Abstract Title: Sustainability reporting- For whom and what? What is the opinion of analysts, consultants and fund managers on sustainability reporting? Level: Bachelor thesis in business administration, 15 university credits Authors: Nils Johansson and Hannes Thomasfolk Supervisor: Sarah Philipson Date: 20140108 Keywords: Sustainability reporting, value relevance, stakeholder theory, signaling theory. Purpose: The purpose of this paper is to study how different professional groups in the Swedish financial market in 2013 use sustainability reporting and explore how professional groups look at the future development of sustainability reporting. Limitations: The study focuses only on organizations that are members of SWESIF. Method: In this study we chose a multiple case study design, inspired by well grounded theory. The study's empirical data was obtained through ten semi-structured interviews with analysts, consultants and fund managers. Results and conclusions: It was revealed by the study that companies producing a sustainability report demonstrates transparency and are perceived as a company that is aware of risk, both economic risks as well as external risks. The study also shows that among the study's respondents, there is a strong belief that sustainable business in the long term is a good investment. The study also indicates that this is no concrete evidence of an association between the use of sustainability reporting and either increased or decreased profitability. Our impression of sustainability reporting is that it is so far more or less used mostly as a supplement. We believe that if the sustainability report today would contain more important information it would not be used as a supplement, but to a greater extent used as a tool. Suggestions for future research: We would like to see a study of the incentives that exist for companies to voluntarily publish information such as sustainability. A central question in this is: Why do companies chose to voluntarily publish sustainability reports? Is it to satisfy the primary stakeholders' needs or to avoid negative publicity in relation to the secondary stakeholders?

No description available.

The aim of this study is to find out if there is any difference between how a state-owned company and a publicly listed private company communicate its sustainability performance in its sustainability report. It also aims to find out if the communication regarding sustainability has changed over time. The poll was conducted in two Swedish companies, Sveaskog AB and AB SCA, operating in the forestry industry and through a quantitative content analysis, the companies' sustainability reports from 2005 and 2010 were examined. To get a result, the reports has been examined by the GRI framework (Global Reporting Initiative) and an assessment of the communication was made based on a scale of 0-3. The results has been evaluated based on stakeholder theory, legitimacy theory and the growing interest in CSR.  The analyses found evidence that there is a link between the form of ownership of the company and how it communicates regarding sustainability. The results shows that the state-owned company has an inferior communication regarding these issues compared to the publicly listed private company. The results also shows that the communication has improved for both companies during the period for the analyses.

Att spela på internet är ett självklart nöje för många medan för andra så uppgår nöjet till att bli ett problem för individens privata ekonomi och välbefinnande. Spelbranschen och dess verksamhet är därför inte helt okontroversiell. Vi har mot bakgrund av detta valt att undersöka hur legitimitet kan förstås i en kontroversiell bransch. Studien behandlar följande frågor: Hur kan legitimitet förstås i en kontroversiell bransch? Hur uppfattar kunder, icke-kunder och en intresseorganisation CSR-åtgärder på spelbranschen? Hur upplevs CSR-åtgärder fungera som ett verktyg för att uppnå legitimitet? Vi har undersökt kunder, icke-kunder och en intresseorganisations syn på CSR, legitimitet och spelbranschen och funnit att organisationer på kontroversiella branscher måste arbeta hårdare för att framstå som legitima i intressenternas ögon. CSR-åtgärder som låg närmare organisationens kärnverksamhet har i studien visat sig ha en starkare koppling till intressenternas syn på legitimitet. Sammanfattningsvis förstås legitimitet på kontroversiella branscher som beroende av intressenternas syn, uppfattning och förväntningar på en organisation. Legitimitet är även beroende av den kontext inom vilken organisationen verkar.

Sammanfattning Revisorsyrket utvecklas ständigt. Från att tidigare ha ansetts vara en räknande ensamvarg sittandes på sitt kontor är nu revisorn en fullfjädrad konsult med kommunikation som sin vardagliga huvudsyssla. Allteftersom revisorns arbetsuppgifter byts ut från att till största del bestå av revision till att bestå mer och mer av konsulttjänster, kan revisorns ställning som en oberoende granskare av företags räkenskaper ifrågasättas. Syftet med uppsatsen är att först utforska vilka konsulttjänster, eller Non-Audit Services (NAS), som erbjuds av en revisionsbyrå. Sedan tar studien reda på vad olika intressentgrupper tycker om att revisionsbyråer bistår sina revisionskunder med NAS. Avslutningsvis undersöks intressentgruppernas uppfattning om biståendet av NAS påverkan på oberoendet. Studien byggs upp av agentteorin och intressentteorin, där revisorn ses som en oberoende granskare som ska säkerställa att företagsledningen agerar optimalt för företagets ägare och intressenter. För att få reda på vilka tjänster som NAS innefattar görs först en pilotstudie med intervjuer av fyra revisorer med varierande erfarenhet. Sedan görs en enkätundersökning där frågorna tas fram utifrån informationen från pilotstudien. De intressenter som enkäten skickas ut till är Bankanställda, Investerare/Aktieägare, Revisor/Revisorsassistent/Redovisningskonsult, Skatteverket, Studenter och Andra företag. Resultatet av studien visar att samtliga intressentgrupper ställer sig positiva till att revisionsbyråer bistår sina revisionskunder med NAS, där gruppen Revisor var mest positiva och Studenter och Investerare/Aktieägare minst positiva. Vidare anser samtliga intressentgrupper att biståendet av NAS endast påverkar oberoendet i liten utsträckning, där Revisor anser att det påverkar minst och Investerare/Aktieägare anser att det påverkar mest. Slutsatserna är att intressenterna ser NAS som något positivt och att dess påverkan på oberoendet är lägre än dess positiva sida för företagare.

Corporate Social Responsibility (CSR) har sedan 1950-talet varit ett fenomen som studerats och omdefinierats otaliga gånger. Det blir allt viktigare för företag inom de flesta sektorer att integrera CSR i den dagliga verksamheten. Än idag finns dock ingen enhetlig definition och det finns undersökningar som visar att företag upplever att det är svårt att veta hur man enligt praxis implementerar ett CSR-arbete. Vidare utgör små och medelstora företag (SMF) en signifikant del av världens företag, och de har därmed en betydande påverkan av ett lands ekonomi. Vidare dominerar SMFs både ekonomin generellt och textilindustrin mer specifikt. Syftet med denna studie har således ämnat bidra till en fördjupad diskussion kring SMFs inom textilindustrin och deras arbete med, samt motiv till, CSR. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem olika företag som går under definitionen SMF och är verksamma inom textilbranschen i Sverige. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av två väl inarbetade teorier; legitimitetsteorin samt intressentteorin. Utöver dessa har tidigare forskning på området tillämpats vid analysen. Detta har resulterat i ett konstaterande att det sociala och miljömässiga ansvaret som tar sig uttryck hos företagen är lika brett som hittills framtagna definitioner av CSR.

<p>Presently environmental and ethical matters are in the centre of attention and companies producing sustainability reports have become more common. It has also started to become more and more ordinary to assure these sustainability reports by an external part. However, the amount of assured sustainability reports differs a lot between different countries.</p><p>There can be several reasons for why the companies chose to get the sustainability report assured. Previous studies state that the choice to produce sustainability reports can be re-lated to theories like the legitimacy theory, stakeholder theory and the agent theory. Other aspects that can affect the decision to construct a sustainability report can according to prior studies be different company characteristics and the national culture in the country in which the company is operating. What the authors would like to know is whether these theories and studies also can be applicable when it comes to explaining a company’s choice of assuring their sustainability report. The purpose with this thesis is to describe and explain to what extent a connection can be found between a company’s choice of assuring its sustain-ability report and its company characteristics and also the national culture. The different company characteristics that have been studied are the size of the company, the industry in which the company operates in, earlier experience from sustainability reporting and the choice of how the sustainability information is presented. To be able to study the impact of culture Hofstede’s five cultural dimensions have been used.</p><p>The authors have in their study been able to use a database produced by KPMG. The au-thors have only focus upon a part of the information that is available in the database and in this study are 608 companies included. The authors of this thesis have chosen to use a quantitative approach and a statistical study has been made. The authors have chosen a quantita-tive study due to the large sample. For the statistical study the authors have used SPSS.</p><p>The result from this study shows that there is a weak connection between the different company characteristics and the choice to assure the sustainability report. The strongest connection was found between earlier experiences and assuring. The study does also display a connection between the assuring of sustainability reports and culture. However, here the connection is not that strong as with the company characteristics. There are three out of five cultural dimensions that demonstrate a connection. To conclude, both the different company characteristics and the culture have a certain impact on the choice to assure or not assure the sustainability report. However, the authors believe that this is only some of the factors that can have an impact of the choice to assure the sustainability report.</p> / <p>För närvarande är miljö- och etikfrågor i stort fokus, och allt fler företag börjar producera hållbarhetsredovisningar. Även antalet företag som låter sin hållbarhetsredovisning bli granskad av någon utomstående ökar. Förekomsten att granska sin hållbarhetsredovisning varierar dock kraftigt mellan olika länder.</p><p>Det kan finnas flera olika orsaker till varför företagen väljer att granska sina hållbarhetsredovisningar. Tidigare studier menar att valet att hållbarhetsredovisa kan kopplas till teorier så som legitimitetsteorin, intressentteorin och agentteorin. Andra aspekter som kan påverka valet att framställa en hållbarhetsredovisning kan enligt tidigare studier bero på olika företagsegenskaper och nationella kulturer. Vad författarna ville veta är om dessa teorier och studier även kan tänkas vara tillämpliga när det kommer till att förklara ett företags val att externt granska sin hållbarhetsredovisning. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning företagens val att låta en utomstående granska hållbarhetsredovisningen har ett samband med företagens olika egenskaper samt nationella och kulturella olikheter. De företagsegenskaper som testas är företagsstorlek, bransch, tidigare erfarenhet av hållbarhetsredovisning och val av publiceringsform för hållbarhetsinformationen. För att kunna studera kulturens inverkan på valet att granska har Gert Hofstedes fem kulturdimensioner använts.</p><p>Författarna har i sin studie fått ta del av en databas framställd av KPMG. Författarna har fokuserat på en del av all information som finns i KPMGdatabasen, och totalt är 608 företag med i denna studie. I denna uppsats har författarna använt sig av en kvantitativ ansats och en statistisk undersökning. Användning av en kvantitativ metod beror på det stora anta-let företag. SPSS har använts till den statistiska studien.</p><p>Resultatet visar att det finns ett svagt samband mellan alla de olika företagsegenskaperna och valet att externt granska hållbarhetsredovisningen. Starkast samband fann författarna mellan tidigare erfarenhet och granskning. Studien visar även ett samband mellan kulturella olikheter och valet att granska till viss del existerar, detta då ett samband hittades för tre av de fem kulturella variablerna. Dock är inte sambandet lika starkt här jämfört med de testade företagsegenskaperna. För att sammanfatta kan sägas att både de olika företagsegenskaperna och kulturen har en viss inverkan på valet att externt granska hållbarhetsredovisningen, dock tror författarna att detta endast är en del av alla de faktorer som verkligen spelar in i valet att granska sin hållbarhetsredovisning.</p>

Kommunikationsbranschen har belysts som en betydelsefull och normskapande aktör vad gäller Corporate Social Responsibility (CSR) som utformare av budskap i viktiga samhällsfrågor. Med bakgrund i detta syftar uppsatsen att beskriva vad inom CSR som ges fokus, vilka intressenter som kommunikationsbyråer vänder sig till och varför det kommuniceras i den utsträckning det gör i årsredovisningar och på hemsidor. En innehållsanalys av 20 svenska byråers hemsidor och årsredovisningar har genomförts, där tio stora samt tio byråer nischade inom hållbarhet studerats och analyserats med hjälp av teorier kring hållbarhet, samt intressent- och legitimitetsteorin. Slutsatsen är att det förekommer skillnader inom den svenska kommunikationsbranschen i hur CSR kommuniceras. Av de byråer som ingått i vår undersökning är det främst de nischade byråerna som aktivt engagerar sig i och kommunicerar CSR.

Titel: Miljömässigt ansvarstagande – En studie om hur fastighetsbolag använder det miljömässiga ansvarstagandet för att tillfredsställa sina olika intressenter. Nivå: Kandidatuppsats i ämnet Företagsekonomi, 15 hp. Författare: Sandra Nilsson och Marcus Johansson Handledare: Eva Berggren Datum: Vårterminen 2019 Nyckelord: Corporate Social Responsibility, Intressentteorin, Management Control Systems. Problemdiskussion: Aspekter att ta hänsyn till vid fastighetsförvaltning framkommer både under planering och uppbyggnad men uppkommer även vid förvaltning. Caroll (2015) understryker att det ansvarstagande som företag besitter omfattas av normer, standarder, värderingar och förväntningar som återspeglas i vad konsumenter, anställda och andra intressenter anser är berättigade. Dessa intressenter återspeglas i intressentteorin, vilket synliggör företagens centrala aktörer i sin omgivning. Ett företag förlorar möjligheten att maximera värde om en viktig intressent blir ignorerade eller behandlad illa. Problemformulering: Hur använder fastighetsbolag miljömässigt ansvarstagande inom CSR för att tillfredsställa sina olika intressenter? Metod: Med utgångspunkt i att problemet är av förståelsekaraktär har författarna använt sig av en kvalitativ undersökningsmetod med fem valda respondenter för att generera en förståelse för problemformuleringen. Författarna har även använt sig av sekundära data i form av litteratur och tidigare forskning inom ämnet. Denna data har sedan bearbetats och analyserats och författarna har utifrån detta presenterat slutsatser. Slutsats: Flertalet av de miljömässiga ansvarstagandena styrs utefter att tillfredsställa fastighetsbolagens olika intressenter. Det miljömässiga ansvarstagandet används för att kontrollera verksamheten, leverantörer, hyresgäster och övriga intressenter. Det genererar fördelar i form av att finansieringen förbättras, bättre markfördelning från kommuner och en attraktiv arbetsplats för studenter. Kunskapsbidrag: Intressenter har en nyckelroll i beslut om befintliga och nya miljömässiga ansvarstaganden. Att ett fastighetsbolag har valt att arbeta med det miljömässiga ansvarstagandet inom CSR tolkar vi som en betydande faktor för intressenterna.

Under det årliga mötet för World Economic Forum (2013) uppmärksammades oron kring att framförallt banker har en brist i förtroendet. Enligt Valdivia (2012) är kommunikation viktigt för att återuppbygga detta förtroende. Grunig (1979) menar att kommunikationsproblem kan lösas genom riktade meddelanden till intressenter kring Corporate Social Responsibility (CSR). Yamak och Süer (2005) konstaterar att detta kan vara svårt för banker då de har många olika sorters intressenter. Genom vår forskningsfråga ”Hur ser svenska bankers kommunikation till olika intressenter ut i deras hållbarhetsrapportering?” har vi med denna studie kunnat bidra till det gap som vi ser i intressentteorin, då den inte beskriver hur kommunikationen skiftar mellan intressenter.Kommunikation mellan företag och intressenter är något som Kleine och von Hauff (2009) påpekar är en viktig del av CSR-arbetet. Kommunikation kan se olika ut beroende på vem den är riktad till. Den kan innehålla objektiva och subjektiva argument (Tan 2002), men den kan även delas in efter explicit och implicit CSR (Matten &amp; Moon 2008). Coupland (2005) tar även upp att kommunikationen kan uttryckas genom societal, responsible och other de-legitimation. Olika strategier i kommunikationen gällande en- och tvåvägskommunikation har även tagits fram av Morsing och Schultz (2006). Dessa olika kommunikationssätt används för att besvara forskningsfrågan.För att besvara forskningsfrågan har vi studerat de svenska storbankernas senaste hållbarhetsrapporter genom en kvalitativ dokumentanalys. Hållbarhetsrapporter är offentligt material och något som alla kan få åtkomst till, vilket ökar replikerbarhet.Vår empiri utgör en sammanfattning av den kommunikation som sker från bankerna till ägarna, anställda, kunder och samhället. Denna kommunikation har analyserats utifrån de olika kommunikationssätten som tagits upp, där vi sedan har konstaterat hur kommunikationen skiljer sig åt beroende på intressent. / Program: Civilekonomprogrammet