The purpose of this research is to identify possible means to improve governmental measures to prevent intimate partner violence (IPV) perpetrated by men towards women. Qualitative interviews with nine non-governmental women shelters are conducted, as well as with a specialist within the field, with the aim of responding to the research’s purpose. Furthermore, The Gender Equality Unit at The Ministry of Social Affairs respond to the findings of the interviews. The main findings of the essay identify a lack of stability and continuity relating to governmental preventive measures. The importance of education and a lack of equality are factors being brought up in particular, in regards to the study’s purpose. The findings also highlight a problematical connection between violent forms of pornography, sexual violence and inequality

Background: Men’s violence against women is a serious and extensive problem in the Indian society that affects the lives of these women entirely. The level of violence against women occur independent from all classes and ages. The estimated number of unknown cases is high and the uncertainty regarding number of victims is large. On a global perspective, the situation is even more confusing since the definitions of what makes a violent act varies substantially between countries and can range from anything between psychological, physical to sexual violence. Aim: To describe Indian nurse’s experience of caring for women exposed to gender-based violence.  Methods: A qualitative study with semi-structured interviews was conducted. The interviews were made in four different hospitals in Mumbai, India. Five separated interviews were conducted with duration between 30-45 minutes with working nurses who all have experience in caring for women exposed to violence. Data was analyzed using content analysis described by Graneheim and Lundman (2004). Results: The data analysis revealed four main categories: Nurse patient relationship, Nurses ability to detect gender based violence, a part of the nursing process, Challenges in the nursing profession and Management of emotional impact. The nurses talked about the importance of building a trustful relationship and to observe the patient in order to identify violence. Challenges as language barriers, getting the women to open up about their situation and getting emotionally affected while caring for the women were described. Family support and teambuilding were of importance in order to handle these challenges. Discussions:  It can be very difficult for women who have been exposed to violence to seek help. It is therefore important for the nurse to create a trustful relationship in order to get the woman to open up about her situation. However, studies show that nurses often get emotionally stressed from work and that many newly graduated nurses are thinking about leaving the profession. For this reason it is important that nurses get support in coping with the emotional impact and stress that comes from work. / Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och omfattande problem som har en stor påverkan på kvinnors liv i det indiska samhället. Nivån av våldet mot kvinnor sker oberoende från samhällsklass och ålder. Den beräknade siffran för mörkertal är hög och osäkerheten kring antalet offer är stor. Globalt sett finns stora oklarheter kring problemet då definitionen på vad som utgör en våldsam handling varierar avsevärt mellan länder och kan omfatta alltifrån psykologiskt och fysiskt till sexuellt våld. Syfte: Att beskriva indiska sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor utsatta för könsrelaterat våld. Metod: En kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer utfördes. Intervjuerna gjordes på fyra olika sjukhus i Mumbai, Indien. Fem separata intervjuer som varade mellan 30–45 minuter utfördes med yrkesverksamma sjuksköterskor med erfarenhet av att vårda våldsutsatta kvinnor. Datamaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys beskrivet av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra huvudkategorier: Relationen mellan sjuksköterska och patient, Sjuksköterskans förmåga att upptäcka könsrelaterat våld – en del av omvårdnadsprocessen, Utmaningar i sjuksköterskeprofessionen och Hantering av känslomässig påverkan. Sjuksköterskorna beskrev vikten av att skapa en tillitsfull relation och att genom observation identifiera våld. Utmaningar som språkbarriärer, att få patienten att dela med sig av sin situation och emotionell påverkan beskrevs. För att hantera dessa utmaningar ansågs stöd från familjen och teamarbete vara viktiga aspekter. Diskussion: Det kan vara väldigt svårt för kvinnor som har blivit utsatta för våld att söka hjälp. Det är därför av stor vikt för en sjuksköterska att skapa en tillitsfull relation för att få kvinnan att dela med sig av sin situation. Forskning visar dock att sjuksköterskor ofta drabbas av emotionell stress och att många nyutexaminerade sjuksköterskor funderar på att lämna yrket. Av denna anledning är det viktigt att sjuksköterskor får stöd i att hantera den emotionella påverkan och stress som drabbar dem i det dagliga yrket.

Våld mot kvinnor orsakar flera fysiska- och psykiska sjukdomar och negativa hälsotillstånd. Det finns krav på sjukvården att synliggöra våld mot kvinnor. Syftet med den här kvalitativa, feministiska studien är att undersöka sjuksköterskors attityder till våld mot kvinnor. Studien utformades efter Hartmans analytiska, induktiva metod. Fem kategorier identifierades: tabuera, förståelse för könsrelaterat våld, mörkertal av misshandlade kvinnor och identifikation av misshandlade kvinnor och sjuksköterskors engagemang. Sjuksköterskor visar ett stort engagemang för patienter som söker vård på grund av könsrelaterat våld. Sjuksköterskor uttrycker både säkerhet och osäkerhet gällande kunskap, känslor och omvårdnadsåtgärder av patienter som utsätts för könsrelaterat våld. Många patienter lämnar sjukhuset utan att den bakomliggande orsaken är fastställd. Med en ökad förståelse för våld mot kvinnor stärks sjuksköterskors hälsobefrämjande funktion och preventiva omvårdnadsåtgärder tydliggörs. Detta förutsätter att ledare inom hälso- och sjukvården prioriterar våld mot kvinnor. / Domestic violence has a serious impact on womens´health. There are demands on the health care sector in dealing with domestic violence. The aim of this qualitative, feministic study is to investigate nurses´attitudes towards domestic violence. The study was perfomed by Hartmans´analytical, inductive method. Five categories were identified: taboo, understanding of domestic violence, an unknown number of victims of domestic violence and identification of victims of domestic violence and nurses commmitment. Nurses show a great commitment towards patients suffering from domestic violence. Nurses´both show confidence and uncertainty regarding knowledge, feelings, and caring interventions towards patients suffering from domestic violence. There are a number of cases where nurses fail to identify domestic violence. With a broader understanding of domestic violence nurses are able to increase the nursing function in health promotion and preventive caring intervention. This also requires health care managers to give the issue a high priority.

The purpose of the following essay has been to identify four men’s momentums of their volunteer access to treatment for their disruptive gender-based violence. The questions that have been asked in the entrance of this field have been divided into the following questions: (i) is it possible to identify the processes of change that leads to turning points into the interviewed men's treatment of violence, (ii) how do the interviewed men, themselves, reflect on their turning points into treatment, and (iii) are there other, implicit, interpretations and analyzes of men's access into treatment that I can discern in their stories? As a point of departure of the analysis one theoretical perspective has been used to explain and analyze men’s access to treatment, the sociological life course perspective, focusing on the concept of turning points. The method to approach this field has been qualitative interviews with a life story oriented approach which means that, focus has been to let the four interviewed men describe their lives from early childhood to their adulthood and from their histories identify contingent processes to their access of treatment. The study resulted in a division of two parts, one part consisting the processes that have been identified by the men’s stories of present tense of violent outbursts. The second part consists of men’s own stories and interpretations of the processes that contributed to their access to treatment where I imposed that, the men were in treatment when the interviews were conducted. In the first part, I discovered that the insight of a problematic behavior has occurred when another group of actors have become involved in a specific dispute arising or that the women in the relationship left them. A common expression of events seemed to be fear in different arenas; the fear of losing their partner or the fear of being alone, fear of that other people's views upon them would change, or that they would not be socially accepted. In the second part, it is consistently that the men problematizes blame and shame that they have suffered but this with the discursive understanding of the attributes of a man who batter, as they themselves, are internalized by the process of treatment that they undergo. The result of both parts was that the men seemed to need processes of opportunities for a win to avoid losses in their access to treatment. It took a win for the men, or at least that they have avoided any losses to come to the realization that there are opportunities and possibilities for them. The processes for men’s access to treatment that have been found have been a balance between risk and loss and the chance of possible gains and either the risk or chance can be ruled out.

Background: Men's violence against women is a global public health problem and is the biggest threat to gender equality. The widespread public health problem has a high number of unrecorded cases that can be related to the women's ill health. The abused women are not always aware of their vulnerability or want to expose the situation. This becomes a challenge for nurses who needs to identify these women first before they can offer help. Nurses’ experiences and knowledge of violence in close relationships are important to be capable to contribute to not let the problem being normalized by the society or the women. Aim: The purpose of the study was to gain knowledge about the nurse's experiences of meeting women which are exposed to violence in close relationships. Method: A literature-based study with 10 qualitative articles and 1 mix-method. The analysis was designed according to Fribergs’s five step model. Results: The study resulted in two main themes: Nurse internal resources, Work environment as obstacles and opportunities. Four subthemes; Experiences in the encounter, Fear and frustration in the encounter, Work environment impact, Opportunities to competence. Conclusion: The nurses felt that the lack of knowledge about violence in close relationships affected the nurse’s responsibilities in the profession. The nurses felt insecure which affected how the abused women were treated in the encounter. The emotional impact was due to several factors as lack of support from co-workers and organizational guidelines. / Populärvetenskaplig sammanfattning Syftet var att få kunskap om sjuksköterskors upplevelser i mötet med våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Studien är baserad på resultatet från vetenskapliga artiklar varav 10 kvalitativa och 1 mixad metod som grundar sig på syftet att få en djupare kunskap om sjuksköterskans erfarenheter i mötet med våldsutsatta kvinnor. I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde en osäkerhet över att ställa frågor om våld och hur ett avslöjande svar om våldsutsatthet skulle hanteras. Sjuksköterskor upplevde känslor av frustration för kvinnornas situation och en ensamhet i ansvaret. Det framkom att det var brist på riktlinjer, obefintliga rutiner på verksamheterna och brist på stöd från kollegor som utgjorde känslan av ensamhet och osäkerhet. Den känslomässiga påverkan utgjorde ett lidande för sjuksköterskan i arbetet och känslan av otillräcklighet orsakade stress. Sjuksköterskor ansåg att utbildning skulle stärka en trygghet i ansvarsfunktionen vid hantering av situationen. Dock visade resultatet att sjuksköterskans förhållningssätt var betydande i mötet trots en osäkerhet i hur situationen skulle hanteras. Slutsatsen från denna studie var att sjuksköterskor blev känslomässigt berörda av att möta våldsutsatta kvinnor och det påverkade arbetsfunktionen. Det framkom också att det fanns behov av utbildning och rutiner på arbetsplatserna. Kunskap om mäns våld mot kvinnor bör belysas mer i samhället för att medvetandegöra utsatta kvinnor om deras rättigheter. Mäns våld mot kvinnor är ett av världens största folkhälsoproblem och ett hot mot kvinnans rättigheter med ett högt mörkertal. Våldet förekommer i olika former så som fysisk, psykisk- och sexuellt. Kvinnor som lever under våldet kan uppleva att våldet är normalt och en del av vardagen. När kvinnor söker sig till hälso- och sjukvården är det oftast för fysisk- och/eller psykisk ohälsa men som de inte själva alltid förknippar med symtomen till våldet. Vilket gör att våldets konsekvenser kan maskeras bakom psykosomatiska symtom. Sjuksköterskor är oftast den första yrkesprofessionerna kvinnorna möter, detta är då av stor vikt att sjuksköterskor har kompetens för att kunna se tecken, fånga upp och hantera situationen.

No description available.