Datum: 3 juni, 2014 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi FÖA400, 15 hp. Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST,Mälardalens högskola Författare: Oscar Johannesson Joachim Karlsson12 augusti 1991 25 juli 1991 Titel: Kassaflödesanalysen - ett tillämpningsbart mätverktyg i kreditbedömningsprocessen? Handledare: Leif Carlsson Nyckelord: Kassaflöde, Kassaflödesanalys, Periodiserad redovisning, Direkt kassaflöde, Indirekt Kassaflöde, Kreditgivare, Banklån, Intressentteorin Frågeställning: Hur används kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar medför kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen? Påverkar företagens storlek tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen? Syfte: Studien syftar till att undersöka hur kassaflödesanalysen tillämpas som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen, samt att klargöra för de fördelar och nackdelar som kassaflödesanalys medför som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen. Vidare syftar studien till att undersöka om företagens storlek påverkar tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen. Metod: Studien använder genomgående en deduktiv metod med ett deskriptivt tillvägagångssätt. En kvalitativ empiriinsamling utförs baserad på 6 intervjuer och det insamlade materialet jämförs sedan med insamlade teori. Slutsats: I studien visade det sig att kassaflödesanalysen främst används som ett komplement till den periodiserade redovisningen. Vidare visade studien på att helheten bedömdes i kassaflödesanalysen och inga specifika nyckeltal kontrollerades. Fördelarna med kassaflödesanalysen ansågs vara att det bidrog till att det lättare gick att utläsa varifrån företagets kassaflöde generats. Vidare ansågs kassaflödesanalysen vara mer lätthanterlig och överskådlig än den periodiserade redovisningen. Kassaflödesanalysen ansågs ha olika inverkan i bankernas kreditbedömningsprocess beroende av företagets storlek och etablering.

Bakgrund: Svenska företag har visat sig vara bland de bästa i världen på hållbarhetsredovisning. Tidigare studier har försökt hitta förklaringsfaktorer för att definiera vilka faktorer som ökar den mängd hållbarhetsupplysningar företag rapporterar frivilligt. Ägarstrukturens påverkan på hållbarhetsredovisning är ett relativt outforskat område och ska därför förklaras i den här studien.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en kvantitativ metod förklara hur ägarstrukturer påverkar hållbarhetsredovisning hos Large-Cap- och Mid-Cap företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm.     Metod: Ämnet har testats utifrån skapandet av hypoteser och empiriska observationer. En innehållsanalys har gjorts genom granskning av 173 företags års- och hållbarhetsredovisningar, noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Hållbarhetsredovisningen har studerat dels utifrån det ekonomiska perspektivet och dels utifrån det miljö och samhällsmässiga perspektivet.   Resultat/slutsats: Utifrån vår analys av de olika ägarstrukturerna och deras påverkan på hållbarhetsredovisning har slutsatsen blivit att det inte finns något större samband mellan de två.   Bidrag/framtida forskning: Ägarstrukturens förklaringsgrad visade sig vara låg då få signifikanta samband fanns mellan ägarstrukturer och hur de redovisar hållbarhet. Framtida forskningsförslag är att genom en kvalitativ och kvantitativ metod jämföra skillnader gällande hållbarhet som företag redovisar och deras faktiska hållbarhetsaktivitet.

Sustainable development has become more important because the world has realized that changes are needed to protect the environment. It is essential that companies increasingly engage in long-term thinking and take responsibility for the environment. The aim of this study is to determine the approach manufacturing companies and investors have toward sustainability and sustainable investments. The theoretical frame of reference describes approaches within sustainable investments and various instruments within CSR. The study then introduces two theories: the legitimacy theory and the stakeholder theory. These theories can strengthen the CSR approaches in sustainable investments. The study consists of a qualitative research approach since the focus of the study is approaches within sustainability. Furthermore, interviews were conducted with seven different companies to gain views from companies active in different industries. In the empirical study, all seven interviewed companies are introduced and all the collected data is presented. To clarify the empirical study, each company is given its own section to highlight their approaches. The empirical study then presents the similarities and differences between manufacturing companies and investors regarding the research question. After the theory and the data were analyzed, the study concludes that companies relate to sustainability to meet stakeholder expectations. The manufacturing companies and investors work within sustainably as CSR has become an increasingly important area in the business world. A company must consider what the market and stakeholders demand in a sustainable market.

CSR, Corporate Social Responsibility, har kommit att bli ett allt viktigare fenomen i dagens samhälle. Uppsatsens syfte är att undersöka och identifiera bakomliggande faktorer som påverkar vilka incitamenten är för CSR inom norsk fiskodlingsindustri.Uppsatsen utfördes i form av en kvalitativ flerfallsstudie där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med fem norska fiskodlingsföretag. Empirin visade att det finns stora skillnader i företagens syn på CSR beroende på storlek. Ekonomi visade sig vara det starkaste incitamentet för CSR, dock fanns undantag där även idealistiska incitament visade sig vara av betydelse.I analysen kunde tydliga kopplingar göras mellan empirin och både intressentteorin och Carroll’s pyramid. Det framkom även tydliga förklaringar till vilka faktorer som är avgörande för CSR och vilka hinder/problem som upplevs i samband med sådant arbete. I slutsatsen kom vi fram till att myndigheter var den intressent som hade störst påverkan på företagens arbete med CSR. Vi diskuterar även vilka faktorer som avgör om ett företags arbete med CSR uppstår genom ekonomiska eller idealistiska incitament.

<p><strong>Problem: </strong>Det finns skillnader kring hållbarhetsredovisning mellan länder när det gäller reglering, tillämpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att påverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstått på grund av många orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning kulturen har en inverkan på hur de olika nordiska länderna väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer. Men även om intressenternas makt att påverka företagen att göra en hållbarhetsredovisning har någon förklaring i kulturen.</p><p><strong>Metod: </strong>Den insamlade<strong> </strong>datan är huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt. Vid telefonintervjuerna har vi utgått ifrån ett frågeformulär och låtit respondenterna besvara frågorna med egna ord. Respondenterna har valts utifrån Fredrik Ljungdahls affärsnätverk inom PwC (PricewaterhouseCoopers).                             </p><p><strong>Resultat: </strong>Det finns en svag kulturell förklaring till<strong> </strong>hur företagen i nordens länder väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning, tillämpa GRI:s riktlinjer samt vilken makt intressenterna har att påverka företagen till att hållbarhetsredovisa. Graden av lagstadgad kontroll kan förklara skillnader i reglering medan det inte finns någon kulturell förklaring till tillämpningen av GRI:s riktlinjer. Graden av maktdistans kan slutligen förklara intressenternas makt att påverka företagen till att hållbarhetsredovisa.</p> / <p><strong>Problem: </strong>There are some differences in sustainability reporting between countries when it comes to regulation, applying GRI:s (Global Reporting Initiatives) guiding principles, stakeholders´ power to influence and so on. These differences can appear from different reasons but in this graduate paper we will investigate if these differences can be explained by cultural factors.</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this paper is to describe and explain to which extent the culture has any impact on how the Nordic countries choose to regulate the sustainability reporting and how the companies apply GRI:s guiding principles. But also if the stakeholders´ power to affect companies to do a sustainability report can have its explanation in the culture.</p><p><strong>Method: </strong>The gathered data is mainly qualitative but has been complemented with quantitative data. The gathering has been done through literature research, telephone interviews and an e-mail contact. In the telephone interviews we used a question form although the interviewee was allowed to answer the questions in his or her own words. The interviewee have been chosen on the basis of Fredrik Ljungdahls business network within PwC (PricewaterhouseCoopers).            </p><p><strong>Result: </strong>There are a weak cultural explanation to how the Nordic countries choose to regulate the sustainability reporting, apply GRI:s guiding principles and which power the stakeholders´ have to influence the companies to do a sustainability report. The degree of statutory control can explain the differences in regulation while there are no cultural explanation to the application of GRI:s guiding principles. The degree of powerdistance can finally explain the stakeholders´ power to influence the companies to do a sustainability report.</p>

Problem: Det finns skillnader kring hållbarhetsredovisning mellan länder när det gäller reglering, tillämpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att påverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstått på grund av många orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning kulturen har en inverkan på hur de olika nordiska länderna väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer. Men även om intressenternas makt att påverka företagen att göra en hållbarhetsredovisning har någon förklaring i kulturen. Metod: Den insamlade datan är huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt. Vid telefonintervjuerna har vi utgått ifrån ett frågeformulär och låtit respondenterna besvara frågorna med egna ord. Respondenterna har valts utifrån Fredrik Ljungdahls affärsnätverk inom PwC (PricewaterhouseCoopers).                              Resultat: Det finns en svag kulturell förklaring till hur företagen i nordens länder väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning, tillämpa GRI:s riktlinjer samt vilken makt intressenterna har att påverka företagen till att hållbarhetsredovisa. Graden av lagstadgad kontroll kan förklara skillnader i reglering medan det inte finns någon kulturell förklaring till tillämpningen av GRI:s riktlinjer. Graden av maktdistans kan slutligen förklara intressenternas makt att påverka företagen till att hållbarhetsredovisa. / Problem: There are some differences in sustainability reporting between countries when it comes to regulation, applying GRI:s (Global Reporting Initiatives) guiding principles, stakeholders´ power to influence and so on. These differences can appear from different reasons but in this graduate paper we will investigate if these differences can be explained by cultural factors. Purpose: The purpose of this paper is to describe and explain to which extent the culture has any impact on how the Nordic countries choose to regulate the sustainability reporting and how the companies apply GRI:s guiding principles. But also if the stakeholders´ power to affect companies to do a sustainability report can have its explanation in the culture. Method: The gathered data is mainly qualitative but has been complemented with quantitative data. The gathering has been done through literature research, telephone interviews and an e-mail contact. In the telephone interviews we used a question form although the interviewee was allowed to answer the questions in his or her own words. The interviewee have been chosen on the basis of Fredrik Ljungdahls business network within PwC (PricewaterhouseCoopers).             Result: There are a weak cultural explanation to how the Nordic countries choose to regulate the sustainability reporting, apply GRI:s guiding principles and which power the stakeholders´ have to influence the companies to do a sustainability report. The degree of statutory control can explain the differences in regulation while there are no cultural explanation to the application of GRI:s guiding principles. The degree of powerdistance can finally explain the stakeholders´ power to influence the companies to do a sustainability report.

Problematiken för vår studie grundar sig i den nya revisionslagen som trädde ikraft 1 november 2010, nämligen avskaffandet av revisionsplikten. Lagen innebär att alla aktiebolag som understiger två av tre följande gränsvärden: att ha i genomsnitt 3 anställda, omsättningen understiger 3 miljoner svenska kronor och att balansomslutningen understiger 1,5 miljoner svenska kronor, behöver inte anlita en revisor. I samband med att revisionsplikten avskaffades, diskuteras det mycket vilken betydelse revisionen hade för olika intressenter. Revisionen infördes framförallt för att ge bättre kontrollmöjligheter för externa intressenter. Trots lagändringen, är det idag flertal småföretag som fortsätter att behålla revisorn i företaget och det beror främst på grund av externa intressenternas påverkan. Vårt syfte med studien är att skapa förståelse varför småföretag behåller revisorn i företaget i förhållande till externa intressenter och hur externa intressenter påverkar det, ur småföretagens perspektiv. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ studie i form av intervjuer. Intervjuer har utförts med ägare i småföretag. Utifrån det empiriska materialet har det framkommit att externa intressenters påtryckningar påverkar småföretag att behålla revisorn. Intressenter tenderar att påverka småföretag i större utsträckning än stora företag, på grund av det förekommer resursbrist i småföretag. Småföretag har resurser som visserligen är mer begränsad och som en konsekvens av resursbrist påverkas småföretag av externa intressenter genom att vara lyhörd. Småföretag påverkas mer eller mindre av intressenter och företagen ser behovet av revisorn för att tillgodose intressenternas påtryckningar. / The problem with our study is based on the new Audit Act that came into effect November 1st 2010 which abolished the audit requirement. The law includes that any stock company that acquires two out of the three criteria does not have to hire an accountant, the criteria are the following: they need to have an average of 3 employees, a turnover of less than 3 million Swedish kronor and a total assets of less than 1.5 million Swedish kronor. In correlation with the abolishment of the audit, the significance of the audit for various stakeholders was widely debated. The audit was introduced primarily to provide better control of external stakeholders. Despite the amendments, there are now several small businesses that continue to keep the auditor of the company and it is mainly due to external stakeholder impact. The purpose of this study is to create understanding to why small businesses retain the auditor of the company in relation to external stakeholders and what effect they have, from a small business perspective. The study is based on a qualitative study through interviews which were conducted with owners of small businesses. Based on the empirical evidence we have conducted that external stakeholders pressure results in that small businesses decides to keep the auditor. Stakeholders tend to affect small businesses more than large businesses, due to that there is a shortage of resources in small businesses. As a consequence of a lack of resources small businesses are affected by external stakeholders by being responsive. Small businesses are affected more or less by the stakeholders and businesses understand the need for the auditor to meet stakeholder pressure.

The purpose of this paper is to through a conceptual definition, outline the meaning of integrated reporting. The empirical study aims to identify the development of integrated reporting in terms of driving forces and participants. We also intend to identify and explain the effects of integrated reporting and to describe, analyze and create an understanding of what is required of companies and the challenges an application of integrated can bring. To achieve the purpose of this paper, we have formulated a central question; What is integrated reporting and what will this development mean for companies?  To answer the central question of this paper we have chosen to apply a qualitative approach with case studies as a research strategy. We have in the case study focused on four separate companies. The theoretical framework of this paper describes the stakeholder theory and legitimacy theory, which describes the relationship between the company and its stakeholders. The empirical study consists of two separate chapters; the perspective of experts and the corporate perspective of integrated reporting. In these chapters, we discuss and analyze the theoretical framework along with both of the empirical chapters. In the analysis we highlight and discuss the concept of integrated reporting, the driving forces of its development, problems and complications regarding the implementation of integrated reporting and the positive effects it can bring. The paper concludes that an integrated report should represent the company’s primary report, which includes all aspects of a company’s business. The company’s financial and non-financial factors are related to each other and therefore the company demonstrates its business in a comprehensible and transparent manner. The development of integrated reporting is driven by stakeholders as it is primarily the company’s stakeholders who require a transparent accounting that include the information about how the company works with sustainability. The main requirement for success with integrated reporting is considered a change in mindset, which has to start in top management. / Syftet med uppsatsen är att genom en begreppsbestämning redogöra för innebörden av begreppet integrerad rapportering. Uppsatsens empiriska undersökning syftar att redogöra för utvecklingen av integrerad rapportering genom att identifiera utvecklingens bidragande drivkrafter och aktörer. Vi syftar även att identifiera och förklara vilka konsekvenser integrerad rapportering får för företag samt beskriva, analysera och skapa förståelse för vad som krävs av företag och vilka utmaningar en tillämpning av integrerad rapportering kan innebära. För att uppnå uppsatsens syfte har vi formulerat huvudfrågan: Vad är integrerad rapportering och vad kan denna utveckling komma att innebära för företag?  För att besvara huvudfrågan har vi valt att tillämpa en kvalitativ metod med flerfallsstudier som forskningsstrategi där vi fokuserat på fyra fallföretag. Den teoretiska referensramen redogör för intressentteorin och legitimitetsteorin, vilka beskriver relationen mellan företag och dess intressenter. Den empiriska referensramen består av två empiriska kapitel; normgivarnas perspektiv samt företagens perspektiv av integrerad rapportering. Analyskapitlet sammanför den teoretiska referensramen tillsammans med de två empiriska kapitlen. De områden som diskuteras i analysen är innebörden av begreppet integrerad rapportering, de drivande faktorerna till dess utveckling, problematiken kring införandet av integrerad rapportering samt vilka positiva effekter integrerad rapportering kan medföra.  I uppsatsens slutsats konstateras att en integrerad rapport bör utgöra företagets primära rapport där de finansiella och icke finansiella faktorerna sätts i relation till varandra. Företaget demonstrerar därmed verksamhetens helhet på ett tydligt och transparent sätt. Utvecklingen av integrerad rapportering är intressentstyrd då det främst är företagets primära intressenter som efterfrågar en transparent redovisning som inkluderar företagets hållbarhetsfrågor.  Det huvudsakliga kravet för lyckas med en integrerad rapportering anses vara ett förändrat synsätt, vilket först och främst krävs i högsta ledningen.

Bakgrund: De verksamheter som bedriver miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalkenär anmälnings- eller tillståndspliktiga. Dessa företag ska lämnamiljöinformation i förvaltningsberättelsen. Tidigare studier visar attföretagen inte följer denna regel fullt ut. Som förklaring till företagensval av att miljöredovisa eller att inte redovisa sin miljöpåverkan användervi oss av legitimitetsteorin och intressentteorin.Syfte: Syftet med undersökningen är att för år 2013 se hur väl detillståndspliktiga företagen i Dalarna följer lagen om miljöredovisningoch vilka faktorer som kan förklara deras tillämpning av lagen.Metod: Studien bygger huvudsakligen på kvantitativ metod med inslag avkvalitativ metod. Vi använder en deduktiv ansats för att skapa fyrahypoteser om omsättning, branschtillhörighet, revisionsbyrå ochskuldsättningsgrad. Urvalet är de tillståndspliktiga företagen i Dalarna.Varje företag kan ha flera enheter som är tillståndspliktiga och vårt urval,Dalarna, blir 209 enheter varav 116 är stora enheter.Slutsats: Företagen i Dalarna uppfyller inte lagen om reglerad miljöredovisning tillfullo. Endast 18 av 116 stora enheter uppfyller alla fyra punkterna.Däremot är det 61,2 procent av de stora enheterna som får tre poäng.Som en jämförelse med Ljungdahls studie där nästan 27 procent når trepoäng ser vi en klar förbättring. De faktorer som kan förklara företagenstillämpning av lagen i vår undersökning är omsättning, de som anlitarrevisionsbyrån PwC samt branschtillhörighet avlopp och avfall. Av defyra hypoteser som vi använder är det en som stämmer, två som förkastasoch en som vi inte med säkerhet kan avgöra om den ska vara kvar ellerförkastas. / Background: Companies that require permits under the Environmental Code are forcedto provide environmental information in the annual report. Previousstudies show that companies do not follow this rule entirely. We uselegitimacy theory and stakeholder theory to explain companies’ choice toreport or not report the environmental impact.Purpose: The purpose of this study is to examine how well the permit businesses inDalarna, for the year 2013, follow the law of mandatory environmentaldisclosure and which factors influencing their applications of the law.Methods: The study is based mainly on quantitative method with elements ofqualitative method. We use a deductive approach to create fourhypotheses. They are revenue, industry, accounting firm and leverage.The selection is the licensed businesses in Dalarna. Each company canhave multiple units that require a license. Our sample, Dalarna, gets 209units of which 116 are units that belongs to large companies.Conclusion: Companies in Dalarna do not fulfill the law of mandatory environmentalreport entirely. Only 18 of the 116 large units meet all four points.However, it is 61.2 per cent of the large units who get three points. Wecan see a clear improvement in comparison with Ljungdahls study. In hisstudy there were almost 27 percent of the companies who reach threepoints. The factors that influence companies' application of the law in oursurvey is revenue, accountancy firm PwC and also industry affiliationsewage and waste. Of the four hypotheses we use there is one that's right,two that are rejected and one that we cannot with certainty determinewhether it should be retained or rejected.

Sedan Brundtlandsrapporten presenterades 1987 har begreppet hållbar utveckling tagit stora steg. Det ökade intresset ledde i början av 1990-talet till miljöredovisningen och i mitten av 1990-talet till social redovisning. Under tidigt 2000-tal fokuserades det istället på Triple Bottom Line för att även inkludera den ekonomiska aspekten. Ansvarsfrågan har sedan dess växt och förväntningarna på att företagen skall ta ansvar för en hållbar utveckling har ökat. Trycket har ökat på företag att hållbarhetsredovisa. Sveriges regering beslutade 2007 att samtliga statliga bolag skall hållbarhetsredovisa enligt GRI. Även ett EU-direktiv är på väg. Detta tvingar privatägda börsnoterade bolag med fler än 500 anställda att hållbarhetsredovisa för räkenskapsåret som inleds efter den 31 december 2016. Fram till dess och än idag är dock hållbarhetsredovisningen en frivillig handling för privatägda bolag.Det finns inget krav på privata bolag att hållbarhetsredovisa och inget tvingande ramverk. Studiens syfte är därför att undersöka varför privatägda bolag hållbarhetsredovisar och hur GRI upplevs som hjälpmedel ur företagsperspektiv. Studien blickar även mot hållbarhetsredovisningens framtid.För att nå studiens syfte använder vi oss av en kvalitativ metod för att skapa oss en djupare förståelse för området. Uppsatsens syfte kommer uppfyllas genom intervjuer med representanter från fem svenska privatägda bolag och med hjälp av de utvalda företagens hållbarhetsredovisningar. Studiens teoretiska referensram består av intressent-, legitimitets- och signalteorin.Slutsatsen vi finner är att företagen redovisar för att på ett transparent sätt visa hur de arbetar och tar ansvar för en hållbar utveckling. Studien visar att företagen redovisar för sina intressenter och att en efterfrågan finns på dessa frågor, vilket gör att intressentteorin inte kan uteslutas. Samtidigt anser vi att det ur företagssynpunkt är ett sätt att visa att de arbetar i linje med samhällets normer och värderingar, vilket kopplas till legitimitetsteorin. Vidare finner vi att det kan minska informationsasymmetrin mellan företag och intressent. Studien visar att vi inte kan bortse från någon av de utpekade teorierna. Däremot visar studien att intressent- och legitimitetsteorin på ett mer omfattande sätt än signalteorin kan förklara varför företagen hållbarhetsredovisar. / Since the Brundtland Commission was presented in 1987, the concept of sustainable development has taken large steps. The increased interest resulted in the early 1990s to the environmental reporting and in the mid-1990s to the social reporting. During the early 2000s the focus switched to the Triple Bottom Line to include the economic aspect as well. The issue of responsibility has grown and the expectations that companies should take responsibility for sustainable development have increased. Pressure has increased on companies to report sustainability. The Swedish government decided in 2007 that all state-owned companies have to use sustainability reporting according to GRI. An EU-directive is on the way. This also includes the privately owned listed companies with more than 500 employees to report sustainability for the fiscal year that begins after December 31, 2016. Until then, and even today, the sustainability report is a voluntary act of privately owned companies.There is no requirement for private companies to report sustainability and no mandatory framework. This study aims to investigate why privately owned companies establish sustainability reporting and how GRI is perceived as guidance from the business perspective. The study also looks towards the future of sustainability reporting.To reach the study’s purpose, we use a qualitative approach to create a deeper understanding of the area. The essays purpose will be fulfilled by interviews with five Swedish private companies and with the help of the selected companies’ sustainability reports. The study’s theoretical framework consists of stakeholder theory, legitimacy theory and signal theory.The conclusion that we find is that companies’ report these issues is to transparently show how they work and take responsibility for a sustainable development. The study shows that the companies reports to their stakeholders and there is a demand to report these questions, which tells us that we can’t ignore the stakeholder theory. At the same time through the companies perspective it’s a way to show that they act in line with the society’s norms and values, which connects to the legitimacy theory. Furthermore we find that it can reduce the information asymmetry between company and stakeholder. The results shows that we can´t exclude any of the examined theories to explain why companies report sustainability. However the study shows that the stakeholder-, and legitimacy theory, in a more extensive way than the signaling theory. can explain why companies report sustainability.Note that the study is written in Swedish