Spelling suggestions: "subject:"jordbruk"" "subject:"ordbruk""
1 |
Costs of controls on farmers' use of nitrogen : a study applied to Gotland /Andréasson, Ing-Marie, January 1900 (has links)
Diss. Stockholm : Handelshögsk., 1989.
|
2 |
Chinese rural enterprises between plan and market /Zhang, Gang, January 1900 (has links)
Diss. Stockholm : Handelshögsk.
|
3 |
Essays on the political economy of land use change /Jussila Hammes, Johanna, January 2005 (has links) (PDF)
Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2005.
|
4 |
Integrerat växtskydd : Kartläggning av jordbrukarnas arbete och kunskap om integrerat växtskydd i kommunerna Sala och HebyBudd, Christian January 2015 (has links)
The purpose of this report was to examine if farmers in the municipalities Sala and Heby knew what integrated pest management means and to see how and if they worked after the according principles. A questionnaire survey was sent to farmers that use 50 hectares land or more. To be able to use pesticide the principles of integrated pest management need to be fulfilled. Working after the principles in integrated pest management means that they need to prevent pests, the growth needs monitoring of the problems that can occur, the pest control shall be centered round the needs and that the effects of the taken actions get a follow-up. Almost a fifth of the farmers didn’t have any knowledge about integrated pest management. A majority of the farmers worked by the principles of integrated pest management, although a few didn’t have any monitoring of their fields. A few of the farmers didn’t prevent insects and didn’t take any actions in order to favor or spare farm animals. Most of the farmers didn’t think their work had changed since before the laws of implementing integrated pest management, since they already worked in that way before. Nearly a fourth of the farmers thought that their work had change. The changes in their work included more planning and more documentation. Although almost a fifth of the farmer’s weren´t familiar with integrated pest management, most of the farmer’s hadn´t experienced a change in their work.
|
5 |
Gårdar och folk i norr : bebyggelse, befolkning och jordbruk i Norrbotten under 1500-talet /Berglund, Mats, January 2006 (has links)
Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.
|
6 |
Övergödning och det svenska jordbruket : En jämförelse mellan förändring i andel ekologiskt jordbruk respektive utsläpp av kväve-och fosforHilbrand, Sandra January 2016 (has links)
Syftet med uppsatsen är att redovisa för det svenska jordbrukets påverkan på kväve-och fosforutsläpp från ekologiska och konventionella jordbruk, genom att jämföra kväve-och fosforhalter i jordbruksmarks avrinngsområde. Anledningen till varför kväve-och fosforhalterna är valda är på grund av att dessa två ämnen har en stor inverkan på övergödningen och vattenkvaliteten. Metoden är en kvantitativ undersökningsmetod, där syftet och frågeställningarna har besvarats genom att jämföra kväve-och fosforhalter vid avrinningsområden från jordbruksområden under åren 2009-2014 med att andelen ekologiskt odlad jordbruksmark ökar i hektar, detta för att se om det finns ett samband i kväve-fosfor halter och ökad andel hektar ekologiskt odlad jordbruksmark. För att ta reda på den påverkan ekologiskt odlad jordbruksmark har på övergödningen har det i metoden gjorts en uträkning av hur stor del av den totala jordbruksmarken som är ekologisk respektive konventionell mellan åren 2010 och 2011, detta för att under denna tidsperiod är det då den ekologiskt odlade jordbruksmarken ökade som mest. Informationen om kväve-och fosforhalter vid avrinningsområden kommer från Sveriges 17 län (de län det finns data för), detsamma gäller för informationen om ekologiskt odlad jordbruksmark. Tillvägagångssättet kommer att redovisa för kväve-och fosforhalter vid de 17 länen i diagram och punktdiagram för ekologiskt odlad jordbruksmark. Länen delas i bilagan upp i tre regioner, norr, mellan och söder, detta för att se om det finns samband eller olikheter mellan Sveriges län. Diagrammen redovisar för åren 2009-2014. Resultatet visar på att det finns ett samband mellan att kväve-och fosforhalterna ökar och att andelen ekologiskt odlad jordbruksmark ökar i hektar.
|
7 |
EU-migranter som jordbruksentreprenörer : En studie av holländska mjölkbönder i SverigeBingström, Kent January 2017 (has links)
ABSTRACT Bingström, K. 2016. EU-migranter som jordbruksentreprenörer: En studie av holländska mjölkbönder i Sverige. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. Syftet med denna studie är att undersöka hur jordbruksföretagande EU-migranter i Sverige ser på sin jordbruksverksamhet utifrån anknytning till gården, lokalsamhället och ursprungslandet. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra jordbrukarfamiljer som migrerat till Sverige från Nederländerna. I termer av anknytning kan flertalet av respondenterna anses ha en större anknytning till själva jordbruket och det holländska ursprunget än till den fysiska gården. De har samtliga nederländskt medborgarskap vilket är av stor vikt för dem att behålla i form av en stark holländsk anknytning till ursprungsplatsen, som hålls vid liv även genom täta kontakter genom släkt, vänner och branschmedia. Detta är oberoende av hur länge de bott i Sverige.Med tiden stärks även anknytningen till det nya lokalsamhället och gården främst genom att gården blir mer deras egen rent känslomässigt genom de förändringar som utförs. Att barnen växer upp här bidrar också till ökad anknytning. Trots att denna anknytning ökar så minskar inte anknytningen till att vara holländare. Således är de holländska jordbrukare som äger, driver och bor på sina gårdar, som av olika anledningar råkar vara belägna i Sverige.
|
8 |
Avskogning på Island : Antropogen påverkan och dess konsekvenser / Deforestation on Iceland : Antropogenic effects and its consequencesOlsson, Cecilia January 2008 (has links)
<p>Förståelse för människans interaktion med sin omgivning och dess konsekvenser, är viktig som beslutsunderlag för framtiden. I denna rapport beskrivs när, var och varför Island avskogades, samt de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna som följde avskogningen. Uppgifterna om den antropogena påverkan på miljön varierar, men generellt har Island förlorat nästan all sin skog och nästan hälften av vegetationen och jorden sedan vikingarna koloniserade landet under sent 800-tal. Människans inverkan på miljön verkade synergistiskt med de naturliga processerna, som exempelvis ett ogynnsamt klimat. På grund av bosättarnas bakgrund och kunskapsnivå är en annan utgång än den vi ser idag osannolik, trots att de vidtog vissa åtgärder. Behovet av betesmarker var det främsta incitamentet för att avverka skogen, som sedan användes som bränsle eftersom den var obrukbar som byggnadsmaterial. De ekologiska konsekvenserna var omfattande och de socioekonomiska konsekvenserna var ofta kopplade till förändringar i ekosystemet.</p> / <p>Understanding the human interaction with the environment and its consequences are crucial for future decision-making. In this report the questions when, where and why Iceland was deforested are addressed. Thereafter the ecological, economical and social consequences are investigated. Information about the anthropogenic impact on the environment differ, but generally almost half of the vegetation, together with the earth, and all forest have been lost since the colonization of the Vikings, during late 900<sup>th</sup> century. The antropogenic impact worked synergistically with natural processes, like an unfavorable climate. Depending on the background and level of knowledge of the settlers a different outcome than the one we see today, is unlikely despite the efforts of countermeasurement. The major reason for deforestation was need of pasture and the wood itself was mostly used as fuelsource, it was worthless as construction-timber. The ecological consequences were extencive and the socio-economical consequences were generally connected to changes in the ecosystem.</p>
|
9 |
Avskogning på Island : Antropogen påverkan och dess konsekvenser / Deforestation on Iceland : Antropogenic effects and its consequencesOlsson, Cecilia January 2008 (has links)
Förståelse för människans interaktion med sin omgivning och dess konsekvenser, är viktig som beslutsunderlag för framtiden. I denna rapport beskrivs när, var och varför Island avskogades, samt de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna som följde avskogningen. Uppgifterna om den antropogena påverkan på miljön varierar, men generellt har Island förlorat nästan all sin skog och nästan hälften av vegetationen och jorden sedan vikingarna koloniserade landet under sent 800-tal. Människans inverkan på miljön verkade synergistiskt med de naturliga processerna, som exempelvis ett ogynnsamt klimat. På grund av bosättarnas bakgrund och kunskapsnivå är en annan utgång än den vi ser idag osannolik, trots att de vidtog vissa åtgärder. Behovet av betesmarker var det främsta incitamentet för att avverka skogen, som sedan användes som bränsle eftersom den var obrukbar som byggnadsmaterial. De ekologiska konsekvenserna var omfattande och de socioekonomiska konsekvenserna var ofta kopplade till förändringar i ekosystemet. / Understanding the human interaction with the environment and its consequences are crucial for future decision-making. In this report the questions when, where and why Iceland was deforested are addressed. Thereafter the ecological, economical and social consequences are investigated. Information about the anthropogenic impact on the environment differ, but generally almost half of the vegetation, together with the earth, and all forest have been lost since the colonization of the Vikings, during late 900th century. The antropogenic impact worked synergistically with natural processes, like an unfavorable climate. Depending on the background and level of knowledge of the settlers a different outcome than the one we see today, is unlikely despite the efforts of countermeasurement. The major reason for deforestation was need of pasture and the wood itself was mostly used as fuelsource, it was worthless as construction-timber. The ecological consequences were extencive and the socio-economical consequences were generally connected to changes in the ecosystem.
|
10 |
EU:s gemensamma jordbrukspolitikoch dess effekter på lantbrukaresbeslut samt landskapet : En fältstudie i Bettna, Södermanlands LänEriksson, Jenny January 2014 (has links)
Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förändringar skettbåde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har påverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta påverkar landskapet i samhälletBettna, Södermanlands län. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som är involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare. De slutsatser som har framkommit äratt GJP inte haft särskilt stor påverkan på lantbrukarnas beslut i hur de driver sinjordbruksverksamhet. Detta trots att majoriteten av heltidslantbrukarna och vissadeltidslantbrukare var ekonomiskt beroende av stöden. Landskapet i Bettna har till vissdel förändrats till följd av GJP, dels genom att det förs ett mer extensivt jordbruk medökad vallodling, samt restaurering av betesmarker.
|
Page generated in 0.0373 seconds