<p>Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den religiösa filmens påverkan på människans, och då främst ungdomars, uppfattning av religion. Studien har inriktat sig främst på två prominenta religiösa filmer, The Passion of the Christ och Kristi Sista Frestelse, men många andra religiösa filmer har tagits med i diskussionen för att göra en mer heltäckande bild möjlig. Mer specifikt har syftet varit att undersöka vilka budskap dessa två ovan nämnda religiösa filmer har och vill förmedla, vilka metoder som man använder för att göra detta och till sista huruvida ungdomarna i den empiriska undersökningen verkligen upplever att filmerna påverkat dem i någon utsträckning eller inte. Denna fråga har besvarats genom såväl undersökning av tidigare forskning, en litteraturstudie, men även genom en särskild empirisk undersökning i form av en kvalitativ enkätundersökning baserad på en visning av filmen The Passion of the Christ för undersökningsgruppen. Slutledningen som baserats på ovan nämnda tillvägagångssätt har blivit att de två filmerna jag valt att analysera båda har tydliga budskap som de vill förmedla till tittaren, dock är dessa huvudsakliga budskap hos filmerna sinsemellan djupt olika. The Passion of the Christ som är en film vars mest framträdande budskap är att man bör inse Jesus lidande och vända sig till den kristna tron, fungerar konsoliderande för de redan kristna, de som redan har det religiösa språket färdigt för sig. Däremot misslyckas filmen med sina missionerande intentioner så till den grad att ungdomar utan ett färdigt religiöst språk inte förefaller tolka in Kristi lidande i en frälsningshistorisk aspekt utan helt sonika reagerar på det fysiska våldet utan att dra längre paralleller på samma sätt som ungdomar med en kristen tolkningsgrund.</p>

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den religiösa filmens påverkan på människans, och då främst ungdomars, uppfattning av religion. Studien har inriktat sig främst på två prominenta religiösa filmer, The Passion of the Christ och Kristi Sista Frestelse, men många andra religiösa filmer har tagits med i diskussionen för att göra en mer heltäckande bild möjlig. Mer specifikt har syftet varit att undersöka vilka budskap dessa två ovan nämnda religiösa filmer har och vill förmedla, vilka metoder som man använder för att göra detta och till sista huruvida ungdomarna i den empiriska undersökningen verkligen upplever att filmerna påverkat dem i någon utsträckning eller inte. Denna fråga har besvarats genom såväl undersökning av tidigare forskning, en litteraturstudie, men även genom en särskild empirisk undersökning i form av en kvalitativ enkätundersökning baserad på en visning av filmen The Passion of the Christ för undersökningsgruppen. Slutledningen som baserats på ovan nämnda tillvägagångssätt har blivit att de två filmerna jag valt att analysera båda har tydliga budskap som de vill förmedla till tittaren, dock är dessa huvudsakliga budskap hos filmerna sinsemellan djupt olika. The Passion of the Christ som är en film vars mest framträdande budskap är att man bör inse Jesus lidande och vända sig till den kristna tron, fungerar konsoliderande för de redan kristna, de som redan har det religiösa språket färdigt för sig. Däremot misslyckas filmen med sina missionerande intentioner så till den grad att ungdomar utan ett färdigt religiöst språk inte förefaller tolka in Kristi lidande i en frälsningshistorisk aspekt utan helt sonika reagerar på det fysiska våldet utan att dra längre paralleller på samma sätt som ungdomar med en kristen tolkningsgrund.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt Jesus beskrivs på film. Mer specifikt är syftet att beskriva hur Jesus gudomliga och mänskliga egenskaper gestaltas i fyra olika filmer. Film är ett växande medium och det är också ett medium för att behandla livsåskådning, både explicit och implicit. Det kristologiska grundproblemet kring Jesus natur aktualiseras på film ibland utifrån en teologisk medvetenhet, men ibland också omedvetet. Syftet med denna studie är alltså att undersöka hur Jesus gudomliga och mänskliga natur gestaltas på film. Genom att gestaltas på film, beskrivs och betonas alltid vissa egenskaper hos Jesus. Ibland framstår Jesus som nästan helt en människa och ibland som en helt gudomlig gestalt. Det förekommer ofta gestaltningar när Jesus är både mänsklig och gudomlig. Det är just detta som denna studie tar upp, hur Jesus gestaltas i de filmer som valts ut. Filmerna har valts utifrån kriterierna att filmen skall handla om Jesus explicit. Ett annat kriterium har varit att filmerna skall vara spridda i tid och genrer. Utifrån dessa kriterier har följande filmer valts ut: Matteusevangeliet (1964), Monty Pythons Life of Brian (1979), Kristi sista frestelse (1988) och The Passion of the Christ (2004). Med en hermeneutisk tolkningsansats och filmvetenskapliga teorier har filmerna analyserats utifrån frågeställningen kring hur Jesus mänskliga och gudomliga egenskaper gestaltats. I analyserna har främst David Bordwell och Tomas Axelsons filmvetenskapliga utgångspunkter använts.