Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är ett globalt bekymmer inom sjukvården.   MRSA kan bland annat orsaka sårinfektioner, infektioner i skelett, lunginflammation, hjärninflammation, och kan leda till döden.  I Sverige ökar MRSA med cirka 20 fall per vecka (en ökning med 33 % sedan år 2004).  MRSA-smittspridning sker även utanför sjukhus, till exempel bland hushåll, dagis, skolan, äldreboende, samt via husdjur och livsmedelsproducerande djur.  MRSA kan kolonisera människor utan symtom och det finns inte fullständigt fungerande eller effektiv behandling för att eliminera MRSA från kroppen.  Patienter med MRSA bör vårdas i isoleringsvård för att undvika smittspridning och underlätta hygienarbetet. Detta kan leda till ökat lidande hos patienten genom isoleringsvård och längre behandlingstid. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas med MRSA i sjukvården. Metod: En litteraturöversikt över nio vetenskapliga artiklar med kvalitativa metoder.  Artiklarna lästes genom flera gånger och kategorier skapades från meningsinnehållet.  Sedan sammanställdes innehållet med gemensamma nämnare från samtliga artiklar.  Teman och subteman skapades utifrån det. Resultat: Resultatet visar att patienter som vårdas med MRSA upplever att smittan har stor påverkan på vårdupplevelsen, och resultatet kunde därför presenteras under följande fem teman med tre subteman:  Information om MRSA och vården, Patientens kunskap och uppfattning om MRSA, Patientens känslor och upplevelser med subteman; Upplevelser över att vara MRSA-positiv, Känslor och upplevelser av isolering, Upplevelser av social påverkan av MRSA, Vårdkvalité och bemötande relaterat till MRSA, samt Tankar om framtiden. Diskussion: Resultatet diskuteras med en livsvärldsansats för att fördjupa förståelsen för patienternas upplevelse. Vårdpersonalen tycks i stor utsträckning kunna påverka patienternas upplevelse, negativt och positivt vid vård med MRSA. Patienternas kunskaper tycktes ha en avgörande roll för upplevelsen av vården. / Background: Methicillinresistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a global problem in health care.  MRSA can cause wound infection, skeletal infection, pneumonia, and encephalitis and can result in death.  In Sweden MRSA is increasing with about 20 cases per week (increasing by 33 % since year 2004).  MRSA infectious spreading occurs even in the community, for example, among household, day-care, school, nursing home, through pets or farm livestock.  MRSA can colonize without any symptoms.  There is no completely effective treatment to get rid of MRSA.  For prevention of infection spreading, MRSA patients have to be taken care by isolation, which can cause suffering through longer time at hospital and isolation. Aim: To describe patients' experiences of being cared for with MRSA in healthcare. Methods: A literature review based on 9 scientific articles with qualitative method.  All articles were read several times and headlines were created based on context. Sentences with similar headlines were sorted out and categorized. Themes and subthemes were created.  Results: The results show that patients treated with MRSA are experiencing that the disease has a major impact on their health care experience, and the results were therefore presented under five themes with three subthemes:  Information about MRSA and care, The patients knowledge and understanding of MRSA, The patients’ feelings and experiences; with subthemes, The experiences of being a MRSA colonized patient, The experience of MRSA source isolation, The experience of social effects because of MRSA, Quality of care and personal treatment related to MRSA and Thoughts about the future. Discussions: The results are discussed with a life-world approach to deepen the understanding of patients' experience. Health professionals seem to affect patients' experiences, both negative and positive of being cared for with MRSA. Patients' knowledge seemed to have a crucial role in the experience of care.

Background: The development of contemporary isolation measures has emerged through centuries from the time of ships under quarantine to modern personal protective equipment and knowledge about disease control. The underlying need for care in isolation could be multidrug resistant organisms or immunosuppression. Aim: The aim of this review was to explore patient´s experience of care in isolation due to somatic disease. Method: The study was conducted as a literature review with an inductive content analysis. During the literature search 11 qualitative studies corresponding to the aim of this study was chosen. Analysis of the quality of the studies were conducted. The results were analysed and compiled in themes and subthemes. Results: Patients described isolation policies as a form of imprisonment and in terms of negative experiences. Discrepancies in practice of isolation measures amongst health care workers contributed to patients’ apprehension and worry. The isolation room could both be seen as a prison and a safe haven. It represented a feeling of safety and disengagement from demands from the outside. The relationship between the patient and the health care worker was important for the experience of care in isolation. Patients described feelings of loneliness and contact with friends and family had major impact both through visits but also by phone or computer. To find acceptance or meaning made it easier to cope with the period of loneliness. Conclusion: To be cared for in isolation is a global phenomenon and it has major impact on the daily life of the affected persons. Attitudes, work procedures amongst the health care workers and their personal treatment towards the patients may have a positive or negative impact on the patients experience of isolation. Friends and family carry out an important role in alleviating loneliness and new technology for example videocalls may offer whole new opportunities to be able to interact socially with others during time spent in isolation. / Bakgrund: Nutida isoleringsvård har utvecklats och växt fram under århundraden alltsedan tiden då fartyg låg i karantän fram till dagens kunskap om smittskydd och tillgång till skyddsutrustning. Den bakomliggande orsaken till isoleringsvård kan bland annat vara antibiotikaresistenta bakterier eller immunsuppression. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med somatisk sjukdom upplever isoleringsvård. Metod: Studiedesign var litteraturstudie där analysen genomfördes med induktiv ansats. I artikelsökningar påträffades 11 kvalitativa originalartiklar som svarade till studiens syfte. Kvalitets- och resultatanalys av inkluderade studier gjordes och ett sammanställt resultat med teman och subteman utarbetades. Resultat: Isoleringsrutiner upplevdes som en form av fångenskap och beskrevs i negativa ordalag. Oro och ängslan upplevdes bland patienter när sjukvårdpersonal gjorde avsteg från isoleringsrutinerna. Rummet kunde upplevas som ett fängelse och begränsande men även som en fristad där eget rum, en upplevd trygghet och befrielsen från omgivningens krav sågs som positivt. Relationen mellan patient och personal var av betydelse för hur tiden i isoleringsvård upplevdes. Patienter uttryckte känslor av ensamhet och kontakten med anhöriga spelade en stor roll både genom direktkontakt men även via telefon och dator. Meningsskapande eller att finna acceptans inför situationen gjorde det lättare att hantera tiden i ensamhet. Slutsats: Isoleringsvård förekommer världen över och det har stor påverkan på individens dagliga liv. Bemötande, attityder och arbetssätt hos sjukvårdspersonal kan ha både positiv och negativ inverkan på patientens upplevelse av vårdformen. Närstående har en viktig roll i att lindra ensamheten och teknik såsom videosamtal öppnar helt nya möjligheter till social interaktion under tiden i isoleringsvård.

Bakgrund: Inom infektionsvården är isolering en oundviklig åtgärd för att förhindra smittspridning av infektionssjukdomar. Det är sjukvårdspersonalens skyldighet enligt svensk lag att vidta de smittskyddsåtgärder som krävs för att minska smittspridning. Sjukvården ansvarar även för att minska risken för vårdrelaterade infektioner, vilket anses vara den vanligaste komplikationen till inneliggande vård. Vilken typ av infektionssjukdom patienter har är avgörande för vilka smittskyddsåtgärder som behövs vidtas. Hälso- och sjukvårdens uppgift är att främja hälsa och förebygga ohälsa och lidande för patienter. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att omvårdnaden för patienterna bedrivs tryggt, säkert och jämlikt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka patienternas upplevelser av att isoleras på somatisk vårdavdelning relaterat till att bära på smittsam sjukdom. Metod: Litteraturstudien baseras på elva vetenskapliga studier, tio stycken med kvalitativ design och en med mixed method. Granskningen utgick från SBU:s (2014) kvalitetsgranskningsmall. Åtta av studierna uppnådde hög kvalitet och tre studier uppnådde medel kvalitet. Resultat: Patienters upplevelser utgjorde två huvudteman: Upplevelsen av information och kommunikation vid isolering och psykosociala effekter av isoleringsvård. Utifrån dessa huvudteman skapades sex subteman: Patienters upplevelser av information från vårdpersonal, Patienters möjlighet till kontakt och kommunikation med vårdpersonal, Positiva och negativa aspekter av isoleringsvård, Patienternas upplevelser av vårdpersonalen, Emotionella påfrestningar och Miljöns betydelse för vårdtiden i isolering. Konklusion: Resultatet visar att patienterna upplevde att de fick otillräcklig information och minskad möjlighet till kontakt och kommunikation med vårdpersonalen. Även upplevde patienterna i isolering att de blev stigmatiserade, särbehandlade och bortglömda av vårdpersonalen. Det resulterade i emotionella påfrestningar för den isolerade patienten och bidrog framförallt till känslan av ensamhet. / Background: In infectious care, isolation is an inevitable precaution to prevent the spread of infectious diseases. In accordance with Swedish law, it is the health care personnel’s’ obligation to take appropriate infection prevention measures to reduce the spread of infectious diseases. Healthcare is also responsible for reducing the risk of health-related infections, which is considered to be the most common complication of inpatient care. The disease the patient has determinants the infection measures needed. Health care is responsible to promote health and prevent illness and suffering for patients. It's the registered nurse’s professional responsibility to ensure that nursing care is carried out safely, equality andsecure. Aim: The aim of the literature study was to investigate patient’s experiences of being treated in isolation care in somatic care departments due to infectious disease. Method: The literature study is based on eleven scientific studies, ten with a qualitative design one with a mixed method. The audit was based on SBU:s qualitative review template. Eight of the studies achieved high quality and three studies achieved medium quality. Results: Patients' experiences comprised two main themes: The experience of information and communication during isolation and psychosocial effects of isolation care. Based on these main themes, six subthemes were created: Patients' experiences of information from health care professionals, Patients' opportunities for contact and communication with health care professionals, positive and negative aspects of isolation care, patients' experiences of health care staff, emotional stress and the importance of the environment for the time in isolation. Conclusion: The result shows that the patients experienced that they received insufficient information and had reduced opportunities for contact and communication with the healthcare staff. The patients also felt that they were stigmatized, treated differently, and forgotten by the health care staff. This resulted in emotional stress for isolated patients and contributed to the feeling of loneliness.

Bakgrund: Isolering är en vårdform för att förhindra att en smittsamsjukdom förs vidare från en patient till en annan. Det är även en vårdform utformad för patienter som är infektionskänsliga och därav behöver skyddas från omvärlden i form av isoleringsvård. Isolering kan medföra olika känslor för patienten som rädsla, frustration och skuld. Isolering kan även medföra positiva känslor för patienten som att de skyddas och får vårdas i en tyst och lugn miljö. Syfte: Syftet med studien var att med fokus på sociala och psykiska aspekter belysa patienternas upplevelser av att vårdas i isoleringsvård. Metod: En litteraturstudie med tio granskade vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Analysen är utförd med en kvalitativ analysdesign med temaidentifiering. Resultat: Isoleringsvården medförde psykosociala upplevelser för patienterna, de upplevde negativa känslor som rädsla, frustration, skam och ensamhet under vårdvistelsen. Patienterna upplevde även positiva känslor relaterat till att få vårdas ensam i ett isoleringsrum och tystheten det medförde. Ett flertal patienter påpekade hur viktig vårdpersonalens information och kommunikation var under vårdvistelsen. Var informationen och kommunikationen begränsad resulterade det i en sämre förståelse för sin smittsamma sjukdom och varför de var tvungna att vårdas under isolering. Var informationen utgiven i tillräckligt stor utsträckning upplevde patienterna en förståelse för sitt sjukdomstillstånd och isoleringsvården som det medförde. Konklusion: Patienterna bör få mer tid av vårdpersonalen under tiden de är isolerade. Vårdpersonalen bör även ge patienterna säkerställd information, adekvat kommunikation och arbeta på ett sätt sådant sätt att negativa psykosociala upplevelser förhindras. Kunskap och förståelse angående patienternas upplevelse och hantering av isoleringsvård bör vara fokus inom omvårdnadsarbetet. Vården ska främja hälsa och förebygga ohälsa. / Background: Isolation is a form of care to prevent the transmission of an infectious disease from one patient to another. It is also a form of care designed for patients who are sensitive to infection and therefore need to be protected from the outside world in the form of isolation care. Isolation can cause different emotions to the patient such as fear, frustration and guilt. Isolation can also bring positive emotions to the patient as being protected and allowed to be nursed in a quiet and calm environment. Aim: The aim of the study was to focus on social and psychological aspects, highlighting the patient’s experiences of being cared for in isolation care. Method: A literature study with ten reviewed scientific articles with qualitative design. The analysis is performed with a qualitative analysis design with theme identification. Findings: The isolation care led to psychosocial experiences for the patients, they experienced negative emotions such as fear, frustration, shame and loneliness during the stay in the care. The patients also experienced positive emotions related to being cared for alone in an isolation room and the silence it entailed. A number of patients pointed out how important the healthcare staff's information and communication were during the hospital stay. If the information and communication were limited, it resulted in a poorer understanding of their infectious disease and why they had to be cared for during isolation. If the information was published to a sufficient extent, the patients experienced an understanding of their disease state and the isolation care it brought about. Conclusion: Patients should be given more time by healthcare professionals while they are isolated. Healthcare professionals should also provide patients with secure information, adequate communication and work in such a way that prevents negative psychosocial experiences. Knowledge and understanding of the patients experience and management of isolation care should be the focus of the nursing work. Healthcare should promote health and prevent ill health.

Bakgrund: Isoleringsvård kan används för att förhindra smittspridning bland vårdpersonal, patienter och samhället. Patienter som vårdas under isolering kan uppleva sig begränsade och känna ensamhet, rädsla och ångest. Internationella resor ökar vilket bidrar till att smittsamma sjukdomar snabbt kan spridas globalt. Sjuksköterskor arbetar patientnära och ansvarar för att tillgodose vård av god kvalitet, samtidigt som de har ökad risk för att bli smittad när de vårdar patienter med smittsamma sjukdomar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med smittsamma sjukdomar som behöver isoleringsvård på sjukhus. Metod: Systematiska litteratursökningar gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl, vilka resulterade i 14 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna oro och rädsla för att bli smittade och smitta andra, Att känna sig maktlös och utmattad av den höga arbetsbelastningen, Att inte ha kunskap och erfarenhet i en okänd miljö med nya moment, Att se sig som betydelsefull och central i vården, bevittna ett omfattande lidande och känna ansvar, Att få stöd och ha en stark sammanhållning är av stor vikt. Slutsats: Sjuksköterskor som vårdar patienter med smittsamma sjukdomar under isolering har behov av utbildning och stöd samt tid för återhämtning för att kunna arbeta patientsäkert och värna om sin egen hälsa

Bakgrund: Isolering är en vanligt förekommande vårdform inom den somatiska slutenvården som tillämpas för att förhindra smittspridning av smittsamma sjukdomar. Patienter som isoleras vårdas på enkelsal och får inte vistas på gemensamma ytor. Speciella försiktighetsåtgärder och hygienrutiner tillämpas även för att minimera spridning av smitta. Vårdmiljön har visat sig ha en direkt inverkan på patienters tillfrisknande och vårdtid. Sjuksköterskor har vittnat om en sämre vårdkvalité för isolerade patienter på grund av vårdpersonalens brister i kunskap om och rädslor för smittsamma sjukdomar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas under isolering inom somatisk slutenvård. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med en tematisk dataanalysmetod. Resultatet grundar sig på tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixed-method ansats. Huvudresultat: Att vårdas under isolering resulterade i både positiva och negativa upplevelser. Ett huvudfynd var att patienterna upplevde sig fångna och kontrollerade på grund av restriktionerna. Avsaknaden av information samt dåligt bemötande från vårdpersonalen gjorde vistelsen påfrestande och bidrog till svåra känslor. Miljön på enkelsalen och möjlighet till aktivitet var viktiga faktorer för tillfrisknande och den totala upplevelsen av vården. Slutsats: Isoleringsvård för med sig starka känslor av ensamhet och lidande, detta kunde förhindras av ett gott bemötande och god information från sjuksköterskan samt en hemtrevlig miljö med något att distrahera sig med. Denna litteraturstudie kan inspirera sjuksköterskor i deras omvårdnadsarbete för att förbättra vårdkvalitén för isolerade patienter. / Background: Patient isolation is a common form of care in somatic inpatient care that is applied to prevent the spread of infectious diseases. Isolated patients are cared for in a single ward and may not stay in common areas. Special precautions and hygiene routines are also applied to minimize the spread of infection. The environment has a direct impact on patients recovery and length of stay. Nurses have testified to a poorer quality of care for isolated patients due to the healthcare staff's shortcomings in knowledge about and fear of infectious diseases. Aim: The purpose of this study was to describe patients experiences of patient isolation in somatic inpatient care. Method: A descriptive literature review with a thematic data analysis method. The result is based on twelve scientific articles with qualitative, quantitative and mixed-method approaches. Result: Isolation care resulted in both positive and negative experiences among patients. A major finding was that patients felt trapped and controlled due to the restrictions. The lack of information and poor treatment from the staff made the hospital stay stressful and contributed to difficult feelings. The environment in the single room and the possibility for activity were important factors for recovery and the overall experience of the care. Conclusion: Isolation care leads to strong feelings of loneliness and suffering, this could be prevented by a good attitude and information from the nurse as well as a homely environment with something to distract oneself with. This literature study can inspire nurses in their work to improve the quality of care for isolated patients.

Bakgrund: Att vårdas i isolering innebär att patienter med en smittsam sjukdom eller nedsatt immunförsvar separeras från andra individer. Vårdformen medför ett begränsat utrymme och social kontakt för patienterna. När isoleringsvård tillsätts ska sjuksköterskan vidta försiktighetsåtgärder för att förhindra spridning samt överföring av smitta. Omvårdanden vid vårdformen kan begränsas då säkerheten prioriteras och rutiner är viktiga att följa. Känsla av ensamhet kan uppstå och kan leda till ett lidande för patienterna. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att vårdas isolerad på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ och kvantitativ metod utformades. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl, slutligen inkluderades åtta kvalitativa samt sju kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade att isolering kunde upplevas på två olika sätt, både ensamt och begränsat men även tryggt och säkert. Information och stöd visade sig ha en betydande del och påverkade upplevelsen av att vårdas isolerad på sjukhus. Diskussion: Patienterna kunde uppleva isoleringsvården som ett fångenskap och lidande men även som en möjlighet till återhämtning. För att patienterna skulle få stöd och god omvårdnad var sjuksköterskans roll väsentlig, men sjuksköterskan ansåg vårdformen som ett hinder för att kunna uppfylla patienternas omvårdnadsbehov. För att främja patienternas upplevelse var vårdmiljön, informationen samt kommunikationen betydande. Slutsats: Det krävs en utveckling och förbättring kring kunskapen om innebörden och orsaken till isoleringsvård i samhället. Ytterligare forskning kring patientupplevelser och främjande faktorer skulle bidra till ökad förståelse och därmed kunna utveckla omvårdnad och bemötande vid isoleringsvård. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-02</p>

Bakgrund: Isoleringsvård finns för att förhindra att infektioner sprids och för att isolera patienten från att bli smittad från andra. Sjuksköterskan behöver förstå patientens behov för att kunna ge optimal vård och arbeta preventivt för att förutse konsekvenser med omvårdnaden. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av isoleringsvård på en somatisk vårdavdelning. Metod: Det genomfördes en litteraturöversikt med induktiv ansats med både kvantitativ och kvalitativ forskning som utgör resultatet. Resultatet utgick från 10 kvalitativa artiklar, tre kvantitativa artiklar och två av mixad metod. Resultat: Isoleringsvård gav känslorna ensamhet, ångest, frustration, fångenskap och minskad självbestämmanderätt. Isolering bidrog till att patienternas personliga friheter begränsades och upplevelse av att känna sig smutsig. Patienterna fick få besök av personalen vilket bidrog till utanförskap. Däremot kunde patienterna acceptera isolering genom att de upplevde trygghet och tillfredsställelse och att kommunikationen från personalen var god. Patienterna upplevde en stor betydelse att inneha kontakt med omvärlden i isolering. Diskussion: Stödet från anhöriga och sjukvårdspersonal var viktigt för patientens välbefinnande men var en bristande faktor när patienten vårdades i isolering. Det informativa och emotionella stödet var en central del för sjukvårdspersonalen att bidra med till den isolerade patienten. Kommunikationen var viktig för en bra upplevelse. Slutsats: Det är av stor vikt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat för att ge optimal vård, samt för att kunna förutse negativa känslor som kan uppkomma. Viktigt med forskning i form av prevention och förbättring av sjuksköterskans arbetssätt för att tidigt underlätta upplevelsen av isolering. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-04</p>

Bakgrund: Att vårda inom isolering är att separera patienter från omgivningen. Dettahar historiskt använts för att förhindra spridning av infektionssjukdomar eller för att skydda patienter med infektionskänslighet. Patienter begränsas både fysiskt och psykiskt eftersom det leder till mindre sociala interaktioner och har på sistone varit aktuellt genom covid-19-pandemin. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av isoleringsvård. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats. Resultat: Studien baseras på åtta vetenskapliga artiklar. Utifrån resultatet framkom tre huvudkategorier; upplevelser av avskildhet, upplevelser avbemötande och upplevelser av begränsning. Konklusion: Isoleringsvård upplevdes av de flesta patienterna som ensamt vilket uppstod till följd av brist av sociala interaktioner och att deras behov försummades. Vårdpersonalens bemötande orsakade upplevelser av stigma. Bristande information rörande deras hälsotillstånd och orsaken till isolering kunde leda till känslor av oro bland patienterna. Brist på delaktighet kunde innebära ett lidande och påverka hur isoleringsvården uppfattades av patienterna. Patienter upplevde även isoleringsvården som en trygghet vilket även gav dem tid för återhämtning. / Background: Nursing care in isolation involves separating patients from the surroundings. This has historically been used to prevent the spread of infectious diseases or to protect patients with susceptibility to infection. Patients are restricted both physically and mentally as it leads to less social interactions and has been relevant through the COVID-19 pandemic. Purpose: The purpose was to describe patients’ experience of isolation care. Method: A general literature review was conducted with an inductive approach. Results: The study is based on eight scientific articles. Based on the results, three main categories emerged; experiences of seclusion, experiences of treatment and experiences of limitation. Conclusion: Isolation care was perceived by most patients as lonely which arose because lack of social interactions and that their needs were neglected. The treatment of healthcare professionals caused experiences of stigma. Lack of information regarding their health status and the cause of isolation could lead to feelings of anxiety among patients. Lack of participation could cause suffering and affect how isolation care wasperceived. Patients also experienced isolation care as a security, which also gave them time for recovery.

Bakgrund: Smittsamma sjukdomar är ett ökande problem för världen med ständig utveckling av bland annat antibiotikaresistenta bakterier, vilket kan göra att patienter med smittsam sjukdom blir komplicerade att vårda. För att minska smittspridning vårdas patienter i isolering, vilket kan medföra negativa upplevelser. Problem: När patienter vårdas i isolering blir de begränsade i sin livssituation. Deras möjlighet till att socialisera och interagera med andra människor försvåras, vilket kan ge upphov till ohälsa och eventuellt lidande. Isoleringsvård innebär även tillämpning av skydds- och försiktighetsåtgärder som orsakar ökad arbetsbelastning för sjukvårdspersonal, vilket kan leda till sämre omvårdnadskvalitet för patienter som vårdas i isolering. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes, där tio analyserade vetenskapliga artiklar användes i resultatet. Resultat: Det framkom både negativa och positiva upplevelser hos patienter som vårdas i isolering. Dessa delades in i två övergripande teman; Vårdas i ensamhet med tre tillhörande subteman och Behov av att förstå med två tillhörande subteman. Slutsats: Sjukvårdspersonal behöver anpassa den vård som ges med hänsyn till patienters omvårdnadsbehov. Genom att sjukvårdspersonal får utökade kunskaper om patienters positiva och negativa upplevelser av isoleringsvård kan sjukvårdspersonal anpassa vårdandet. / Background: Communicable diseases is an increasing problem world-wide due to the ongoing increase of antibiotic-resistant bacteria, which makes the diseases hard to treat. Patients are forcibly being treated in isolation due to the risk of spreading the infection to other people, this can cause negative experiences for these patients. Problem: Patients who are being treated in isolation are forced into a limited situation in their lives. Their possibilities of socializing and interacting with other people are reduced which could cause unhealthiness and suffering. Isolation care means that healthcare professionals have to apply precautionary methods with protective equipment when treating these patients. This could cause an increased workload for healthcare professionals and lead to poor quality of care for patients in isolation. Aim: To describe patients’ experience of isolation care due to communicable diseases. Method: A systematic review with a descriptive synthesis, and ten articles were analyzed for the result. Result: Both negative and positive experiences were identified of patient treated in isolation. These experiences were divided into two major themes; To receive care in loneliness with three included sub-themes and The need to understand with two included sub-themes. Conclusion: Healthcare professionals have to adapt the care to the needs of the unique patient. If healthcare professionals had more knowledge of caring for patients in isolation some of the negative experiences could be eliminated and lead to better quality of care.