Inom intensivvård bedrivs omvårdnad i en högteknologisk miljö. Flera av patienterna är i behov av andningshjälp i form av ventilatorbehandling vilket medför att patienten är sederad och har en endotrachealtub i trachea. Patienten kan inte själv utföra sin munvård och blir därför beroende av intensivvårdsjuksköterskans hjälp. Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av munvård av intuberade intensivvårdspatienter. Studien utfördes med en fokusgruppsintervju och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Kategorierna som framkom i studien var att munvård handlar om prioritering, risker, teamarbete och kommunikation, utförande, patientperspektiv och ansvar. Förslag på fortsatt forskning skulle kunna leda till ett validerat bedömningsinstrument för munvård av intuberad patient samt evidensbaserade riktlinjer för munvård. / Intensive care is conducted in a high technological environment. Many of the patients are in need of breathing assistance with the help of a ventilator, which means that the patient is sedated and intubated. The patients can´t perform their oral care by themselves and therefore dependent on the help of intensive care nurses. The purpose of this study was to elucidate critical care nurses' experiences of oral care in intubated ICU patients. The study was performed with a focus group interview and analyzed by a content analysis. The categories that emerged from the study were that oral care is about priorities, risks, teamwork and communication, performance, patient perspective and responsibility. Suggestions for further research could lead to a validated assessment tool for oral care of intubated patients and evidensbased guidelines for oral care.

Patienter som behandlas på en intensivvård möts av en miljö med teknisk utrustning, där slangar och sladdar är kopplade till olika övervaknings monitorer. Patienter som inte förmår upprätthålla en adekvat syresättning i vävnaden förses med en endotrakealtub som ansluts till en mekanisk ventilator. För att acceptera endotrakealtuben och behandling får patienterna sedering och analgetika. På intensivvården är personaltätheten hög och patienten lämnas sällan på rummet ensam och sjuksköterskan har en central roll i behandlingen och omvårdnaden. Syftet: Syftet med denna studie är att beskriva intuberade patienters upplevelser av intensivvård. Metoden: Litteraturöversikt där 11 artiklar ingår och en kvalitativ innehållsanalys metod har använts. Resultat: Resultatet visar att patienterna upplever overkliga drömmar, mardrömmar och hallucinationer som obehagliga och skrämmande. De har svårt att urskilja vad som är verkligt och overkligt, flera olika faktorer påverkar upplevelserna av overklighet. Den teknologiska miljön runt patient, sjuksköterskans attityder och bemötande och omvårdnadssituationer triggar dessa overkliga upplevelser. Larm och oljud som stör, slangar och sladdar som gör det obekvämt och lampor som bländar. Patienterna beskriver sjuksköterskan ibland som bekväm, lat och kan förorsaka deras overkliga upplevelser. Att vara intuberad medför ett stort hinder för kommunikationen och närvaron av endotrakealtuben anser patienterna som den största anledningen till att kommunikationen upplevs både frustrerande och ångestfylld. Anhöriga har en stor och viktig betydelse under tiden på IVA. Anhöriga upplevs som verkligheten och kontakt med livet utanför IVA. Anhöriga får patienten att känna sig trygga och en anledning att kämpa vidare. Sjuksköterskan upplevs också av patienterna som den som ingjuter säkerhet, trygghet och ett ökat välbefinnande. Diskussion: En vårdrelation som bygger på ett ömsesidigt förhållande mellan sjuksköterska och patient minskar vårdlidandet och skapar en förutsättning för att patientens upplevelse av IVA förblir en verklighet under hela vårdtiden.Nyckelord: Overkliga upplevelser, / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Arbetet som intensivvårdssjuksköterska (IVA-sjuksköterska) innebär ofta att vårda patienter som av olika anledningar behandlas med respirator. Att vara intuberad medför att talförmågan förhindras. Det är svårt för dessa patienter att ge uttryck för sina behov och önskningar genom verbal kommunikation. De har dessutom begränsad rörlighet och påverkad kognitiv förmåga relaterat till diagnos och farmaka. För att kunna erbjuda intuberade patienter optimal omvårdnad måste IVA-sjuksköterskan besitta kunskap om hur kommunikationen upplevs av dessa patienter. Vi har därför valt att genom en litteraturstudie undersöka intuberade patienters upplevelser av kommunikation under vårdtiden på IVA. Sju artiklar inkluderades i studien och tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att när patienterna inte kunde ”göra sina röster hörda” reagerade de ibland med chock och rädsla. Fysiologiska orsaker, att inte bli bekräftad, att bli utmattad och att ge upp karaktäriserade upplevelsen av att inte kunna göra sin röst hörd. Patienterna beskrev även vilka hjälpmedel/metoder som underlättade kommunikationen med sjuksköterskorna. Patienternas upplevelser av att vara beroende av en relation med andra visade sig genom sjuksköterskans betydelse/förhållningssätt, stöd från närstående och behov av information. I diskussionen jämförs betydelsen av resultatet i relation till tidigare forskning inom ämnet. Studien avslutas med förslag på vad IVA-sjuksköterskan bör tänka på vid kommunikation med intuberade patienter. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

På en intensivvårdsavdelning befinner sig patienten med ett flertal personal och teknisk utrustning omkring sig. Intensivvårdspatienten kan få bristande förmåga till kommunikation med omvärlden då denne är intuberad och sederad. Vid bristande kommunikation har patienten svårare att förmedla smärta. Tidigare forskning visar att intensivvårdspatienter har minnen av smärta från vårdtiden. Obehandlad smärta leder till lidande för patienten.Syftet med denna studie var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskan bedömer smärta hos intuberade och sederade patienter där kommunikationen kan vara begränsad. Ansatsen i studien var kvalitativ och en innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2008) användes för att analysera intervjumaterialet. Datainsamlingen skedde genom intervjuer och fyra intensivvårdsjuksköterskor från två olika intensivvårdavdelningar i Västra Götaland intervjuades.Resultatet visar två kategorier. I den första kategorin belyses den förvärvade kunskapen hos sjuksköterskan, där tryggheten och olika erfarenheter har betydelse. Den andra kategorin benämns efter hur sjuksköterskan bedömer helheten hos patienten genom att läsa av kliniska tecken, kroppsspråk, göra bedömningar i samråd med annan vårdpersonal samt genom att tid finns för att göra bedömning. I diskussionen belyses vilken positiv kunskap intensivvårdsköterskorna besitter för att lindra lidande, men att den mestadels är begrundad på erfarenhet och inte evidensbaserad kunskap. I diskussionen framkommer även undermedvetna bedömningar där sjuksköterskan ibland generaliserar. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Bakgrund: Djup sedering har negativa effekter såväl för respiratorvårdade patienter som för verksamheten. Det har medfört att fler patienter vårdas med lätt eller ingen sedering. Mindre sedering har visat sig vara utmanande och ställt högre krav på intensivvårdssjuksköterskor i flera aspekter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda intuberade patienter med lätt eller ingen sedering. Metod: En kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Det framkom fyra huvudkategorier: Patientens situation och upplevelse har betydelse för intensivvårdssjuksköterskors upplevelser, Att ha patienten i fokus, Kommunikationen med patienten är betydelsefull samt Att ha en fungerande patientnära miljö. Att vårda intuberade patienter med lätt eller ingen sedering innebar många känslor och upplevelser för intensivvårdssjuksköterskorna. Sederingsgraden uppfattades ha betydelse och om patienten kunde vara fysiskt delaktig underlättade det. Patienten var i fokus och personcentrerad vård var en viktig faktor. Patientupplevelsen fick ofta styra sederingen. Kommunikation var betydelsefullt men det fanns hinder som kunde försvåra omvårdnadsarbetet. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde den patientnära miljön viktig. Närvaro och uppmärksamhet krävdes, teamet spelade stor roll. Kunskap, erfarenhet och en bra planering skapade trygghet. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av att vårda intuberade patienter med lätt eller ingen sedering var att det krävde tid, närhet och uppmärksamhet. En lugn, trygg och bekväm patient gav en bättre upplevelse för intensivvårdssjuksköterskorna. En personcentrerad vård var viktig att bedriva och det underlättade omvårdnadsarbetet om patienten och personalen kunde kommunicera. Kunskap, erfarenhet, teamarbete och en bra planering skapade en trygg upplevelse för intensivvårdssjuksköterskorna. / Background: Deep sedation has negative effects both for mechanical ventilated patients and for the organisation. This has resulted in an increasing number of patients being treated with light or no sedation. A lower sedation grade has proven to be challenging and has placed higher demands on intensive care nurses in multiple regards.  Aim: The aim of the study was to describe intensive care nurses’ experiences of caring for intubated patients with light or no sedation. Method: A qualitative and descriptive design were implemented. Ten intensive care nurses were interviewed with semi-structured interviews. A qualitative content analysis was used. Result: Four main categories emerged: The patient's situation and experience are important for the intensive care nurses' experiences, Having the patient in focus, The communication with the patient is important and Having a functioning environment close to the patient. Caring for intubated patients with light or no sedation involved many feelings and experiences for the intensive care nurses. The degree of sedation was perceived to be important and if the patient could be physically involved it made it easier. The patient was the focus and person-centred care was an important factor. The patient experience was often allowed to guide the sedation. Communication was important, but there were obstacles that could make nursing care difficult. The intensive care nurses experienced the environment close to the patient as important. Presence and attention were required, the team played a big role. Knowledge, experience and good planning created security. Conclusion: The intensive care nurses' experiences of caring for intubated patients with light or no sedation was that it required time, presence and attention. A calm, safe and comfortable patient provided a better experience for the intensive care nurses. A person-centred care was important to carry out and it facilitated the nursing care if the patient and the staff could communicate. Knowledge, experience, teamwork and good planning created a safe experience for the intensive care nurses.

Introduktion: Antalet interhospitala transporter med intuberad patient eller där intubationsberedskap krävs ökar i Sverige och internationellt. Detta betyder att specialistsjuksköterskan i större grad kommer att få ansvara för dessa transporter. Studier visar att specialistsjuksköterskan kan uppleva sig utelämnad, tappa kontrollen, jobba i en ovan miljö och även känna en känsla av oro. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av betydelsefulla strategier för en patientsäker interhospital transport med intuberad patient eller där intubationsberedskap krävs. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ ansats där tolv semistrukturerade intervjuer med retrospektiv ansats genomfördes. Intervjuerna transkriberades ordagrant och data analyserades enligt Critical Incident Technique. Resultat: Fem slutkategorier med övergripande strategier för en säker interhospital transport identifierades: att kontrollera och behärska utrustningen samt de läkemedel som används, att förbereda sig genom att bilda sig en uppfattning och identifiera risker och problem i förväg, att stabilisera patienten och optimera förutsättningarna innan avfärd för en säker transport, att ha en plan för oförutsedda händelser och att vara vaksam på förändringar under transporten samt att inse sina begränsningar och begära förstärkning. Slutsats: Det finns flera viktiga strategier som bidrar till en ökad patientsäkerhet under interhospitala transporter, bland annat noggrann förberedelse och planering. Dessa strategier bidrar med kunskap och lärdomar till verksamma specialistsjuksköterskor och ger mindre erfarna specialistsjuksköterskor en viktig grund att stå på. Studiens mycket konkreta och praktiska strategier kan användas som en grund när rutiner och checklistor till interhospitala transporter tas fram.

Bakgrund: Interhospital transport [IHT] ökar inom intensivvården i Sverige. Framför allt på grund av att patienterna har ett komplext sjukdomstillstånd som kräver högspecialiserad vård men även på grund av resurs- och vårdplatsbrist. Intensivvårdssjuksköterskan ska identifiera problem och risker i förväg samt förbereda en handlingsplan utifrån oförutsedda händelser som påverkar omvårdnaden och patientsäkerheten hos den intuberade patienten. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av att förberedelse en intuberad patient inför interhospital transport. Metod: En intervjustudie av kvalitativ metod med induktiv ansats. Tio intervjuer genomfördes och analyserades. Analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier sammanställdes som beskriver intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av att förbereda en intuberad patient inför IHT. Kategorierna var: Erfarenhet ger kunskap, Teamarbete skapar överblick och En utmanade arbetssituation. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskans förberedelser av en intuberad patient inför IHT är en komplicerad situation och förutsätter ett gott samarbete. Erfarenheten hos intensivvårdssjuksköterskan har en stor betydelse för förberedelserna. Genom ökad erfarenhet hos intensivvårdssjuksköterskan växer egna strategier fram. Dock är den intuberade patientens tillstånd dynamiskt vilket kan leda till oförutsedda händelser. Nyexaminerade intensivvårdssjuksköterskor behöver stöttning och riktlinjer/checklistor som verktyg i sitt arbete samt kontinuerlig träning för att utveckla och upprätthålla kompetens. / Introduction: Interhospital transport [IHT] is increasing in critical care in Sweden. Mainly because the patients have a complex medical condition that requires highly specialized care, but also because of a lack of resources and care places. The critical care nurse must identify problems and risks in advance and prepare an actionplan based on unforeseen events that affect the care and patient safety of the intubated patient. Aim: To describe the critical care nurse's experience of preparing an intubated patient for interhospital transport. Method: An interview study of a qualitative method with an inductive approach. Ten interviews were conducted and analyzed. The analysis was carried out based on Graneheim and Lundman's content analysis. Result: Four main categories were compiled that describe the critical care nurse's experience of preparing an intubated patient for IHT. The categories were: Experience gives knowledge, Teamwork creates an overview, and A challenging work situation. Conclusion: Our conclusion is that the critical care nurse's preparation for IHT of an intubated patient is a team effort and a complicated situation. The experience of the critical care nurse is of great importance for the preparations. Through increased experience for the critical care nurse, own strategies develop. However, the intubated patient clinical condition is dynamic, which can lead to unpredictable events. Newly graduated critical care nurses need support and guidelines/checklists as tools in their work as well as continuous training to develop and maintain competence.

Bakgrund: Patienten som vårdas oralt intuberad på intensivvårdsavdelning får successivt försämrad munhälsa. Endotrakealtuben orsakar muntorrhet, risk för trycksår samt ansamling av bakterier och plack, vilket innebär ett lidande för patienten i form av påverkad munhälsa. Studien fokuserar på specialistsjuksköterskans roll att förebygga och lindra patientens lidande genom att undersöka munvårdsåtgärder som påverkar munhälsa. Syfte: Att sammanställa munvårdsåtgärder som påverkar munhälsa hos patienter som vårdas oralt intuberade. Metod: Kvantitativ litteraturstudie med systematisk ansats. Munvårdsåtgärdernas påverkan på munhälsa har i studierna undersökts genom olika utfallsmått och metoder. Resultatet av munvårdsåtgärdernas påverkan på munhälsa sammanställdes genom kategorierna munskölj, mekanisk rengöring, munvårdsprotokoll och fixation av endotrakealtub, uppdelat på utfallsmåtten bakterier och plack samt munslemhinnans status. Resultat: De munskölj som undersöktes resulterade i varierat positiv, utebliven och negativ påverkan på bakterier och plack samt munslemhinnan. Alla metoder av mekanisk rengöring hade positiv påverkan på munhälsa. Munvårdsprotokoll med individanpassad frekvens och ompositionering av endotrakealtuben hade positiv påverkan på munhälsa. Fixationer av endotrakealtuben påverkade munslemhinnan både positivt och negativt. Slutsats: Munvårdsåtgärder påverkar munhälsa hos patienten som vårdas oralt intuberad med både positiv, utebliven och negativ påverkan. Specialistsjuksköterskan kan förebygga samtlindra patientens lidande genom bedömning av munhälsan och tillämpning av individanpassade munvårdsåtgärder. Eftersom munvårdsåtgärder även kan leda till negativ påverkan på munhälsa är det av stor vikt att specialistsjuksköterskan även utvärderar effekten av tillämpade munvårdsåtgärder. / Background: Patients who is orally intubated in intensive care units gradually deteriorates oral health. Endotracheal tubes causes dry mouth, pressure ulcers, bacteria and plaque, which implies suffering from affected oral health. The study focuses in the specialist nurse's role in preventing and alleviating patients’ suffering by examining measures of oral care whichaffects oral health. Aim: To compile measures of oral care that affect oral health in patients who are orally intubated. Method: Quantitative literature review with systematic approach. The impact of oral care on oral health has in the studies been measured through different outcomes and methods. The result of the oral cares’ impact on oral health were compiled through the categories mouthwash, mechanical cleaning, oral care protocol and endotracheal tube fixation, divided by the outcomes bacteria and plaque and the status of oral mucosa. Results: Mouthwashes resulted in varied positive, absent and negative effects on bacteria and plaque as well as the oral mucosa. All methods of mechanical cleaning had a positive effect on oral health. Oral care protocols with individualized frequency and repositioning of the endotracheal tube had a positive effect on oral health. Endotracheal tube fixations affected the oral mucosa both positively and negatively. Conclusion: Oral care affects oral health of patients who are orally intubated with both positively, absent and negatively effect. Specialist nurses can prevent and alleviate thepatient's suffering with assessment of oral health and individualized oral care. It is of utmost importance that the nurse evaluates the effect since oral care also can result in negative impact on oral health.