The aim of this paper is to find where the earliest signs of farming are located in the municipality of Örnsköldsvik and to see if typical artefacts ascribed to farming societies are represented in that area. The study focuses especially on Neolithic and Bronze Age periods. Literature on early farming in this area was utilized as well as archaeological reports from sites with noted signs of Neolithic and Bronze Age farming. A spatial examination of previously collected material eg. pollen analysis, artefacts and excavated sites are presented using a combination of maps. The relationship between soils and artefacts is also examined. Issues concerning why, how and what type of farming was practiced as well as by whom and where is also discussed.

Människan har påverkat landskapet i över 1500 år. Mellan 1870 och 2010 har 99,7% av seminaturella höängar förlorats i Sverige. Detta påverkar många arter som idag kategoriseras som hotade. Även faktorer så som förändrad markanvändning och det industriella jordbruket har påverkat arter negativt. Människans markanvändning resulterar i skapandet av nya nischer som gynnar vissa arter och missgynnar andra. Strandpaddan (Epidalea calamita) är en av arterna som missgynnas av nya nischer. År 2000 och 2005 kategoriserades arten som starkt hotad (EN). Naturvårdsverket införde åtgärdsprogram med syfte att vända på den negativa trenden i strandpadde populationerna. Sedan det första åtgärdsprogrammet trädde i kraft år 2000 har en rad åtgärder vidtagits för att bevara arten i de aktuella utbredningsområden som omfattar Blekinge, Blekinge, Skåne och Västra Götaland. Åtgärderna som ansågs ha högst verkan var ny grävning av småvatten eller fördjupning av befintliga småvatten och växthävd genom bete eller röjning. Populationerna i de två undersökta länen, Skåne och Blekinge, visar positiva trender och verkar ha ökat något sedan år 2004. År 2020 har statusen för arten därför ändrats till nära hotad (NT). Dessa förändringar i populationer sker tack vare de nya nischerna som är speciellt anpassade för strandpaddan då den inte kunde själv kunde anpassa sig efter förändringarna av människans markanvändning.

Studiens syfte är att undersöka hur offentliga förvaltningar arbetar med frågor som rör lantbruk, med primärt fokus på hur detta arbete förhåller sig till hållbar utveckling i form av miljöpåverkan och livsmedelsförsörjning. För att besvara syftet genomförs semistrukturerade intervjuer med lantbrukare som är verksamma i Uppsala kommun samt med tjänstemän på Uppsala kommun, länsstyrelsen i Uppsala län och Jordbruksverket. Såväl Uppsala kommun som Länsstyrelsen i Uppsala län arbetar på många olika sätt med frågor som inverkar på lantbruksverksamheter. Länsstyrelsen arbetar både med strategiskt utvecklingsarbete och som utförare enligt regelverk fastslagna på nationell nivå eller av EU. Uppsala kommun har bland annat som mål att från år 2023 enbart köpa in ekologiskt certifierade livsmedel och driver Jällaskolan vars livsmedelsproduktion är ekologiskt certifierad. Såväl länsstyrelsen som Uppsala kommun arbetar med landsbygdsutveckling för att lantbrukare och andra ska kunna bo och verka på landsbygden. Dock bedrivs inte näringslivsutvecklingsarbete med inriktning mot gröna näringar. Expansionen av Uppsala stad innebär dessutom exploatering av jordbruksmark. Förändringspotentialen hos aktörernas arbetsinsatser analyseras utifrån teorin om hållbarhetens tre sfärer. Det konstateras att samtliga sfärer täcks in men att exploateringen av jordbruksmark är kontraproduktiv för möjligheten att uppnå miljövänlig livsmedelsförsörjning.

This bachelor thesis consists of a field study conducted in the canton of Machacamarca close to La Paz in Bolivia. The global climate change has affected the weather in the area which has caused higher temperatures, irregularity in precipitation and unexpected frost. This has complicated the traditional cultivation methods and affected the harvest yield. One of the more important sources of income in the canton is the local diary that is processing milk from the local farmers. The main purpose of the thesis was to investigate the economic improvements that could be achieved in the canton with the implementation of an irrigation system driven by photovoltaic power, and to evaluate if it would be feasible. The simulation program Decision support system for agrotechnology transfer, DSSAT, has been used to simulate the cultivation and harvest of the two main crops for forage, alfalfa and barley. The required input data has been collected from the canton of Machacamarca and used to simulate the harvest yield for three scenarios, business as usual, ideal irrigation and limited irrigation calculated from the local conditions. A Matlab code based on numbers and parameters collected during the field study is used to create economical simulations from the different harvest results to receive economical results from several steps in the process. The final economical outcomes are compared to each other and to the cost for the chosen pump and irrigation system. Both scenarios considering irrigation show a stabilized and improved harvest yield, but only the third scenario is possible to implement in Machacamarca due to water restrictions in the area. This makes it possible to feed 0.47 more cows per hectare which will improve the farmers and the diary ́s income with 94.57 %. The water use for irrigation is 1.33 litres per square meter which makes the Shurflo 8000 water pump the most suitable option to provide water to the irrigation system powered by a 130 W solar panel and a battery. The investment cost for the system would go up to 6114 BOB equal to 883 USD and the system has a maintenance cost of 200 BOB every second year. This would make it economically feasible for the farmers to buy a system, but it would require investors or funding. With a payment plan the farmers would be able to pay off the investment without any problem. / Detta kandidatexamensarbete utgörs av en fältstudie i samhället Machacamarca utanför La Paz, Bolivia. De globala klimatförändringarna har påverkat vädret i området med högre temperaturer, oregelbunden nederbörd och oväntad frost. Detta har komplicerat det traditionella jordbruket och påverkat skörden. En av de viktigaste inkomstkällorna i samhället är det lokala mejeriet som producerar mejerivaror av mjölken från de lokala bönderna. Huvudsyftet med denna rapport är att undersöka den ekonomiska förbättringen samhället skulle få vid en implementering av ett bevattningssystem drivet av solenergi och ifall det skulle vara genomförbart. Simuleringsprogrammet, Decision support system for agrotechnology transfer, DSSAT, har använts för att simulera jordbruket och skörden för de två grödorna alfalfa och korn som i första hand används till foder. Nödvändiga data har hämtats ifrån Machacamarca och används för att simulera skörden för de tre scenariona, business as usual, ideal bevattning och begränsad bevattning bestämd från de lokala förhållandena. En Matlab kod baserad på nummer och parametrar funna under fältstudien används för att skapa ekonomiska simulationer för de olika skördarna för att få ekonomiska resultat från flera steg i processen. De slutgiltiga ekonomiska resultaten jämförs mot varandra samt mot kostnaderna för det valda pump- och bevattningssystemet. De båda bevattnade scenariona visar på en stabiliserad och förbättrad skörd, men endast det tredje scenariot är genomförbart i Machacamarca på grund av vattenbegränsningar. Detta gör det möjligt att föda upp 0.47 fler kor per hektar vilket förbättrar böndernas och mejeriets inkomst med 94,57 %. Vattenanvändningen när bevattning är nödvändigt är 1.33 liter per kvadratmeter vilket gör att Shurflo 8000 är det lämpligaste alternativet drivet av en 130 W solpanel och ett batteri. Investeringskostnaden för systemet skulle uppgå till 6114 BOB med en underhållskostnad på 200 BOB vartannat år. Detta skulle innebära att det är ekonomiskt möjligt för bönderna att köpa ett sådant system, men det skulle krävas investerare eller någon typ av finansiering. Med en avbetalningsplan så skulle bönderna kunna betala av hela kostnaden utan problem.

Det intensifierade jordbruket har en betydande påverkan på pollinatörer och det har resulterat i att både fjärilsarter och humlearter har påverkats negativt. Beroende på om arten är en specialistart eller en generalistart skulle det kunna ha en inverkan på hur pass känslig den är för sin omgivning. Humlorna i denna studie har delats in i grupperna generalist och specialist beroende på deras tunglängd och fjärilarna har delats in i likadana grupper fast i stället beroende på antal värdväxter. Med hjälp av data över humlor och fjärilar som samlats in i ängs- och betesmarker i södra Sverige, har denna studie undersökt hur specialister och generalister påverkas av mängden åkermarker i närliggande område över de senaste 15 åren. Resultaten visade på att mängden åkermark inte hade någon signifikant effekt på förändringen i antal individer över tid hos vare sig specialisterna eller generalisterna, det visade i stället på att blomtätheten hade en signifikant effekt både hos specialister och generalister. Anledningen till att mängden åkermark inte hade någon signifikant effekt skulle kunna bero på flera saker. Exempelvis att de områden som fanns runt omkring åkermarkerna, så som gräskanterna som delar av mellan åkermarker eller mellan väg och åkermark, var tillräckligt blomrika för att kompensera för åkermarkerna. Eller så skulle det kunna bero på att storlekarna på ängs- och betesmarkerna var tillräckligt stora för att åkermarkerna inte skulle ha en signifikant effekt på pollinatörerna.

Med detta kandidatprojekt har jag valt att utforska vidare från föregående projekt, en stadsutbredning som sträcker sig utanför Järna stad enligt en planerad stadsslinga. Längs med slingan i öppen mark föreslås ett kulturhus för att stärka det sociala rummet, särskilt för den yngre generationen i Järna som idag upplever en avsaknad på mötesplatser. Detta är en av de ledande frågor om Järnas framtid vilket också blir min utgångspunkt till kandidatprojektet. Med kulturhuset, placerad i gränslandet mellan urban kontext och glesbygd, fortplantas stadsbilden här genom en byggnad som tar sin omgivning av lantbruk och natur i anspråk. Järna lägger stor vikt vid det ekologiska och hållbara som en målsättning för framtiden. Initiativ såsom organisationen Under Tallarna arbetar aktivt för en mer lokal produktion och marknad av grödor, ett arbete som intresserar människor för ett mer hållbart annalkande av naturen. Med kandidaten vill jag diskutera sådana hållbara förhållningssätt genom ett utvecklande av en byggnad som kombinerar jordbruk med kultur, för att då samtidigt ge plats åt kulturen i Järna. / With my architecture bachelor-project I decided to pursue a continuation of my previous project, an analysis of urban sprawl as "linear city" in a rural context just outside the borders of Järna in the Södertälje municipality. Along the linear city-project I proposed a cultural center that strives toward strengthening the social space, especially for the youth in Järna which nowadays experience a lack of meeting grounds. This is one of Järna's focal points in the prospect of Järna's future which by that has become my focal point for my bachelor's. With this cultural center, positioned on the border between the urban site and rural contexts, the cityscape is established through an architecture that embraces both agriculture and its surrounding nature. Today Järna is known for its green community which seeks to retain sustainability as a future goal. Idealistic organisations such as 'Under Tallarna' strive toward a more local production of crops together with a local market, an initiative by the people of Järna towards a more sustainable approach to agriculture. With this bachelor's I approach similar means by designing a building which encompasses culture and agriculture, and with it shaping the social space for the cultural community of Järna.

Avloppsslam som gödselmedel är ett debatterat ämne och i dagsläget diskuteras slamfrågan både iSveriges riksdag och på EU-nivå. I den här litteraturstudien har därför tidigare forskning inomområdet granskats för att kartlägga vad som är känt om problematiken med per-och polyfluorerandeämnen- (PFAS) i avloppsslam. PFAS är ett samlingsnamn för en grupp industriellt framställdakemikalier som är persistenta. PFAS används industriellt men också för hushållsbruk i produkter vidagligen stöter på såsom livsmedelsförpackningar och impregneringsmedel i textilier. Litteraturenvisar att det finns stora PFAS-flöden i både samhället och i miljön. Avloppsreningsverk får PFAS iinloppsvattnet via dagvatten och hushållsvatten. Då reningsverken inte har kapacitet för att rena PFAShamnar PFAS då i slammet samt i det renade utgående vattnet. Slam som sprids på åkermark kan ledatill att PFAS förorenar grundvatten och närliggande vattendrag, det är även möjligt att grödor tar uppPFAS-ämnen. Samma risker gäller dock när avloppsslam används till deponitäckning eller tillanläggningsjord vilket används inom industri eller byggen som utfyllnads jord. PFAS kanackumuleras i växter och flera studier bekräftar att det finns i olika sorters livsmedel, dock har ingalivsmedel överstigit tolerabelt dagligt intag (TDI) i de artiklar som granskats i denna studie. Attavlägsna PFAS från avloppsslam eller direkt i avloppsvattnet är relativt outforskat, däremot finns detnågra intressanta tekniker med potential, men området kräver mer forskning. Sammanfattningsvisfinns det både möjligheter och utmaningar med avloppsslam som gödselmedel. Slammet innehålleressentiella näringsämnen och har jordförbättrande egenskaper som är åtråvärda, men baksidan är atthalterna av PFAS och andra föroreningar i slammet kan ge skadliga effekter hos människor, djur ochmiljö.

Today, most of us live without a physical understanding of what agriculture does in and for modern societies and what its implications are. This makes it hard to see all the complex facets surrounding the farming practice and its connection to our past, present and future. This study explores how peri-urban farmers experience what they find to be a weak practice of the for them purely theoretical phenomenon of sustainable development. Five in-depth interviews were conducted with unconventional farmers in fertile Swedish agricultural area around Mälardalen. Nearby cities include Stockholm, Enköping and Uppsala. The qualitative empirical study deals with issues of peri-urban agriculture and sustainable intensification of agriculture. But above all describes clusters of how the farmers experience the concept of sustainable development. The methodology of phenomenology is used as a way of experiencing what the farmers express both explicitly and implicitly. By adding the term sustainable farming, a triangulation is done for a sustainable development. Two peer-reviewed studies that launch the terms ecological understanding (Carlsson 1999) and distance moral (Almers 2009), together with the sustainability terms, make a more robust theoretical framework for interpreting a sustainable development. The third peer-reviewed study by Larsson (2016) uses scenario analysis of what an up-scaled agriculture in Polish and three Baltic states could mean for the Baltic sea region.  The scenarios point out the effects of either converting into Ecological Recycling Agriculture (ERA) or to the conventional agriculturarl policy (CAP) as promoted in Sweden and the European Union. The empirical study as well as the peer-reviewed studies mutually find a dissonance between theory and practice between governance, organizations, farmers and consumer behavior when it comes to sustainable farming as well as a sustainable development as defined by the UN (WCED 1987). The study raises how a sustainable intensified farming, SIA, (Rockström 2016) and the theoretical framework of sustainable development could benefit from a higher level of ecological understanding and distance moral. The study also suggests a new term: ecemony, from a semantic merger of the terms economy and hegemony. By ecemony I argue that the economy has been given such prominance by and for us, that it pours through our minds and collective thoughts and governance so that it now constitutes our common senses. / I dagens samhällen lever merparten av befolkningen utan egen djup kunskap om eller praktisk erfarenhet av jordbruk. Det påverkar våra uppfattningar om oss själva och vår plats och roll i samhället. Dagens jordbruk och samhällsutveckling att tätt sammanflätade på gott och ont. De både samverkar och motverkas av respektives effekter i form av dolda kostnader. Syftet med studien är att ta reda på hur hållbarhetsbegrepp uppfattas av de periurbana jordbrukarna mätt som kvalitativt skilda beskrivningskategorier med fenomenografisk metod. Studien baserar sig på fem semistrukturerade djupintervjuer med periurbana jordbrukare och identifierar deras uppfattningar om hållbarhetsbegreppet som studiens resultat. Studien omfattar förutom egen empiri också begreppen avståndsmoral (Almers 2009) och ekologisk förståelse (Carlsson 1999) genom tidigare forskning. Ytterligare en studie (Larsson 2016) som använts utgår från tre scenarier för hur jordbruk i Östersjöregionen kan bli mer hållbart. Frågeställningarna som valts är: Vad är jordbrukarnas uppfattningar om begreppet en hållbar utveckling? Vilka uppfattningar har de av begreppet ett hållbart jordbruk? Vad har jordbrukarna för tilltro till om hållbarhetsdefinitionen kan förverkligas?  I den empirin och med stöd av dessa studier, framläggs att och hur ekonomin dominerar över de sociala och ekologiska aspekterna inom hållbarhetsbegreppet och hur stora skillnader mellan ord och handling råder inom praxis i hållbarhetsfrågan. Låg förståelse för ekologi och moralfrågor inom hållbarhetsområdet minskar enligt studien sannolikheten för att vi ska kunna uppnå en hållbar utveckling. I diskussionen återknyts till frågeställning och syftet. Där diskuteras även det som framkommer i uppsatsens bakgrund och problembeskrivning exempelvis att samhällets utmaningar i hög grad sammanfaller med jordbrukets. Aktuell forskning liksom den egna empirin pekar på att pedagogiska, etiska och moraliska utmaning väntar våra samhällen. Slutsatsen blir att moral och etikfrågor kan stärka det teoretiska begreppet hållbar utveckling.

Artificial Intelligence (AI) is increasingly used in different parts of society for providing decision support in various activities. The agricultural sector is anticipated to benefit from an increased usage of AI and smart devices, a concept called smart farming technologies. Since the agricultural sector faces several simultaneous challenges, such as shrinking marginals, complicated pan-European regulations, and demands to mitigate the environmental footprint, there are great expectations that smart farming will benefit both individual farmers and industry stakeholders. However, most previous research focuses only on a small set of characteristics for implementing and optimising specific smart farming technologies, without considering all possible aspects and effects. This thesis investigates both technical and non-technical opportunities and hurdles when implementing AI in Swedish agricultural businesses. Three sectors in agriculture are scrutinized: arable farming, milk production and beef production. As a foundation for the thesis, a literature review revises former research on smart farming. Thereafter, an interview study with 27 respondents both explores the susceptibility and maturity of smart farming technologies and provides examples of technical requirements of three chosen applications of AI in agriculture. Findings of the study include a diverse set of aspects that both enable and obstruct the transition. Main identified opportunities are the importance smart farming has on the strategic agendas of several industry stakeholders, the general trend towards software technology as a service through shared machinery, the vast amount of existing data, and the large interest from farmers towards new technology. Contrasting, the thesis identifies main hurdles as technical and legislative challenges to data ownership, potential cybersecurity threats, the need for a well-articulated business case, and the sometimes lacking technical knowledge within the sector. The thesis concludes that the macro trend points towards a smart farming transition but that the speed of the transformation will depend on the resolutions for the identified obstacles.

<p>The aim of this thesis is to present, investigate and especially to analyse the legal rules that apply in the process of changing of the generation of the ownership of Swedish agriculture and forestry family business. The methods that this study include are: unplanned succession of ownership, i.e. inheritance, and planned succession of ownership, i.e. gift and purchase. The succession method that is the most cost efficient must be established in every single case depending on the situation of the current owners and the successors. Even a combina-tion between the different methods is possible. The different legal areas that apply in the process of change of generation are Family law, which is one of the cornerstones, Tax law as well as the laws of finance. The “soft” issues, i.e. relationship related, constitute a great part of the process of succession and are therefore in many ways decisive to a successful change of generation of the ownership of a family business.</p><p>Unplanned succession of ownership is often the result of the owner passing away. In the absence of a legal will the possessions will be portioned to the surviving relatives according to the laws of inheritance, which may lead to undesired consequences. When the estate inventory is registered, among other issues, a tax is imposed on the forestry account. The consequence of this is that the estate, as a legal entity, must remain for several years, in order to avoid high taxation, which leads to, shared ownership between the legatees.</p><p>A change of generation by the methods of gift or purchase, carried out during the lifetime of the older generation, would benefit from considerable planning. Too many and complicated legal rules make it difficult for the owner of a private business to survey what impact each method will have long term. Therefore, it is important to strive for the simplification of these laws. Two of the principles of Swedish tax law, that this thesis analyse, decide in an unsatisfactory way which method to choose for succession of ownership, which is why a change of the law is necessary.</p><p>It is also necessary to simplify the legal rules to entice a new generation of entrepreneurs into agriculture and forestry, who have ambitions of development and growth.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att presentera, utreda och framför allt analysera de rättsregler som blir aktuella i samband med generationsskifte av familjeägda jord- och skogsbruksföretag, bedrivna som enskild näringsverksamhet. De generationsskiftesmetoder som denna uppsats behandlar är vid oplanerat generationsskifte, arv, och vid planerat generationsskifte, gåva och köp. Vilken av dessa generationsskiftesmetoder som är den mest kostnadseffektiva måste avgöras i varje enskilt fall beroende på de förutsättningar som finns hos de enskilda ägarna och övertagarna. Även en kombination av de olika metoderna kan bli aktuellt. De olika rättsområden som berörs i generationsskiftesprocessen är familjerätt, som är en av hörnpelarna, skatterätt likväl som viss företagsekonomi. Relationsbaserade, ”mjuka”, frågor utgör en stor del av den totala generationsskiftesprocessen och har på flera sätt en avgörande betydelse för ett lyckat skifte.</p><p>Oplanerade generationsskiften blir ofta aktuella i samband med att ägaren avlider. Vid avsaknad av testamente fördelas kvarlåtenskapen på de efterlevande enligt den legala arvsordningen, vilket kan få oönskade konsekvenser. I samband med att bouppteckning registreras, skall bland annat medel på skogskonto tas upp till beskattning. Detta får till följd att den mest kostnadseffektiva lösningen kan blir att dödsboet ”måste” bestå i ett antal år för att kunna ta ut dessa medel utan hög beskattning, då samägande blir en av konsekvenserna.</p><p>Vid planerade generationsskiften, genom gåva eller köp, som genomförs under den äldre generationens livstid är god framförhållning av stor betydelse. Många och komplicerade rättsregler gör det dock svårt för den enskilda näringsidkaren att överblicka vad gåvo- och köpealternativen får för positiva och negativa konsekvenser på längre sikt, varför en förenkling av reglerna är att eftersträva. De inom skatterätten förekommande huvudsaklighetsprincipen och kontinuitetsprincipen styr på ett otillfredsställande sätt valet av generationsskiftesmetod, varför en lagändring, enligt min åsikt, bör ske.</p><p>Att underlätta reglerna kring generationsskiften är en nödvändighet för att locka en ny generation entreprenörer med tillväxtambitioner till jord- och skogsbruket.</p>