Med denna studie ville vi undersöka om det går att se en förändring av känsla av sammanhang(KASAM) före och efter deltagande i stödgruppsverksamhet. Vi ville specifikt undersökaungdomar mellan 13-20 år som deltagit i gruppverksamhet på Trappan mellan åren 2009-2012. Vi ville också undersöka om det förekom skillnader i förändring utifrån vilken typ avgrupp ungdomarna deltagit i och om det förekom skillnader i förändring utifrån kön. Dettaundersökte vi genom att ta del av 95 ungdomars i förväg ifyllda livsfrågeformuläret KASAM13.

Bakgrund: Under 2013 transplanterades 50 hjärtan i Sverige. Det är en livräddande behandling som har som mål att patienten ska kunna återgå till ett normalt liv. De fysiska förutsättningarna förändras genom att individen orkar mer samtidigt som det finns en förekomst av olika biverkningar och infektionskänsligheten ökar. Syfte: Vårt syfte är att beskriva en hjärttransplantations påverkan på livskvalité - ur ett patientperspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa empiriska studier har inkluderats. Totalt inkluderades tolv kvalitetsbedömda studier. Studiernas respektive resultat analyserades och sammanställdes till fyra kategorier. Resultat: Följande kategorier framkom: vara tillfreds med sitt nya liv, begränsningar i livet, strategier för att möta förändringar samt existentiella tankar, vilka beskriver hur livskvalité påverkas efter en hjärttransplantation. Slutsats: Livskvalité är något ytterst individuellt och påverkas hos hjärttransplanterade personer av både yttre och inre omständigheter. I mötet med en hjärttransplanterad person måste sjuksköterskan vara öppen för att prata om den personliga innebörden av att ha fått ett nytt hjärta och på vilket sätt det påverkar just den personen.

Under hösten 2015 har fler människor än någonsin sökt asyl i Sverige utifrån en av de svåraste flyktingsituationerna sedan andra världskriget. Socialstyrelsen visar genom jämförelser i hälsa på vikten av att människor integreras när de kommer till Sverige eftersom det påverkar deras hälsa. Kommuner i Sverige har ett stor ansvar för det integrationsarbete som sker i Sverige. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en mindre kommun arbetar med integration av nyanlända flyktingar. Jag har utgått från fyra frågeställningar: Vilket synsätt har kommunen på integration? Hur arbetar kommunen med integration? Vilka synsätt har de anställda i kommunen på integration? Har personalen inom kommunen kunskap om olika kulturer och finns det behov av vidareutbildning? Data till min studie har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio personer som arbetar med integration i den undersökta kommunen. I analysen av min studie har jag utgått från Antonovskys teori KASAM -känsla av sammanhang. Resultat av studien visar att kommunen saknar dokument för sitt integrationsarbete och att personalen har olika synsätt på integration, vilket påverkar deras sätt att arbeta med integration. Vilket leder till slutsatsen att kommunens synsätt på integration är av stor vikt då kommunens integrationsarbete utformas utifrån detta och därmed hur den nyanlände bemöts. Men där det också går att se att personalens synsätt på integration påverkar integrationsarbetet. Därför är det viktigt att kommunen arbetar med förståelsen av begreppet integration för att ge såväl politiker som personal samma utgångspunkt i sitt arbete med integration. / In autumn 2015, more people than ever have sought asylum in Sweden on the basis of one of the most difficult refugee situations since World War II. National Board shows through comparisons of health on the importance of integrating people when they come to Sweden because it affects their health. Municipalities in Sweden has a great responsibility for the integration work done in Sweden. The purpose of this study was to examine how a small municipality is working with the integration of newly arrived refugees. I have based my study on four questions: • Which approach does the municipality have on integration? • How does the municipality work with integration? • What approach has employees in the municipality on integration? • Have staff within the municipality knowledge of different cultures and is there a need for further training? The data for my study have been collected through qualitative interviews with nine people working on integration in the studied municipality. In the analysis of my study I have started from Antonovsky's theory SOC –Sence of Coherence. Results of the study show that the municipality lacks documents for its integration work and that staff have different views on integration, affecting their way of working with integration. Which leads to the conclusion that the municipality's approach to integration is of great importance when a municipal integration work formed the basis of this, and therefore how the new arrival is met. But where it is also possible to see that the staff's approach to integration affects integration efforts. Therefore it is important that the municipality is working with the understanding of the concept of integration to give both politicians and staff the same starting point in its work with integration.

<p>I dagens kunskapssamhälle, som karakteriseras av ständiga förändringar, utgör anställda en viktig roll för företags framgång. Personalfrågor är därför av stor betydelse för företag idag. Syftet med denna studie var att studera personalvetares arbetssituation. Utgångspunkten var Karasek och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell, Antonovskys (1991) teori om känsla av sammanhang samt Ryffs (1989a, 1989b) modell över psykologiskt välbefinnande. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex personalvetare genomfördes. Den databearbetningsmetod som användes var deduktiv tematisk analys. Det framkommer i resultatet att det sociala stödet är av stor vikt för att kunna uppnå eller bibehålla en balans mellan krav och kontroll. Intervjupersonerna upplever en relativt stark känsla av sammanhang och välbefinnande i sin arbetssituation. Framträdande i resultatet är att antal år inom yrket påverkar känsla av sammanhang och välbefinnande positivt. Resultatet visar dock att det är svårt att entydigt ge en bild av hur personalvetare upplever sin arbetssituation. Många faktorer spelar in som t.ex. bransch, företagets storlek, arbetsområde och antal år i yrket.</p>

<p>Den äldre människans upplevelse av hälsa och livskvalitet påverkas av tillgängliga resurser samt förmågan att tillvarata dem. Omvårdnad utifrån ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hälsa. Att betona den äldre människans resurser är av stor betydelse för ett gott åldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete, belysa resurser som för den äldre människan främjar och bevarar ett gott åldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrån en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin. Resultatet visar att den äldre människan besitter ett stort antal resurser för att uppnå ett gott åldrande. Inre resurser såsom en stark känsla av sammanhang och en positiv hållning till livet bidrar till en ökad livskvalitet samtidigt som de underlättar utnyttjandet av yttre resurser. Yttre resurser som möjliggör den äldre människans upplevelse av livskvalitet är socialt stöd samt god vårdkvalitet och omvårdnad. Ett område för vidare forskning är att utveckla och tillämpa den salutogena teorin som en gemensam värdegrund i omvårdnadsarbetet. Ett större utrymme bör även ges till att undersöka hur det salutogena perspektivet kan inverka på vårdpersonalens attityder till åldrandet och den äldre människan, samt hur information och utbildning kring ett salutogent förhållningssätt skulle kunna påverka den äldre människans attityder och upplevelser av åldrandet.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att beskriva en grupp (n=28) äldre äldres (<80) känsla av sammanhang (KASAM) dels vid inflytt till äldreboendet och dels efter att de bott på äldreboendet i nio månader. Därefter jämföra om det skett någon förändring av deras KASAM. Studien genomfördes som en kvantitativ och prospektiv studie med jämförande ansats. En enkät delades ut vid två tillfällen, dels när de nyligen hade flyttat in på det nyöppnade äldreboendet och dels efter att ha bott på äldreboendet i nio månader. Resultatet visade att medianen av de äldre äldres KASAM vid inflytt till äldreboendet var 133,5 och efter nio månader var 163. Samtliga deltagare (n=28) i studien ökade i KASAM efter att ha bott på äldreboendet i nio månader jämfört med vid inflytten till äldreboendet.</p><p>Nyckelord:</p><p>KASAM (Känsla av sammanhang), äldre äldre, äldreboende</p>

<p>Background: Diabetes is a common disease where the degree of self-management is of paramount importance. Individual factors influences both cooping and general wellbeing among diabetic patients. Glycemic control is known to be important but other factors ought to be considered. Aim: The aim of this study was to describe how individual self-management influences the general wellbeing among adult diabetic patients. Method: This literature study is based on scientific articles. Results: Our findings indicate that the degree of individual self-management has a major impact on both daily and future wellbeing. The degree of individual self-management, above all, affects glycemic control and hence the risk of future complications. Factors influencing the degree of individual self-management were cooping strategies, education, control, goals, faith in the future, depression healthcare support and social support. All these factors pose obstacles and possibilities for the individual patient.</p>

I dagens kunskapssamhälle, som karakteriseras av ständiga förändringar, utgör anställda en viktig roll för företags framgång. Personalfrågor är därför av stor betydelse för företag idag. Syftet med denna studie var att studera personalvetares arbetssituation. Utgångspunkten var Karasek och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell, Antonovskys (1991) teori om känsla av sammanhang samt Ryffs (1989a, 1989b) modell över psykologiskt välbefinnande. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex personalvetare genomfördes. Den databearbetningsmetod som användes var deduktiv tematisk analys. Det framkommer i resultatet att det sociala stödet är av stor vikt för att kunna uppnå eller bibehålla en balans mellan krav och kontroll. Intervjupersonerna upplever en relativt stark känsla av sammanhang och välbefinnande i sin arbetssituation. Framträdande i resultatet är att antal år inom yrket påverkar känsla av sammanhang och välbefinnande positivt. Resultatet visar dock att det är svårt att entydigt ge en bild av hur personalvetare upplever sin arbetssituation. Många faktorer spelar in som t.ex. bransch, företagets storlek, arbetsområde och antal år i yrket.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva en grupp (n=28) äldre äldres (&lt;80) känsla av sammanhang (KASAM) dels vid inflytt till äldreboendet och dels efter att de bott på äldreboendet i nio månader. Därefter jämföra om det skett någon förändring av deras KASAM. Studien genomfördes som en kvantitativ och prospektiv studie med jämförande ansats. En enkät delades ut vid två tillfällen, dels när de nyligen hade flyttat in på det nyöppnade äldreboendet och dels efter att ha bott på äldreboendet i nio månader. Resultatet visade att medianen av de äldre äldres KASAM vid inflytt till äldreboendet var 133,5 och efter nio månader var 163. Samtliga deltagare (n=28) i studien ökade i KASAM efter att ha bott på äldreboendet i nio månader jämfört med vid inflytten till äldreboendet. Nyckelord: KASAM (Känsla av sammanhang), äldre äldre, äldreboende

Den äldre människans upplevelse av hälsa och livskvalitet påverkas av tillgängliga resurser samt förmågan att tillvarata dem. Omvårdnad utifrån ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hälsa. Att betona den äldre människans resurser är av stor betydelse för ett gott åldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete, belysa resurser som för den äldre människan främjar och bevarar ett gott åldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrån en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin. Resultatet visar att den äldre människan besitter ett stort antal resurser för att uppnå ett gott åldrande. Inre resurser såsom en stark känsla av sammanhang och en positiv hållning till livet bidrar till en ökad livskvalitet samtidigt som de underlättar utnyttjandet av yttre resurser. Yttre resurser som möjliggör den äldre människans upplevelse av livskvalitet är socialt stöd samt god vårdkvalitet och omvårdnad. Ett område för vidare forskning är att utveckla och tillämpa den salutogena teorin som en gemensam värdegrund i omvårdnadsarbetet. Ett större utrymme bör även ges till att undersöka hur det salutogena perspektivet kan inverka på vårdpersonalens attityder till åldrandet och den äldre människan, samt hur information och utbildning kring ett salutogent förhållningssätt skulle kunna påverka den äldre människans attityder och upplevelser av åldrandet.