförde att 126 av dessa komatt ligga till grund för studiens empiri och analys. Eftersom avsikten med studien har varit attanalysera dokument för att tolka och skapa en djupare förståelse för intressenternaskommentarer har en kvalitativ innehållsanalys genomförts. Därefter har en abduktivforskningsansats anammats vilket innebär att studien har inslag av både deduktion ochinduktion.Resultatet av studien indikerar att en majoritet av respondenterna delar IASB:s uppfattningangående revideringen av skulddefinitionen. Av definitionens olika kriterier erhöll samtligafrämst positiva attityder, men inom varje kriterium fanns respondenter som motsatte sigIASB:s förslag. Endast en av totalt elva intressenter motsatte sig samtliga kriterier avskulddefinitionen. Den främsta kritiken riktades till IASB:s förslag att en skuld existerar omdet inte finns någon praktisk förmåga att undvika en överföring. Negativa attityder berördeockså att revideringen framstår otydlig och svårtolkad samt att vissa ändringar står i kontrasttill befintliga standarder.I studiens slutsatser framgår att det framkommer ett flertal mönster bland intressenternasattityder, däribland åsikten om att fler skulder kommer att recogniseras i balansräkningen.IASB anses därmed motsägelsefulla eftersom de förespråkar försiktighet, vilket kommer attminska då fler osäkra skulder recogniseras. Detta står i kontrast till vägledning i befintligastandarder och kan generera en hög grad av osäkerhet, vilket medför att finansiella rapportertolkas och framställs olika. Dessutom anses IASB motsägelsefulla med exkluderandet avsannolikhetskriteriet. Motsägelsen kring försiktighet och borttagningen avsannolikhetskriteriet kan också medföra negativa konsekvenser på den rättvisande bild företagbör redovisa. Utifrån dessa slutsatser bör IASB fortsätta revidera skulddefinitionen för attskapa tydligare riktlinjer och minska osäkerheten. / In 2011, the International Accounting Standards Board (IASB) consulted with interestedstakeholders and local standard-setters regarding the IASB agenda, which resulted in adecision to revise the current Conceptual Framework. The IASB aimed to revise theConceptual Framework with purpose of updating, improving and filling gaps. The revisionresulted in a number of additions and several changes regarding the liability definition. One ofthe more significant changes was the removal of the probability criterion, which was one ofthe proposals included in the IASB Exposure Draft, published in May 2015. The study showsthat the current Conceptual Framework has received a lot of criticism, which led to thestudy’s purpose.The purpose of this study is to examine stakeholders’ attitudes towards IASB’s revision of theliability definition in the Conceptual Framework and examine whether the attitudes ofstakeholders is different between stakeholder groups. The study should help clarify howorganizations relate to this revision and if there are patterns in stakeholder attitudes. The resultof the study will then help to determine possible consequences and whether the IASB shouldcontinue the revision.Until January 23rd of 2017, 233 organizations had comment on the IASB’s revision. Thesewere examined and a defined selection was made which resulted in 126 comments that werethe basis for this study. Since the purpose of the study has been to analyse documents tointerpret and create a deeper understanding of stakeholder comments, a qualitative contentanalysis has been conducted. Thereafter an abductive research approach was used, whichindicates that the study has elements of both deduction and induction.The result of the study indicates that a majority of respondents share the IASB's viewregarding the revision of the liability definition. The different criteria of the definitionreceived mostly positive attitudes, but each criterion had respondents who opposed theIASB’s proposal. Only one of eleven stakeholders opposed all the criteria of the liabilitydefinition. The main criticism was directed to the IASB's proposal that a liability exists ifthere is no practical ability to avoid a transfer. Negative attitudes also addressed the revisionto be unclear, and difficult to interpret, and that changes are in contrast to existing standards.The study’s conclusions show that there are a number of patterns among stakeholders'attitudes, including the view that more liabilities will be recognized in the balance sheet. TheIASB is therefore considered contradictory as they advocate prudence, which will decrease asmore uncertain liabilities are to be recognized. This contrasts the guidance in existingIVstandards and can generate a high level of uncertainty, which means that financial statementsare interpreted and produced differently. In addition, the IASB is considered contradictorywith the exclusion of the probability criterion. The contradiction of prudence and the removalof the probability criterion can also adversely affect the faithful representation. Based on theseconclusions, the IASB should continue revising the liability definition to create clearerguidelines and reduce uncertainty.

Bakgrund: Under de senaste åren har intressent för hållbarhet ökat bland företag men för investerare är intresset för hållbarhet tudelad. Flera källor visar att investerare har ett ökat intresse för hållbarhet medan andra visar det motsatta och inte rekommenderar att flytta gynnsamma investeringar från företag med negativa miljöpåverkan.Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur mycket investmentbolagen tar hänsyn till hållbarhet vid investering och hur investmentbolag bidrar till att deras företag ska arbeta mer hållbart.Metod: I uppsatsen används en kvalitativ forskningsmetod med tre semistrukturerade intervjuer över telefon.Slutsats: Studiens resultat visar att samtliga investmentbolag anser att hållbarhet har en avgörande roll om de vill investera i företag eller inte. Anledningen är för att hållbarhet är en förutsättning för att företag ska överleva på långsikt och samtliga investmentbolag vill hitta företag som kan generera ett långsiktigt värde. Alla tre investmentbolag skrivit under riktlinjer och ramverk som ska hjälpa bolagen att verksamma mot en hållbar miljö och arbetsklimat samt påverka bolagen till ansvarsfull investering. Om något företag som investmentbolagen äger bryter mot de uppsatta riktlinjerna kan investmentbolagen välja att avsluta sitt ägande av företaget. / Background: In recent years, the interest in sustainability has increased among companies, but for investors, the interest in sustainability is divided. Several sources show that investors have an increased interest in sustainability, while others show the opposite and do not recommend moving favorable investments from companies with negative environmental impacts.Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how much investment companies take sustainability into account when investing and how investment companies contribute to increasing sustainable work in their companies.Method: The essay uses a qualitative research method with three semi-structured interviews over the telephone.Conclusion: The results of the study show that all investment companies believe that sustainability plays a decisive role whether they want to invest in companies or not. The reason is that sustainability is a prerequisite for companies to survive in the long term and all investment companies want to find companies that can generate long-term value. All three investment companies have signed guidelines and frameworks that will help the companies to operate towards a sustainable environment and work climate and influence the companies to responsible investment. If any company owned by the investment companies violates the established guidelines, the investment companies may choose to terminate their ownership of the company.

Bakgrund och problemdiskussion: Hållbarhet har blivit ett växande samtalsämne och ett ökat tryck på hållbarhet har lett till att ett lagkrav har tillsatts för att företag ska redovisa hållbarhet i årsredovisningen. Bland annat har GRI tagit fram riktlinjer för en tydlig struktur för hållbarhetsredovisningen men problemet är att företaget jobbar med olika intressenter och använder sig av olika indikatorer vid redovisningen vilket i sin tur gör det svårt att jämföra olika hållbarhetsredovisningar med varandra. Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie är att undersöka vad svenska börsnoterade företag presenterar i sina hållbarhetsrapporteringar. Vidare är syftet att bidra till en ökad förståelse kring hur olika företags hållbarhetsrapportering skiljer sig åt innehållsmässigt både över tid och mellan branscher. Studiens svarar bland annat på frågeställningen om kring hur innehållet i hållbarhetsrapporterna har förändrats mellan 2015 och 2020. Metod: För att besvara studiens frågeställning genomförs en kvantitativ innehållsanalys på totalt tjugo olika företags hållbarhetsrapporteringar. I studien valdes granskning av börsnoterade företag från fyra olika branscher, totalt fem företag från varje bransch. För innehållsanalysen används ett kodningsschema som skapats utifrån kategorierna ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Kategorierna är tagna från Triple Bottom Line. Analysen genomförs som en kvantitativ analys enligt ordmetoden och observerar samt markerar begrepp och ord som kan kopplas till kategorierna i kodningsschemat. I studien undersöks även ifall det finns någon statistiskt signifikant korrelation mellan antalet sidor som företagen presenterar och antalet observationer som gjorts. Empiri och slutsats: Resultatet från studien tyder på att företagens fokus i redovisningen har skiftat från social hållbarhet 2015 till att den miljömässiga hållbarheten istället är den kategori som presenteras mest frekvent 2020. Innehållsmässigt i företagens redovisning är det i princip samma begrepp som används de båda åren. Det är endast inom den miljömässiga kategorin som nya begrepp eller att vissa miljömässiga delar har blivit ett större avsnitt i företagens rapportering. Från studien är den största skillnaden mellan åren omfattningen av företagens redovisning, antalet observationer och sidor ökade från 2015 till 2020. Korrelationen mellan variablerna visar även statistisk signifikans. / Background and problem discussion: Sustainability has become a growing topic of discussion and an increased pressure on sustainability has led to a legal requirement being added for companies to report sustainability in the annual report. Among other things, GRI has developed guidelines for a clear structure for sustainability reporting, but the problem is that the company works with different stakeholders and uses different indicators in the reporting, which in turn makes it difficult to compare different sustainability reports with each other.     Purpose and question: The purpose of this study is to investigate what Swedish listed companies present in their sustainability reports. Furthermore, the purpose is to contribute to an increased understanding of how different companies' sustainability reporting differs in content both over time and between industries. The purpose of the study is also to answer the questions about how the content of the sustainability reports has changed between 2015 and 2020.    Method: To answer the study's question, we carry out a quantitative content analysis of a total of twenty different companies' sustainability reporting. In the study, we have chosen to examine listed companies from four different industries, a total of five companies from each industry. For the content analysis, we will use a coding scheme that we do ourselves where we start from the categories economically, environmentally, and socially. The categories are taken from the triple bottom line. The analysis is performed as a quantitative analysis according to the word method where we observe and mark concepts and words that we link to the categories in our coding scheme. The study also examines whether there is any statistically significant correlation between the number of pages that companies present and the number of observations made.     Empirical data and conclusion: The results from the study indicate that the companies 'focus in the report has shifted from social sustainability in 2015 to that environmental sustainability is instead the category that is presented most times in 2020. In terms of content in the companies' accounts, the two concepts are used in the same way. the years. It is only in the environmental category that we find new concepts or that certain environmental parts have become a larger section in the companies' reporting. From the study, what distinguishes most between the years is the scope of companies' accounts, the number of observations and pages increased remarkably from 2015 to 2020. The correlation between the variables also shows statistical significance.

År 2010 avskaffades den obligatoriska revisionen för småföretag i Sverige. Detta resulterade i att en majoritet av icke-revisionspliktiga företag valde bort revision. Trots detta finns det ett antal företag som väljer frivillig revision. Revisionen kan medföra mängder av fördelar som påverkar den upplevda revisionsnyttan. Därmed syftar denna studie till att undersöka skillnader och likheter i upplevd revisionsnytta mellan revisionspliktiga och icke-revisionspliktiga företag, samt de faktorer som påverkar den upplevda revisionsnyttan. Med stöd av olika teorier samt tidigare forskning har olika indikatorer som kan påverka den upplevda revisionsnyttan identifierats samt sex hypoteser genererats. De teorier som lagt grunden för studien är i synnerhet den institutionella teorin, legitimitetsteorin, intressentteorin samt agentteorin. För att uppnå studiens syfte har ett kvantitativt metodval gjorts och en enkätundersökning genomförts. Totalt erhölls 168 svar som därmed utgör studiens empiriska underlag. Med hjälp av IBM SPSS har diverse statistiska beräkningar genomförts för att besvara studiens syfte. Studiens resultat indikerar på att icke-revisionspliktiga företag upplever en högre revisionsnytta än vad de revisionspliktiga företagen gör. Resultatet visar även att revisionspliktiga och icke-revisionspliktiga företag upplever revisionsnytta av olika anledningar. Eftersom studien är jämförande i sin natur görs ett empiriskt bidrag. Detta innebär att studiens empiri kan bistå framtida jämförelsestudier inom ämnet. Utöver det empiriska, tillför studien även ett teoretiskt samt praktiskt bidrag till diverse aktörer, akademiska likaväl som affärsrelaterade. / In 2010 the obligatory audit regulation was abolished for small companies in Sweden. This led to most non-statutory audited companies opting out of being audited. Despite this, there are still several companies that choose to be audited voluntarily. Being audited can bring numerous advantages that affect the perceived audit benefit. Thus, the purpose of this study is to investigate similarities and differences in the perceived audit benefits between statutory and non-statutory audited companies, as well as the factors that affect the perceived audit benefit. With the support of previous research, different indicators that can affect the perceived audit benefits have been identified, and six hypotheses have been generated. The theories that lay the foundation of the study are the institutional theory, the legitimacy theory, the stakeholder theory and the agency theory. A quantitative approach has been applied by using a questionnaire survey. 168 answers were acquired in total, which in turn constitutes the empirical data of the study. By using IBM SPSS, various statistical calculations have been performed to achieve the purpose of the study. The results of the study indicate that non-statutory audited companies experience a higher audit benefit than their counterparts. Another finding is that statutory and non-statutory companies experience audit benefits for different reasons. Because the study is comparative, the empirical content may contribute to future comparative studies within the context. The study also makes theoretical and practical contributions for various actors, both academic and business related.