Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur jordbrukare i Norrbotten upplever mekaniseringen inom jordbruket. De övergripande teorierna för uppsatsen behandlar Karl Marx och Robert Blauners alienation utifrån olika perspektiv samt Max Webers rationella ”järnbur”. Empirimaterialet grundar sig på sammanlagt nio jordbrukare genom tre fokusgrupps intervjuer och två semistrukturerade intervjuer. Genom en tematisk analys har följande teman identifierats: Arbete, Externa interaktioner, Jordbrukarrollen och Strategier. Uppsatsens resultat och analys visar att temat arbete skildrar hur arbetets utförande i förhållande till mekaniseringen förändrats. Jordbrukarna menar att positiva faktorer tillkommit som flexibilitet, mer frigjord tid, förbättrad arbetsmiljö, mer information och mindre behov till anställning. Här möjliggör mekaniseringen att bibehålla ett kreativt arbetsutförande, där tekniken kompletterar rollen som jordbrukare.  Resultatet visar även att jordbrukarna upplever tekniken som inte realiserande i förhållande till det huvudsakliga syftet för införandet. Här nämns anledningar som informationsöverbelastning, teknik som går sönder och en mindre närvarande jordbrukskultur. Där konsekvenserna av mekaniseringen som upplevs hindrande kan förstås av tekniken ses som att det aktiva subjektet utmanas av något yttre men även inte fungerande, där jordbrukaren blir oförmögen att kontrollera den direkta arbetsprocessen och därmed upplever meningslöshet som verkar alienerande.  Temat externa interaktioner beskriver hur jordbrukarna i största mån ser mekaniseringen som en möjlighet till att öka produktionen i förhållande till yttre faktorer. Detta kan förstås utifrån att jordbrukarna upplever att de inte äger sitt arbete eller produktion, då för vad de producerar styrs och förvärvas av andra. Jordbrukarna upplever en låg grad av självbestämmelse, vilken kan beskrivas som en upplevd maktlöshet då detta förhållande ses som opåverkbart. Resultatet visar hur jordbrukarrollen blivit mer administrativ och kontrollerade genom mekaniseringen i förhållande till den konventionella jordbrusrollen. Här är jordbrukarnas närvaro sekundär där det primära ansvaret förskjuts till tekniken eller externa experter. När arbetsuppgifterna blir allt för instrumentella hämmar detta jordbrukarens utveckling och kan ses som ett hot mot jordbrukarens yrkesidentitet och verkar alienerande. Temat strategier beskriver hur jordbrukarna utvecklar förhållningsätt i det som upplevs negativt genom mekaniseringen. Detta för att återta kontrollen av vad som verkar alienerande, där den upplevda friheten genom detta bidrar till att utveckla och förändra förhållningsättet för att kunna verka långsiktigt inom branschen. Detta innebär att man gör arbetsuppgifterna mindre alienerade genom att förändra dem.

Den svenska regeringen har som ett led i uppfyllandet av deras miljömål beslutat att ekologiskt jordbruk ska främjas. Trots detta så har omställningen till ett mer ekologiskt jordbruk i Sverige saktat ner de senaste åren. För att på ett effektivare sätt kunna påverka omställningen i önskad riktning behövs en bättre förståelse för vad som påverkar jordbrukare att välja ekologisk eller konventionell produktion. Tidigare forskning har visat på vikten av både ekonomiska och sociala faktorer. En faktor som tilldelats betydelse är jordbrukarens utbildningsbakgrund där ekologiska jordbrukare i högre utsträckning funnits vara högutbildade jämfört med konventionella. Huruvida detta stämmer i Sverige och på vilket sätt utbildningen påverkar jordbrukares val av jordbruksmetod är dock outforskat. Denna studie har ämnat fylla denna kunskapslucka genom en enkätundersökning av ekologiska och konventionella jordbrukare i Sverige och en resultatanalys med stöd av teorin om innovationsspridning och teorin om planerat beteende. Studien fann inga skillnader i utbildningsbakgrund mellan de konventionella och ekologiska jordbrukarna i undersökningen. Däremot upplevde en minoritet av jordbrukarna att deras utbildning haft betydelse för deras val av jordbruksmetod. Av dessa upplevde fler att utbildningen påverkat avhållande snarare än bejakande till upptag av ekologiskt jordbruk. Orsaker bakom denna påverkan identifierades i huvudsak som negativa attityder till ekologiskt jordbruk samt kunskapsbrister i undervisningen. Sådana avhållande inslag i utbildningen skulle kunna bidra till en ogynnsam utveckling på jordbruksområdet. För att främja välavvägda beslut bland jordbrukare och beslutsfattare föreslås därför vidare forskning kring den faktiska omfattningen på dessa inslag och orsakerna bakom dem. / The Swedish government has decided to support organic agriculture in their effort to fulfill their environmental goals. However, the conversion to a more organic agriculture in Sweden has slowed down the last years. In order to be able to affect the transition in a more efficient way, a better understanding of what influence farmer’s decision to choose either conventional or organic production is needed. Earlier studies have shown the importance of both financial and social factors. One factor that has been given importance is the education background of the farmer where organic farmers in general have been found to be higher educated than conventional farmers. If this is true in Sweden, and in what way education affects the farmers choice of farming method, is however unexplored. This study has been attempting to fill this knowledge gap through a survey of organic and conventional farmers in Sweden and an analysis with support from the diffusion of innovations theory and the theory of planned behavior. The study found no differences in the educational background between the conventional and organic farmers in the survey. However, a minority of the farmers experienced that their education had affected their choice of farming method. Among these, more farmers had experienced this influence as deterrent rather than affirmative on adopting organic farming methods. Reasons behind this influence were mainly identified as negative attitudes towards organic agriculture combined with a lack of knowledge in the education. Such deterrent elements in the education could potentially contribute to an undesired development in the area of agriculture. To support considered decisions among farmers and policy makers, this study therefore suggests future research to investigate the actual scope of such elements and the reasons behind them.

<p>Sammanfattning</p><p>Uppsatsen beskriver konflikten mellan elefanter och människor kring Tarangire nationalpark. Som är en park som är mycket känd för mängden elefanter som de har, så det är ett växande problem. Själva fokusen ligger på hur elefanterna förstör för de lokala befolkningen och vad som kommer hända om elefanterna får fortsätta att öka i antal som de gör nu. Uppsatsen ska undersöka vad man kan göra för att bevara det vilda djurlivet i synnerhet elefanterna, men samtidigt skydda jordbrukare mot elefanter som äter upp och förstör deras grödor.</p><p>Men genom att befolkningen i Tanzania ökar gör det att människor flyttar allt närmare Tarangire nationalpark och dom korridorer som djuren använder för deras traditionella vandringar. Allt detta skapar stora problem genom att djurens habitat minskar, vilket resulterar i att bland annat elefanterna orsakar stora skador på jordbrukarnas fält, genom att de äter upp grödor eller trampar sönder grödorna.</p><p>Alla jordbrukare kring Tarangire nationalpark hade detta problem och många kände en uppgivenhet eftersom ingen hjälpte dem, verken nationalparkerna eller regeringen. Jordbrukarna hade några traditionella metoder för att skrämma iväg elefanterna och några av dessa var att man gjorde ljud, eld och kastade saker. Men ibland hjälpte ingenting eftersom elefanten i fråga inte var rädd. Vilket innebar för jordbrukaren att man inte kunde göra någonting, utan man fick se på hur ens levebröd blev uppätet eller nedtrampat. För att sen ta arbete hos någon annan för att överleva.</p>

Sammanfattning Uppsatsen beskriver konflikten mellan elefanter och människor kring Tarangire nationalpark. Som är en park som är mycket känd för mängden elefanter som de har, så det är ett växande problem. Själva fokusen ligger på hur elefanterna förstör för de lokala befolkningen och vad som kommer hända om elefanterna får fortsätta att öka i antal som de gör nu. Uppsatsen ska undersöka vad man kan göra för att bevara det vilda djurlivet i synnerhet elefanterna, men samtidigt skydda jordbrukare mot elefanter som äter upp och förstör deras grödor. Men genom att befolkningen i Tanzania ökar gör det att människor flyttar allt närmare Tarangire nationalpark och dom korridorer som djuren använder för deras traditionella vandringar. Allt detta skapar stora problem genom att djurens habitat minskar, vilket resulterar i att bland annat elefanterna orsakar stora skador på jordbrukarnas fält, genom att de äter upp grödor eller trampar sönder grödorna. Alla jordbrukare kring Tarangire nationalpark hade detta problem och många kände en uppgivenhet eftersom ingen hjälpte dem, verken nationalparkerna eller regeringen. Jordbrukarna hade några traditionella metoder för att skrämma iväg elefanterna och några av dessa var att man gjorde ljud, eld och kastade saker. Men ibland hjälpte ingenting eftersom elefanten i fråga inte var rädd. Vilket innebar för jordbrukaren att man inte kunde göra någonting, utan man fick se på hur ens levebröd blev uppätet eller nedtrampat. För att sen ta arbete hos någon annan för att överleva.

<p>Denna uppsats har som övergripande syfte att studera landsbygdsungdomarnas föreningsliv och tar sin utgångspunkt i Jordbrukare Ungdomens Förbund (JUF). Förbundet har studerats genom de brev som lokala avdelningar i landet skickat in till förbundets tidning som kallades JUF-bladet. Inledningsvis kommer en historisk bakgrund att presentera JUF och dess utveckling under den tid som uppsatsen avser att studera (1925-1960). Då de resultat som genomgången av breven frambringar kommer att jämföras med de idéer och drivkrafter som låg bakom folkhemmet kommer även en genomgång av detta att finnas med. </p><p>Både landsbygdens utveckling under det tidiga 1900-talet och ungdomars situation under perioden kommer att undersökas i uppsatsen. Detta utgör en viktig del av historieundervisningen som denna uppsats strävar efter att belysa.</p>

Denna uppsats har som övergripande syfte att studera landsbygdsungdomarnas föreningsliv och tar sin utgångspunkt i Jordbrukare Ungdomens Förbund (JUF). Förbundet har studerats genom de brev som lokala avdelningar i landet skickat in till förbundets tidning som kallades JUF-bladet. Inledningsvis kommer en historisk bakgrund att presentera JUF och dess utveckling under den tid som uppsatsen avser att studera (1925-1960). Då de resultat som genomgången av breven frambringar kommer att jämföras med de idéer och drivkrafter som låg bakom folkhemmet kommer även en genomgång av detta att finnas med. Både landsbygdens utveckling under det tidiga 1900-talet och ungdomars situation under perioden kommer att undersökas i uppsatsen. Detta utgör en viktig del av historieundervisningen som denna uppsats strävar efter att belysa.

En uppsats gällande Hushållningssällskapets projekt mellan 1870-1910. Kvalitativt om skördeutfall, kreatursutfall, och förändrade metoder inom jordbruket som förväntades ge högre avkastning i Örebro län. Samt kvantitativt om befolkningsmängd, kreaturshållning, jordägare och jordbrukare i Askersunds landsförsamling, Viby- och Lerbäck socken.

No description available.

Södra Ölands Odlingslandskap skrevs år 2000 in på UNESCO:s världsarvslista på grund av landskapets unika karaktär då jordbruk format odlingslandskapet under årtusenden. I förvaltningen har jordbrukarna fått en central roll då de i sitt vardagliga bruk skapar och förvaltar odlingslandskapet. Studiens syfte är att kartlägga jordbrukares unika känslor och drivkrafter i relation till deras landskapande, samt hur dessa beaktas inom den administrativa förvaltningen av Södra Ölands odlingslandskap. Genom att nyttja Hägerstrands (1992) begrepp förloppslandskap, där jordbrukarna blir en del i processerna i landskapet, framträder i denna studie en komplex väv av känslor kopplade till arv, identitetsskapande och utveckling. Landskapets ekonomiska värden framkommer tydligt i jordbrukarnas relation till landskapet och genom att nyttja Håkansson och Widgrens (2007) teoretisering av markbundet kapital tydliggörs förvaltningen och värdet av marken i en längre tidsperiod än den enskilde jordbrukarens livstid. En tidsaspekt som medför starka känslor inför jordbrukandet. Dessa känslor och jordbrukares drivkrafter ses styra jordbrukarnas rumsliga praktiker och på så sätt forma landskapet. Studien visar genom en innehållsanalys hur den administrativa förvaltningen av världsarvet delar förståelsen av landskapet och gör försök i att beakta jordbrukares drivkrafter och känslomässiga relationer till landskapet genom kommunikationen och diskussionen av förvaltningen.