<p>Uppsatsen handlar om kärleksrelationer mellan människor med olika etniska ursprung. Vi vill undersöka hur omgivningen reagerar när någon i deras närhet väljer att ingå en kärleksrelation med en person som har annan etnisk bakgrund. Vi vill ta reda på kärlekens betydelse för paret i deras förhållande och hur kärlekens kraft övervinner parets problem samt konflikter i deras förhållande. Vi har även undersökt paret i relation till sin omgivning. Att ingå ett förhållande över etniska gränser kan innebära många kompromisser av sina egna levnadsmönster och värderingar. Paret väljer att skapa nya levnadsmönster tillsammans och på så sätt skapas det nya sociala koder samt traditioner som passar deras förhållande. Vilket bidrar till att de övervinner kulturella skillnader. Vidare har vi undersökt hur media väljer att representera människor med annan bakgrund och att det ger upphov till stereotyper.</p>

<p>Romantiska relationer på arbetsplatsen ökar i frekvens då många idag</p><p>tillbringar mer tid på arbetsplatsen. Dessa relationer påverkar inte bara individerna i paret utan har effekter även för deras medarbetare och organisationen de arbetar i. Syftet med studien var att förstå hur</p><p>relationerna påverkar och upplevs av dem som inte själva är involverade i den. För att uppnå detta gjordes halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och fyra män, vilka analyserades tematiskt. Ur resultatet framkom åtta teman som inverkar på hur romantiska relationer upplevs. Dessa var öppenhet, alliansbildning och</p><p>övrig påverkan på relationer inom arbetsgruppen, informationsutbyte,</p><p>favorisering, interhierarkiska relationers påverkan, positiva effekter,avslutade relationer, samt policy och regleringar. Resultatet visade att centralt för att relationer inte ska upplevas påverka medarbetare eller organisation negativt är att relationerna är öppna. Även att de involverade individerna befinner sig på samma hierarkiska nivå i organisationen samt kan förhålla sig professionella såväl till varandra som till medarbetare är viktigt.</p>

Vi studerar människans kärlek till djur i allmänhet och till hundar i synnerhet. En kärlek som tar sig många uttryck men som är kopplad till ett förmänskligande av hunden. Människan avlar och uppfostrar för att få den typ av hund hon vill ha. Det handlar om att ta kontroll över naturen och omforma den för att passa in i människans moderna samhälle. Djurens betydelse för människan är förändrat, från att ha varit objekt är djuren idag subjekt. Utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv är den rådande diskursen kring djur under förändring.

Uppsatsen handlar om kärleksrelationer mellan människor med olika etniska ursprung. Vi vill undersöka hur omgivningen reagerar när någon i deras närhet väljer att ingå en kärleksrelation med en person som har annan etnisk bakgrund. Vi vill ta reda på kärlekens betydelse för paret i deras förhållande och hur kärlekens kraft övervinner parets problem samt konflikter i deras förhållande. Vi har även undersökt paret i relation till sin omgivning. Att ingå ett förhållande över etniska gränser kan innebära många kompromisser av sina egna levnadsmönster och värderingar. Paret väljer att skapa nya levnadsmönster tillsammans och på så sätt skapas det nya sociala koder samt traditioner som passar deras förhållande. Vilket bidrar till att de övervinner kulturella skillnader. Vidare har vi undersökt hur media väljer att representera människor med annan bakgrund och att det ger upphov till stereotyper.

Romantiska relationer på arbetsplatsen ökar i frekvens då många idag tillbringar mer tid på arbetsplatsen. Dessa relationer påverkar inte bara individerna i paret utan har effekter även för deras medarbetare och organisationen de arbetar i. Syftet med studien var att förstå hur relationerna påverkar och upplevs av dem som inte själva är involverade i den. För att uppnå detta gjordes halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och fyra män, vilka analyserades tematiskt. Ur resultatet framkom åtta teman som inverkar på hur romantiska relationer upplevs. Dessa var öppenhet, alliansbildning och övrig påverkan på relationer inom arbetsgruppen, informationsutbyte, favorisering, interhierarkiska relationers påverkan, positiva effekter,avslutade relationer, samt policy och regleringar. Resultatet visade att centralt för att relationer inte ska upplevas påverka medarbetare eller organisation negativt är att relationerna är öppna. Även att de involverade individerna befinner sig på samma hierarkiska nivå i organisationen samt kan förhålla sig professionella såväl till varandra som till medarbetare är viktigt.

Syftet med den här uppsatsen har dels varit att undersöka Kärlek i Europa utifrån frågan om kvinnligt medborgarskap förstått som en normerande livslinje. De karaktärer som Birgitta bebodde världen med i Stockholm har studerats som exempel på hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den väg Birgitta förväntas vandra. Detta sker dels genom modern, som värderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskärper äktenskapets betydelse för Birgitta och strävar efter att göra henne familjär med övre medelklassmiljöer. Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel på en medborgare i linje. Han är en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av äktenskap och familjeliv – de två viktigaste punkterna på den kvinnliga medborgarens livslinje – som Birgitta förhåller sig till. Att familjelivet framstår som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstår som eftersträvansvärda framtidsscenarier för Birgitta. För både modern och morbrodern innebär detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter. För modern är det att hon är född som oäkting, och för morbrodern historien med Birgitta. Men det finns också avvikare även i Stockholm, sådana som hamnar ur linje, och som Birgitta omtalas som underliga typer. En avvikare som blir viktig för Birgitta är aunt Alice, som uppmuntrar hennes skrivande. Birgittas kropp är tydligt obekväm i Stockholm, vilket beror på att hon interpelleras till sexuellt aktiv kvinnokropp. Denna interpellering sker genom karaktärer, främst morbrodern, men även i litteraturen finner Birgitta bevis på att hennes kropp och könsorgan är smutsiga. Det är också redan i Stockholm tydligt att Birgitta både har och har haft svårt att ligga i linje, hennes liv har karaktäriserats av osamtidighet. Vägen ut i Europa går för Birgitta via ett normbrott, där hon avslöjar det som borde vara dolt: Att hon och morbrodern genom sin affär befinner sig ur linje. Genom att tala öppet om det som ska vara dolt tar hon också ett aktiv avsteg från det kvinnliga medborgarskapets livslinje. Att Birgitta förmår utföra normbrottet beror på att hon kan placera in sig själv i en berättelse, att hon kan se sig själv som en filmstjärna. Uppsatsen andra syfte har varit att studera den alternativa livslinje som har författarskapet som mål. Denna alternativa livslinje börjar Birgitta på allvar orientera sig mot när hon tagit sig till Paris. Hon inser dock snabbt att den geografiska platsen Paris inte räcker för att hon ska bli författare, utan att hon måste orientera sig mot andra människor och platser för att hitta stoff till skrivandet. Hennes möte med Paul Andersson möjliggör inledningsvis synen på sig själv som författare, då han, som också lever efter en annan livslinje, menar att han ska ”göra något av” henne. Dock kompliceras orienteringen mot författarskapet då det snart blir tydligt för Birgitta att författarskapet är manligt konnoterat, och att hennes obekväma kvinnokropp därför stannar upp hennes orientering. Detta leder till att Birgitta utforskar två alternativa kvinnliga positioner, dels som prostituerad, en position som tas i bruk framför allt för att samla stoff. Detta att ”bli lesbisk” är något som inledningsvis sker för att hon uppfattar det som en identitet som ska underlätta orienteringen mot författarskapets livslinje. Den lesbiska positionen leder dock till en omorientering av kroppen, där den lesbiska ensamheten gör att Birgitta slipper vända sin kropp mot män, vilket även blir ett sätt att närma sig författarskapets livslinje. Mötet med Una Troubridge och insikten att vissa historier inte får berättas gör att Birgitta vet vad hon vill skriva – en glad bok om två kvinnor. Genom relationen med Martha hoppas Birgitta på att kunna skriva en sådan bok, men deras relation blir problematisk, vilket Birgitta uppfattar hänger samman med hennes skrivkramp. De tvivel hon känner kring den egna förmågan att bli författare kulminerar när hon inte skriver, och vid uppbrottet från Martha uppfattar hon både författarskapets och det kvinnliga medborgarskapets livslinje som omöjliga vägar att vandra. Detta leder till att Birgitta gör ett självmordsförsök, vilket hon dock överlever. Redan på sjukhuset uppfattar hon det dock som förlösande att hon nu är tillbaka i ensamheten, och att hon slipper rikta sin kropp mot någon gör att skrivandet kan ske. Vad Birgitta kan sägas upptäcka i sin orientering mot författarskapets livslinje är just denna lesbiska ensamhet, som innebär att hon slipper vända sin kropp mot män, men inte heller måste vända den mot någon specifik kvinna.

Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur normer och värderingar påverkar hur personalen på demensboenden förhåller sig till demenssjukas sexualitet och kärleksrelationer. I studien genomfördes fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog 23 stycken undersköterskor och vårdbiträden från demensboenden i Stockholmsområdet. Materialet bearbetades och tematiserades i följande fyra teman: Reflexivitet hos personalen, Personalens syn på de boendes rätt till självbestämmande och det sexuella handlingsutrymmet, Samtycke och övergrepp samt Personalen, genus och heterosexuell tvåsamhet. Resultatet visar att personalen reglerar det sexuella handlingsutrymmet för de demenssjuka och att personalens roll varierar från att vara möjliggörare till de demenssjukas sexualitet, till att begränsa men inte förbjuda sexualiteten. Anhörigas önskemål och genusnormer är det som främst påverkar personalens förhållningssätt till de boendes sexualitet. Etiska dilemman uppstår framförallt när personalen slits mellan de demenssjuka rätt till självbestämmande och de anhörigas behov. Resultatet analyserades utifrån valda delar av Anthony Giddens teori intimitetens omvandling och Robert McRuers crip theory.

No description available.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie om destruktiv sexualitet - hypersexualitet. Syftet med studien är att undersöka hur unga personer i åldern 18 – 30 år med ångestdriven och tvångsmässig sexualitet upplever sin problematik. Studien tar sin början i ett terapifall. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av tre djupintervjuer med unga vuxna i åldern 21 – 28 år. Intervjuerna analyseras genom metoden Interpretative Phenomenological analysis (IPA). En genomgång av diagnosförslaget hypersexualitet avseende forskning om dess följdverkningar och känslomässiga och relationella orsaker görs. Sexualitetens plats i psykodynamisk teori har under de senaste åren omformulerats. I modern psykodynamisk teori ses sexualiteten som ett av flera samverkande motivationssystem. Dess relation till anknytningssystemet har särskilt uppmärksammats. Affekterna utgör motiverande förstärkare och affekten skam anses viktig för utvecklingen av sexualitet och uppkomsten av sexuella problem. Informanternas berättelser redovisas genom nio kategorier. En kärnberättelse utformas för varje individ som tolkas utifrån affektteori och Lichtenbergs teori om motivationssystem. Resultatet av studien bekräftar tidigare forskning att hypersexualitet är förknippat med skam och rädsla för närhet och att de sexuella uttrycken sammanhänger med otrygg eller desorganiserad anknytning. Ett gemensamt tema hos alla informanter är att de längtar efter kärlek och trygghet men att inre känslomässiga konflikter, låg självkänsla och brist på tillit förhindrar att dessa behov kan förverkligas. Hypersexualitet kan ses som försvar mot ångest. Ångesten består hos intervjupersonerna på det känslomässiga planet av skam, mindervärdeskänslor, rädsla och vissa fall av skräck - aggression. En sexualisering sker av adaptiva behov som ömsesidig närhet, sensualism och trygghet. Längtan efter helhet och ömsesidighet i nära kärleksrelationer är stark och genomgående i både terapifallet och de tre intervjuerna.

Bakgrund: En bra relation motverkar ångest och depression medan en dålig relation är sämre för den psykiska hälsan än att vara singel. Bra kärleksrelationer består av komponenter som exempelvis nöjdhet, intimitet, kärlek och engagemang. Nöjdhet predicerar dessutom nöjdhet senare i relationen. Kärlek belyses utifrån definitionerna romantisk kärlek, kamratlig kärlek, vuxen anknytningskärlek och medkännande kärlek. Medkännande kärlek innefattar ömhet, omsorg, förståelse, vård, stöttning och hjälpsamhet. Hängivenhet innebär att vara lyhörd inför sin partners behov och hjälpa denne.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur man i tidigare forskning beskrivit hur hän-givenhet och medkännande kärlek i en kärleksrelation påverkar förhållandet. Metod: En litteraturstudie där åtta artiklar om hängivenhet och medkännande kärlek i förhål-landen undersöktes. Genom en innehållsanalys av de åtta artiklarna skapades temat ”Att bry sig om sin partner”, samt huvudkategorierna ”Att ha kärlek att ge” och ”Upplevelsen av att ha fått något”. Resultat: Personer som har mycket kärlek att ge upplever att de får mycket kärlek tillbaka då de betraktar sin partner till stor del utifrån sig själva och att denna syn på sig själva och sin partner skapade mer omtanke och bättre förhållanden vilket var ömsesidigt förstärkande. Omtanken kunde vara förankrad i människors identitet och det fanns mycket som indikerade att omtänksamma personer kände högre grad av medkänsla mot sin partner. Medkänslan och den positiva synen på partnern var delaktig i den genuina viljan och glädjen över att hjälpa sin part-ner och att den glädjen behövde upprätthållas genom att personen fick omtanke tillbaka. Diskussion: Resultatet från analysen diskuteras utifrån anknytningsteorin som teoretisk referensram där det fanns indikationer för att medkännande kärlek, hängivenhet och trygg anknytning skulle kunna vara ömsesidigt förstärkande. / Background: A good relationship counteracts anxiety and depression, while a bad relationship is worse for the mental health than being single. Good romantic relationships consist of com-ponents such as satisfaction, intimacy, love and commitment. Satisfaction also predicts satis-faction later in the relationship. Love is illuminated according to the definitions romantic love, companionate love, adult attachment love and compassionate love. Compassionate love include tenderness, caring, understanding, care, supportiveness and helpfulness. Devotion (communal) means to be responsive to your partner's needs and help them. Purpose: The purpose of this study is to examine how the previous research has described how devotion and compassionate love in a love relationship affect the relationship. Method: A literature study where eight articles about the dedication and compassionate love in relations were investigated. Through a content analysis of the eight articles the theme "Caring about your partner” was created, as well as the main categories "To have love to give" and ”The experience of have been given something". Results: People who have much love to give experience that they recieve much love in return as their perception of their partner is largely based on themselves and that this view of themsel-ves and their partners created greater care and better conditions, which were mutually reinfor-cing. The thoughtfulness could be rooted in people's identity and there was much that indicated that thoughtful people felt a greater degree of compassion towards their partners. The compass-ion and the positive perception of the partner were a part of the genuine will and joy of helping their partners and in order for the joy to be maintained, the person needed to recieve care in return. Discussion: The results of the analysis are discussed with attachment theory as a theoretical reference frame where there were indications that compassionate love, devotion and secure attachment could be mutually reinforcing.