<p>Minskad klimatpåverkan genom mindre användning av fossila bränslen är centralt i miljöpolitiken. För Jämtlands län finns ett regionalt miljömål om en ökad produktion av klimatneutral energi med delmålet att biobränsleproduktionen inom jordbruket ska öka från 0 TWh år 2005 till minst 0,2 TWh år 2015. Syftet med uppsatsen är att ge en bild av vilka hinder som kan finnas för uppfyllandet av delmålet. Åtta intervjuer har genomförts och beskrivna hinder har identifierats och delats in i kategorier. Resultaten har därefter diskuterats mot bakgrund av villkoren för jordbruk och energiproduktion och ur ett systemteoretiskt perspektiv, där implementeringen beskrivs som mötespunkten för tre system: klimatpolitik, jordbruk och energisystem. Slutsatser som dras är att problem med lönsamhet samt en riskovilja är centrala hinder, möjligen kan de minskas genom ekonomiska stöd. En möjlig konflikt mellan livsmedels- och bränsleproduktion framträder också tydligt. Ur ett systemperspektiv betonas interaktionen mellan systemen som den struktur där implementeringshindren uppstår och implementeringen bör därför integrera flera perspektiv.</p>

<p>Har NAFTA-avtalet (North American Free Trade Agreement) som 1994 ingicks mellan Mexiko, USA och Kanada, haft de effekter på den mexikanska jordbrukssektorn, speciellt dess majssektor, som kan förväntas i enlighet med nationalekonomisk teori? Detta är den huvudsakliga forskningsfrågan som denna uppsats försöker undersöka och besvara. Min slutsats är att i fråga om Mexiko är svaret i huvudsak beroende på vilka producenter man väljer att studera. När gäller dess majssektor är effekterna av NAFTA på de konstbevattnade producenterna, företrädesvis i norra Mexiko, mer eller mindre i linje med vad som kan förväntas, medan effekterna på de regnbevattnade producenterna företrädesvis i södra Mexiko ej följer det förväntade mönstret. I en fortsatt analys av NAFTA-avtalets konsekvenser, framstår behovet av statliga interventioner mycket tydligt. Detta i syfte att skydda känsliga importkonkurrerande sektorer, korrigera marknadsmisslyckande och för att på bästa sätt dra fördel av de möjligheter som skapas av ett frihandelsområde – något man, i Mexikos fall, hittills inte lyckats med fullt ut.</p>

Har NAFTA-avtalet (North American Free Trade Agreement) som 1994 ingicks mellan Mexiko, USA och Kanada, haft de effekter på den mexikanska jordbrukssektorn, speciellt dess majssektor, som kan förväntas i enlighet med nationalekonomisk teori? Detta är den huvudsakliga forskningsfrågan som denna uppsats försöker undersöka och besvara. Min slutsats är att i fråga om Mexiko är svaret i huvudsak beroende på vilka producenter man väljer att studera. När gäller dess majssektor är effekterna av NAFTA på de konstbevattnade producenterna, företrädesvis i norra Mexiko, mer eller mindre i linje med vad som kan förväntas, medan effekterna på de regnbevattnade producenterna företrädesvis i södra Mexiko ej följer det förväntade mönstret. I en fortsatt analys av NAFTA-avtalets konsekvenser, framstår behovet av statliga interventioner mycket tydligt. Detta i syfte att skydda känsliga importkonkurrerande sektorer, korrigera marknadsmisslyckande och för att på bästa sätt dra fördel av de möjligheter som skapas av ett frihandelsområde – något man, i Mexikos fall, hittills inte lyckats med fullt ut.

Klimatförändringar och dess effekter är något som både dagens och framtidens samhälle behöver anpassa sig till, och jordbruket är inget undantag. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar östgötska lantbrukare har kring vilka effekter klimatförändringarna kan få för jordbruket, och hur de ska hantera dessa nya problem och möjligheter. Sex intervjuer med östgötska lantbrukare har genomförts för att undersöka deras uppfattningar och erfarenheter kring klimatförändringarnas effekter på jordbruket. Resultatet av studien visar att östgötska lantbrukare idag är skeptiska till klimatförändringarna och den forskning som finns. Lantbrukarna innehar en stor kunskapsbas kring hur man kan hantera ökad nederbörd eller torka, vilket hör ihop med deras mångåriga erfarenhet av varierade väderförhållanden. Dock har lantbrukarna infunnit sig i en passivitet och väljer att inte anpassa sig till ett förändrat klimat förrän de ser ett konkret behov. För att avhjälpa denna passivitet anser vi att det krävs ett utökat samspel mellan lantbrukare, politiker och forskare. Det krävs också att lantbrukare samspelar mellan varandra för att på ett effektivt sätt sprida den kunskap som finns, och påskynda en förändring inom lantbruket.

Handelsgödsel och stallgödsel används i stor omfattning i jordbruket, men ungefär en tredjedel av den tillförda kvävegödseln tas inte upp av växtligheten. Omkring hälften av den mängden förs till närliggande vattendrag, något som kan resultera i eutrofiering av sjöar och vattendrag. Även fosforläckage till vattendrag kan orsaka eutrofiering och faktorer som kan inverka på läckaget av näringsämnen från åkermark till vattendrag är jordart, odlingsåtgärder och nederbörd. För att minska förlusterna av näringsämnen från odlingsmarker till vattendrag har det tagits fram åtgärdsprogram inom jordbrukssektorn. Ett program benämns som ”Typområden på jordbruksmark” och är en del av övervakningen av miljön i Sverige. Ett jordbruksvattendrag i Västmanlands län, U8, ingår i ett Greppa fosforn - projekt och vattenkemiska mätningar har utförts i området sedan 90-talets början. En storskalig strukturkalkning genomfördes av jordbruksmarken 2010 och vid de vattenkemiska mätningarna under  det agrohydrologiska året 2010/2011 uppmättes de lägsta årsmedelhalterna av kväve och fosfor sedan mätningarna påbörjades. Syftet med den här rapporten är att utreda ifall strukturkalkningen under 2010 resulterat i de låga årsmedelhalterna av fosfor och kväve under det agrohydrologiska året 2010/2011 eller om andra faktorer kan ha inverkat, samt att ge förslag på åtgärder som kan minska kväve- och fosforförlusterna från jordbruksmarken till vattendraget. Slutsatserna är att en ökad andel skyddszoner, den storskaliga strukturkalkningen, de torra förhållandena under året och en planering av gödselmedeltillförseln kan ha inverkat till de låga årsmdelhalterna. Åtgärder som skulle kunna vara verksamma på U8 för att minska kväve- och fosforförlusterna är anpassad kvävegödsling, bevuxen träda, effektiv produktion, förändringar i växtföljd, höst- och vinterbevuxen mark, jordbearbetning vid rätt tidpunkt, kombisådd, konturplöjning, minskad markpackning, nedbrukning av gröngödslings- och fånggrödor vid lämpligaste tidpunkt och med rätt teknik, reducerad jordbearbetning, reducerad kvävegödsling till underoptimal nivå, reglerbar dränering, sedimentationsdammar, skyddsavstånd vid gödselspridning, skyddszoner, spridning av gips på åkermark, spridning av mineralgödsel vid rätt tidpunkt, strukturkalkning och våtmarker.

The Holocene vegetation history of northern Norrland was studied by pollen analysis of sediement, peat and soil samples, with the aim to improve our knowledge about vegetation development in northern Norrland, and also about the history of man and the introduction of agriculture in the area. Earlier made pollen analyses from the four northernmost provinces were summarized and a series of new analyses from northern Norrland added. Pollen anlyses were conducted on sediment and peat profiles from four sites in the Luleälv valley, in Norrbotten, and from Kassjön in coastal Västerbotten. Furthermore, the hypothesis was tested that pollen analysis of thin mor humus soils could be used to trace and identify ancient cultivated fields. When the interior parts of the Luleälv valley were deglaciated about 9500 BP, an open ecosystem formed dominated by shrubs and dwarf-shrubs. A few hundred years later Betula and Pinus invaded and rapidly formed forests, and by 9000 BP Alnus had immigrated and become common in most of Norrland. With climatic improvement Betula and Alnus increased in abundance, and nemoral broad-leaved trees colonized from south to north: between 6000-3500 BP Ulmus and Corvlus had become common as far north as Västerbotten. In Norrbotten, however, Betula and Alnus were the dominant deciduous trees. Around 3400 BP Picea abies reached the coast of Norrland from Finland, established itself and within 300 years became the major forest tree along a coastal zone. It occupied the moist, fine sediment substrates in those areas which earlier had been mainly dominated by Alnus and Betula. Climatic deterioration resulted in a steady retreat of the more southerly forest elements, and by 2000 BP only small, remnant stands at isolated sites were left. Over the last 2000 years little natural change has occurred in the forest vegetation. Man invaded the area soon after the deglaciation. These first occupants were hunters and fishermen, however, and their impact on the vegetation development was minor and restricted to small camp clearings. Not until an agricultural economy became established, did the influence of man become pronounced. In coastal Västernorrland and Västerbotten, traces of agriculture and animal husbandry occurred between 4700-2500 BP, but these first cereal cultivations were temporary, short-lived and occurred primarily at coastal sites. In those areas, permanent cultivation developed due to changed settlement structure during the first centuries AD. In the Luleälv valley in Norrbotten, cereal cultivation and animal husbandry was introduced between 500-1000 AD, although the hunter/gatherer economy continued to dominate, as it did in most of interior Norrland. Concomitant with the general agricultural expansion in Västernorrland and Västerbotten between 1000-1200 AD, permanent field cultivation developed in the coastal parts of the Luleälv valley. In the interior of northern Norrland, however, agriculture did not become important until the 17th-19th centuries. / <p>Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 1990, härtill 4 uppsatser.</p> / digitalisering@umu

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Chalmers tekniska högskola, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Jordbruket bidrar till många klimatrelaterade problem som förlorade näringsämnen i jorden, utsläpp av växthusgaser och minskad biodiversitet. För att kunna bedriva jordbruk i framtiden krävs att jordbruket ställs om. Att hitta nya metoder för att bedriva jordbruk är en viktig del för att minska de klimatnegativa effekter som jordbrukssektorn bidrar med. Småskaliga jordbruk med agroekologisk utgångspunkt kan vara en del av lösningen på problemet. Studien har undersökt fem småskaliga jordbruk i södra Sverige och vad som motiverar jordbrukarna i deras val av jordbruksmetoder och hur de balanserarar sina ideal mot verklighetens krav på resurser. Studien använde sig av hållbar utveckling och Environmental Stewardship (ES) som teoretiskt ramverk. För att lättare kunna bedöma hållbar utveckling användes Triple bottom Line (TBL) som ramverk. Respondenterna uttryckte att de hade en stark inre motivation som kunde härledas till deras underliggande etik och moral. Studien visade också att den ekologiska hållbarheten tog större plats i de småskaliga jordbrukarnas verksamhet än vad den ekonomiska och sociala hållbarheten gjorde. / Today, agriculture contributes to many climate-related problems such as loss of soil nutrients, greenhouse gas emissions and reduced biodiversity. To be able to engage in agriculture in the future, it is necessary that agriculture is restructured. Finding new methods of farming can be an important part of reducing the negative climate effects from the agricultural sector. Small-scale farming with an agroecological starting point can be part of the solution to this problem. The following study has examined five small-scale farms in southern Sweden and what motivates farmers in their choice of farming methods and how they balance their ideals with the real demands of resources. The study used sustainable development and Environmental Stewardship (ES) as a theoretical framework. To be able to assess sustainable development more easily, the Triple Bottom Line (TBL) was used as a framework. The respondents expressed that they had strong inner motivations that could be traced to their underlying ethics and morals. The study also showed that ecological sustainability took up more space in the activities of small-scale farmers than did economic and social sustainability.