Inwardly rectifying potassium (IRK/Kir) channels regulate intracellular K+ concentrations and membrane potential. Disruption of Kir2.1 causes dominantly inherited Andersen Tawil Syndrome (ATS). ATS patients suffer from cardiac arrhythmias, periodic paralysis, and cognitive impairment. These symptoms are consistent with current understanding of the role of ion channels in muscle cells and neurons. However, ATS symptoms also include craniofacial and digital deformities such as cleft palate, dental defects, wide set eyes, low set ears, and crooked or fused digits. These developmental defects were not consistent with current understanding of developmental signaling or previously described roles for ion channels. We found that phenotypes exhibited by the Kir2.1 knockout mouse recapitulate ATS symptoms. The Kir2.1 knockout mouse phenotypes are strikingly similar to those that occur when Transforming Growth Factor β/Bone Morphogenetic Protein (TGFβ/BMP) signaling is disrupted. Based on this observation, we hypothesized that Kir2.1 may play a role in TGFβ/BMP signaling. We tested this hypothesis using Drosophila melanogaster. We reduced a Kir2.1 homologue Irk2 by siRNA, eliminated the Irk2 channel with a deficiency, and abolished heteromeric Irk channel function with a dominant negative Irk2. Reduction of Irk2 function caused wing patterning defects and size reduction that are similar to BMP/Decapentaplegic (DPP) mutant phenotypes. Ubiquitous expression of Irk2DN is lethal. Wing specific Irk2DN expression caused severe defects compared to irk2Df demonstrating that Irk channels are heteromeric. We found that two downstream targets of Dpp were reduced in irk2Df and siRNA expressing wing discs showing that Dpp requires Irk2 activity. We found that wing specific expression of Irk2DN completely prevents Mad phosphorylation and induces apoptosis. Suppression of apoptosis does not rescue MAD phosphorylation showing that apoptosis is caused by lack of an external signal. We systemically tested the components of the Dpp signaling cascade to find at what point in Dpp signaling Irk2 is required. We found that Irk2 is not directly required for the intracellular propagation of the Dpp signal. Irk2DN could not eliminate the phosphorylation of Mad by a constitutively activated Tkv. We showed that Irk2 affects Dpp spread across the disc. We speculate that Irk2 affects the endocytic pathway that transports Dpp from medial cells to lateral cells. We tested the impact of irk2DN on the development of the Drosophila eye where Irk2 is expressed and Dpp is required for normal patterning. We found that abolition of Irk channels causes eye defects that are similar to those that occur with the loss of Dpp signaling. Trachea development also depends on Dpp. Blocking Irk2 in the developing trachea results in severe defects. We conclude that Irk2 plays a global role in Dpp signaling. Kir/Irk channels could be therapeutic targets to treat diseases that are impacted by TGFβ/BMP signaling, such as cancer. Furthermore, the demonstration that Irk2 is a node for BMP-like signaling could be used to control cell fate decisions for regenerative medicine or stem cell therapeutics.

Banker fyller viktiga funktioner i samhället och fungerar som finansiella mellanhänder som tillhandahåller betalningstjänster. Bankers krediter är viktiga för den svenska ekonomins utveckling och progression. Krediter fyller många funktioner och behov i samhället och organisationer och stater är beroende av välfungerande kreditsystem. Banker är speciella aktörer eftersom de regleras starkare än andra företag och förändringar i banksystemen kan tas emot med motstånd. Förändring i detta hänseende är då Baselkommitten skruvar på parametrarna och ökar kapitalkraven för bankerna. Företagskrediter blir av högre omfattning eftersom de oftast har längre löptid än bankernas inlåning vilket kan generera likviditetsbrist. Banker är väldigt känsliga eftersom det rör stora belopp och systemförändringar kan innebära förluster av stora belopp. Störningar i bankers system kan få en spridningseffekt till andra banker vilket hotar hela ekonomin (Lind, 2005). Studiens syfte är därför att bidra med ökad förståelse för vilka effekter kapitalkraven i Basel II medför för svenska storbankers krediter. Studiens teoretiska förhållningssätt utgår från nyinstitutionella teorin genom ett legalt perspektiv som undersöker legala förändringars påverkan på bankers krediter. Teorin omfattar koncept som anknyts till problematiseringen för att kunna möjliggöra en analys. Tidigare forskare som undersökt Basel II regelverket har beaktats till exempel Hakenes och Schnabel, (2011), Wahlström (2009), Repullo och Suarez (2004), Ruthenberg och landskroner (2008) och Rime (2005).  Studien beaktar kvalitativ undersökning, bestående av nio semistrukturerade intervjuer i fyra storbanker. Studien har tillämpat deduktiv ansats och forskningsfilosofin interpretivism för öka förståelsen för hur ökade kapitalkrav påverkat storbankerna.   Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskare att storbanker kommer att implementera IRK metoden eftersom denna omfattar differentierad prissättning med större beaktande till riskaspekter.  Studien visar att Basel II har möjliggjort för storbankerna att fokusera på lågriskkunder eftersom det innebär att mindre kapital behöver hållas. Studien visar även att i kontrast mot tidigare forskning så minskar kapitalkraven riskincitamenten för bankerna eftersom kapitalkraven medför en rättvisare bild av riskerna. Studiens resultat är att kapitalkraven har ökat bankernas kapitaltäckningsgrad och utlåningsräntan, men inte kreditvolymerna. / Banks fulfill important functions in society and work as financial intermediaries that provide payment services. Banks loans are important for the Swedish economy's development and progression. Credits fill many functions and the needs of society and organizations and the Member States is dependent on effective credit system. Banks are special operators since they are governed stronger than other companies and changes in banking systems can be received with resistance. Change in this respect is then Basel committee bolts on the parameters and increase capital requirements for banks. Credit will be of greater extent because they usually have a longer duration than bank deposits which can generate liquidity. Banks are very sensitive because the large amount and system changes can mean losses of large amounts. Interference in banks' systems can have a knock-on effect to other banks, which threatens the entire economy (Lind, 2005).   The study theoretical approach deleted from new institutionalism theory through a legal perspective which examines legal changes impact on banks' credits .Theory has focused on concepts that reconnects with problem to be able to provide an analysis. Previous researchers who have examined Basel II regulatory framework has been taken into account for example, Hakenes and Schnabel (2011), Wahlström (2009), Repullo and Suarez (2004), Ruthenberg and Landskroner (2008) and Rime (2005). The study takes into account qualitative study, consisting of nine semi-structured interviews in four major banks. The study has applied deductive approach and the research philosophy hermeneutics to increase the understanding of how increased capital adequacy affected banks.   The study results show in the same way as with previous researchers that banks will implement IRK method because this includes differentiated pricing with greater regard to risk aspects. The study shows that, Basel II has made it possible for banks to focus on low risk customers because it means that less capital need to be kept. The study also shows that, in contrast to previous research, the capital requirements reduce banks risk incentives because capital requirements will result in a fairer picture of the risks. Results of the study are that capital requirements have increased the banks’ capital adequacy ratio and the lending rate, but does not affect the credit volumes.

Check: IRK (Initial Riskbedömning för Kriminalitet) är en nyutvecklad evidensbaserad checklista tänkt att användas av professionella i initiala bedömningar för att identifiera riskfaktorer för kriminalitet hos ungdomar och vuxna med risk för långvarigt kriminellt beteende. Syftet med vår studie var att i en första pilottestning ta reda på hur professionella inom polis och socialtjänst uppfattar användbarheten av Check: IRK. Via en webbenkätundersökning besvarade 21 respondenter, varav 6 män och 15 kvinnor mellan 26-47 år (M=36 år, SD=6,70) på frågor gällande innehåll, tillämpning och utbildning i Check: IRK. Studiens data analyserades med Z-test och resultaten indikerar att utifrån innehåll, tillämpning och utbildning i checklistan så uppfattar professionella inom polis och socialtjänst Check: IRK som användbar i sitt arbete. / Check: IRK is a newly developed evidence-based checklist designed to be used by professionals in the initial assessment to identify risk factors for criminality in adolescents and adults at risk of long-term criminal behavior. The current pilot study investigated how professionals within the police and social services perceived the usefulness of Check: IRK. Through a web survey 21 respondents including 6 men and 15 women between the age of 26-47 years (M=36 years, SD=6,70) answered questions regarding the content, implementation and training of the Check: IRK. Data were analyzed using Z-test and the results indicated that professionals within the police and social services find the Check: IRK to be useful in their daily work.

Basel II kommer att få positiva effekter inom banksektorn, bland annat för att bankerna genom mer riskkänsliga metoder att beräkna kreditrisk kan sänka sin kapitalbas utan att samtidigt sänka kapitaltäckningsgraden under den lagstadgade nivån. Det medför att bankerna får större möjligheter att differentiera villkoren för enskilda krediter än tidigare utan att detta påverkas av reglerna för kapitaltäckning. Det innebär i sin tur att konkurrensen inom banksektorn ökar. Den nya lagen innebär att kapitalkraven för kreditrisk minskar generellt, men mest för banker som utvecklar egna interna riskhanteringsmetoder (IRK) och banker med hög andel hushållslån (inklusive bostadslån) i sin kreditportfölj. I takt med att mer riskkänsliga metoder utvecklas och en ökad riskprövning sker på engagemangsnivå, får bankerna incitament att finna olika lösningar på kundens behov. Resultaten kommer att bli ökad konkurrens, större specialisering och ökad differentiering av krediter. Ökad konkurrens innebär att kundens ställning förbättras. Ett mer differentierat utbud av krediter kommer att medföra större valmöjligheter för bankernas kunder. Bankerna blir samtidigt mer selektiva och väljer bort kunder som inte är önskvärda ur risksynpunkt. Kunder med dålig återbetalningsförmåga och sämre säkerheter kommer att få svårare att få krediter eller sämre villkor. Även om mindre banker i någon mån missgynnas av att schablonmetoden är mindre riskkänslig än interna riskklassificeringsmetoder (IRK) är det inte en så stor nackdel att det påverkar deras konkurrenssituation. De två sparbanker som studerats har en mycket god soliditet, och en kapitaltäckningsgrad som väl överskrider lagens krav. De nya reglerna kommer att ytterligare höja kapitaltäckningsgraden för kreditrisk – allt annat oförändrat. Genom den årliga interna kapitalutvärdering kan dessutom även små banker utnyttja kvalificerade metoder för att beräkna sin samlade risk, och därigenom vid behov sänka sina kapitalkrav. Möjlighet för små banker att utnyttja de interna ratinguppgifter som stora banker förfogar över genom sina interna riskklassificeringsmetoder skulle dock förbättra de små bankernas konkurrenskraft.

<p>Basel II kommer att få positiva effekter inom banksektorn, bland annat för att bankerna genom mer riskkänsliga metoder att beräkna kreditrisk kan sänka sin kapitalbas utan att samtidigt sänka kapitaltäckningsgraden under den lagstadgade nivån. Det medför att bankerna får större möjligheter att differentiera villkoren för enskilda krediter än tidigare utan att detta påverkas av reglerna för kapitaltäckning. Det innebär i sin tur att konkurrensen inom banksektorn ökar.</p><p>Den nya lagen innebär att kapitalkraven för kreditrisk minskar generellt, men mest för banker som utvecklar egna interna riskhanteringsmetoder (IRK) och banker med hög andel hushållslån (inklusive bostadslån) i sin kreditportfölj.</p><p>I takt med att mer riskkänsliga metoder utvecklas och en ökad riskprövning sker på engagemangsnivå, får bankerna incitament att finna olika lösningar på kundens behov. Resultaten kommer att bli ökad konkurrens, större specialisering och ökad differentiering av krediter.</p><p>Ökad konkurrens innebär att kundens ställning förbättras. Ett mer differentierat utbud av krediter kommer att medföra större valmöjligheter för bankernas kunder. Bankerna blir samtidigt mer selektiva och väljer bort kunder som inte är önskvärda ur risksynpunkt. Kunder med dålig återbetalningsförmåga och sämre säkerheter kommer att få svårare att få krediter eller sämre villkor.</p><p>Även om mindre banker i någon mån missgynnas av att schablonmetoden är mindre riskkänslig än interna riskklassificeringsmetoder (IRK) är det inte en så stor nackdel att det påverkar deras konkurrenssituation. De två sparbanker som studerats har en mycket god soliditet, och en kapitaltäckningsgrad som väl överskrider lagens krav. De nya reglerna kommer att ytterligare höja kapitaltäckningsgraden för kreditrisk – allt annat oförändrat. Genom den årliga interna kapitalutvärdering kan dessutom även små banker utnyttja kvalificerade metoder för att beräkna sin samlade risk, och därigenom vid behov sänka sina kapitalkrav.</p><p>Möjlighet för små banker att utnyttja de interna ratinguppgifter som stora banker förfogar över genom sina interna riskklassificeringsmetoder skulle dock förbättra de små bankernas konkurrenskraft.</p>

Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how a bank’s features and internal factors have affected its choice of method in calculating the capital requirement. Theoretical and Empirical Method: The research strategy of this study has been of a qualitative nature with a deductive approach. The choice of method was depth interviews with respondents from a targeted sample of Swedish banks. These respondents were chosen based on the knowledge they possess as key employees in the capital requirement process and their involvement in choosing their banks’ method for calculating the capital requirement. The interviews were semi-structured, with open questions that allowed a dialogue with the respondents in which they could express their opinions and knowledge regarding the factors affecting their banks’ choice of method. Theoretical Approach: The study is based on the new institutional economics theory of how institutions affect organizational behavior. It’s also based on earlier research within the regulation Basel II by, among others, Hakenes and Schabel (2011), Rime (2005) and Wahlström (2009). Conclusions: The results of this study show that banks have identified different factors that affect their choice of calculation method for the capital requirement. The choice the banks are facing is to keep the standardized method, develop an advanced internal based method, create partnerships with other banks or focus on alternative clientele portfolios. The two factors that were considered to be have the greatest significant for the choice of calculation method were resources associated with the implementation of the IRB approach models and how the banks’ clientele portfolio was designed. How these were distributed and to what extent they influenced the choice was highly individual for the chosen banks. / Syfte: Syftet med den här studien är att öka förståelsen om hur en banks förutsättningar och interna faktorer har påverkat dess val av beräkningsmetod för kapitalkravet. Teoretisk och empirisk metod: Forskningsstrategin för studien har varit av den kvalitativa typen med en deduktiv ansats. Valet av metod var djupintervjuer med respondenter från ett målinriktat urval av svenska banker. Respondenterna valdes utifrån de kunskaper som de besitter genom sin position på respektive bank, där deras deltagande i metodvalsprocessen påverkade valet av beräkningsmetod. Intervjuerna var av typen semistrukturerade, med öppna intervjufrågor för att få till en dialog med respondenterna och ta del av deras åsikter och kunskaper gällande de olika faktorerna till metodvalet. Teoretisk referensram: Studien utgick från den nyinstitutionella teorin, om hur institutioner påverkar organisationers beteenden. Den har baserats på tidigare forskning inom regelverket Basel II av bland annat Hakenes och Schnabel (2011), Rime (2005) samt Wahlström (2009). Slutsats: Resultatet av denna studie visar på att bankerna har identifierat olika faktorer som påverkar valet av beräkningsmetod för kapitalkravet. Valet som bankerna står inför är att behålla Schablonmetoden, utveckla en IRK-metod, skapa samarbeten med andra banker eller fokusera på alternativa klientelportföljer. De två faktorer som ansågs ha störst signifikans för valet av beräkningsmetod var resurserna som förknippades med implementeringen av modellerna i IRKmetoden och hur bankens klientelportfölj var utformad. Hur dessa var fördelade och i vilken grad de påverkade valet var högst individuellt för de utvalda bankerna.

Since the implementation of the Basel II framework in 2007, banks have been given the  opportunity to apply for the option to develop intern models for calculating their required capital. The purpose with this opportunity is that the capital requirements will correspond to the real risk exposure. This has been criticized, since there are incentives for the bank to do  an incorrect risk assessment intentionally and through that get a lower capital requirement. In this report we study how this opportunity affects the banks’ capitalization and if stricter capital requirements in fact leads to that the Swedish banks are better prepared for a financial crisis. The report also describes the risks that this opportunity to internal rating  causes. The study has been done by qualitative method where seven people, with different interests in the market, have been interviewed. By the answers given by the respondents and by earlier publications this report reveals that stronger capitalization is positive, but that  the Basel framework causes a risk that the banks intentionally underestimates  their risks. Nor is it possible to conclude that the banks are better prepared for a crisis afterthe implementation. This is because the IRB approach is something new and therefore  not optimized and yet balanced.