Den radikala utveckling som skett inom teknologin har medfört att pornografiskt material har fått en spridning i samhället, vilket inneburit att synen på pornografi har förändrats. Syftet med denna studie är att undersöka vuxnas föreställningar av pornografi. För att få en djupare förståelse för dessa föreställningar består det empiriskt insamlade materialet av kvalitativa intervjuer med tio vuxna individer, där könsfördelningen varit jämn. Informanterna har gett sin subjektiva tolkning av vad sexualitet, erotik och pornografi är för dem, och delat med sig av sina erfarenheter av pornografi. Studiens resultat visar att det finns könskillnader i kvinnornas och männens föreställningar av pornografi. Denna distinktion märks framförallt i konsumtionsmönster, där männen är de som använder pornografi i större och mer regelbunden utsträckning. Kvinnorna påverkas av den framställning som görs av kvinnan som objekt i pornografiskt material varför majoriteten helt tagit avstånd från det. Skillnader märks även i själva talet om pornografi, där kvinnorna ser en svårighet i att prata om detta vilket även vissa män bekräftar då de väljer att inte tala om pornografi i kvinnors närvaro. Detta kan tyda på att genusstrukturer som existerar i samhället påverkar kvinnor, såväl som män, i synen på vad som förväntas av respektive kön.

Sammanfattning Syftet var att jämföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvär (FGID) och normalpopulation och även mellan kvinnor och män med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som är utvärderat på både normpopulation och patienter med god validitet användes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet, irritationsbenägenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenägenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 män med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test. Resultatet visade en tydlig signifikant skillnad gällande ökad psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet, irritationsbenägenhet samt fysisk- och verbal aggressionsbenägenhet jämfört med normalpopulationen (P=<0,0001). Denna studie visade även att män med FGID skattar sig själv högre för fysisk- och verbal aggressionsbenägenhet jämfört med kvinnor med FGID. För psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet och irritationsbenägenhet fanns ingen signifikant skillnad mellan könen. Slutsatsen till föreliggande studie är att personer med FGID har förstärkta personlighetsdrag jämfört med normalpopulationen och kan därmed vara känsligare för yttre påverkan som stress. Stress har enligt tidigare forskning visats sig leda till ångest och irritation. Män och kvinnor med FGID var lika känsliga för stress och ångest men männen hade en större benägenhet att agera både verbalt- och fysiskt aggressivt till följd av stress och ångest.           Nyckelord: Funktionella mag-tarmbesvär, personlighetsdrag, normalpopulation, könsskillnader

Arbetsminnet består av flera komponenter, där den fonologiska loopens akustiska och artikulatoriska system samverkar då auditiv information tas emot och bearbetas. Testning av loopens funktion kan ske genom undersökning av arbetsminnesspannet vid nonordsrepetition. Förmågan att repetera nonord kan berätta något om både barns och vuxnas språkliga utveckling och förmåga. Motoriska begränsningar kan hindra hand- och artikulationsförmågan. Hypoteserna är att: Begränsningarna borde påverka prestationen vid arbetsminnesspanntestning, i form av en längre tidsåtgång vid återgivning av en nonordssekvens på grund av den handmotoriska begränsningen, samt hindrandet av det artikulatoriska undersystemet till den fonologiska loopen genom den finmotoriska begränsningen. Eftersom skillnader i minnesförmågor mellan könen inte tidigare redovisats i liknande sammanhang borde inga skillnader förekomma. Syftet med studien var undersöka hur motoriska begränsningar påverkar prestationen vid arbetsminnesspanntest i form av nonordsrepetition. För att kunna besvara det huvudsakliga syfte formulerades några frågeställningar: Hur påverkar motoriska begränsningar den högst uppnådda svårighetsnivån? Hur påverkar motoriska begränsningar prestationen på arbetsminnesspanntest, mätt i tidsåtgången det tar att korrekt återge en nonordssekvens? Hur skiljer sig den högst uppnådda svårighetsnivån mellan könen vid olika motoriska begränsningar? För att besvara våra frågeställningar utformade vi fyra arbetsminnesspanntest som vardera innehöll 12 nonordssekvenser och en kommunikationskarta. Varje test utfördes på 32 studenter som samtliga utsattes för fyra olika betingelser, en betingelse per arbetsminnesspanntest. För att belysa de motoriska begränsningarnas påverkan på prestationen användes SPSS vid uträkningen av insamlade statistiska data. Ett statistiskt signifikant resultat visade en prestationsförsämring vid den finmotoriska artikulatoriska betingelsen i jämförelse med kontrollbetingelsen samt mellan den handmotoriska + finmotoriska artikulatoriska betingelsen i jämförelse med kontrollbetingelsen. Tidsåtgången för att korrekt återge en nonordssekvens skilde sig signifikant mellan de fyra betingelserna. Ett signifikant resultat påvisades vid parvis jämförelse mellan den finmotoriska artikulatoriska och den handmotoriska + finmotoriska artikulatoriska betingelsen.  Vid jämförelsen av arbetsminnesspannet mellan könen nådde männen genomgående ungefär en halv svårighetsnivå högre än kvinnorna.

Tidigare studier har påvisat skillnader mellanmän och kvinnors riskbenägenhet. Syftet för detta arbete är att studerakönsskillnader för ett faktiskt sakförhållande. De hypoteser som formuleratsämnar undersöka hur variabeln kvinna påverkar sannolikheten att inneha en vissförsäkringsomfattning för bilar eller välja en hög kontra låg självrisk. Istudien används en linjär sannolikhetsmodell vilken appliceras på data medinformation om bilförsäkringsomfattning för ett försäkringsbolag som ärverksamt i Kronobergs län i södra Sverige. Resultatet av studien är att detförekommer skillnader mellan män och kvinnors sannolikhet att inneha delkaskosamt kaskoförsäkring där kvinnor har större benägenhet att inneha respektiveförsäkringsomfattning. Detta indikerar att kvinnor i större utsträckning ärriskavvikande än män. Vidare påvisas det att individer i takt med stigandeålder blir mer riskavvikande.

No description available.

Har du någon gång varit med om att du inte förstår att din samtalspartner är ironisk, eller att du själv blivit missförstådd av samma anledning? Ironi är svårt att uppfatta och om hänsyn inte tas till kontexten, vad särskiljer då ironi från andra emotionella uttryck? Akustiska ledtrådar, som grundtonsfrekvens, intensitet och duration, har tidigare kartlagts för att till viss del kunna förklara skillnaderna mellan olika emotionella uttryckssätt. Ironiska och sarkastiska yttranden har i tidigare studier visats ha högre grundtonsfrekvens, intensitet samt längre duration i jämförelse med andra emotionella uttryckssätt. I detta arbete har 20 deltagare fått bedöma olika emotionella uttryckssätt för 26 ljudfiler, från ett testmaterial skapad av Peder Palmér, Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande vid Linköpings universitet. Emotionerna som gestaltades var ironi, sarkasm, ilska, glädje och allvarlighet. Resultatet visade att var lättast att bedöma emotionen glad och att kvinnor var statistiskt signifikant bättre än män på att bedöma emotionen. Akustiska skillnader undersöktes i programmet Praat, de valda parametrarna som undersöktes grundades på tidigare studier. Lägre grundtonsfrekvens, intensitet samt längre duration karaktäriserar ironiska och sarkastiska ljudfiler utifrån vår analys. Detta korrelerar inte med flertalet tidigare studier, troligtvis beror det på att tidigare studier gjorts på andra språk än det svenska, däremot visar en tysk studie liknande resultat. Ytterligare ett akustiskt kännetecken som uppmärksammades i vår studie var att det näst sista ordet i ironiska och sarkastiska yttranden tycks vara förlängda. / Have you ever experienced doubt in whether a person is being ironic? It is hard to identify irony, especially when you don't know the context. Acoustic features, such as pitch, intensity and duration, have in previous studies been detected to explain differences between emotions. Irony and sarcasm have been found to have a higher pitch, intensity and longer duration than other emotions. In this study 20 people listened to 26 samples, from the test material made by Peder Palmér from the Institution of Behavioral science and Teaching in the University of  Linköping, and were asked to determine which emotion that was used in each sample. Irony, sarcasm, anger, happiness and seriousness were portrayed emotions in the audio files. The results showed that the emotion happiness was the easiest and women were better able to determine this emotion. Acoustic differences were analyzed in Praat, the acoustic parameters used were based on previous surveys. Lower pitch, intensity and a longer duration were found to be characteristic for irony and sarcasm in this research. The outcome does not correlate with several of previous studies, probably because previous studies are not made in Swedish but one survey in German shows similar results. Another acoustic feature that was found in our survey is that the penultimate word has longer duration in irony and sarcasm than in other expressions.

Bakgrund: Partnervåld, i synnerhet mäns våld mot kvinnor, har genererat stor uppmärksamhet i Sverige och på senare år har även kvinnors våld mot män uppmärksammats. Forskningen är oenig beträffande män och kvinnors utövande samt utsatthet för partnervåld. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka huruvida könsskillnader förelåg vid partnervåld. Detta gjordes med fokus att undersöka förekomsten av våld, missbruk och psykisk ohälsa hos misstänkta män och kvinnor samt förekomsten av missbruk och psykisk ohälsa hos målsägande män och kvinnor. Metod: Sextioåtta polisanmälda ärenden av partnervåld i Västra Götalands län undersöktes för perioden 2008-12-01 – 2011-12-31. Deltagarna, i åldrarna 16-83 år, var heterosexuella misstänkta och målsägande män och kvinnor i parrelation. Data samlades in från polisiära datasystem och kodades utifrån ett kodningsschema. Data analyserades med de icke-parametriska testerna Mann-Whitney U och 2. Resultat: Misstänkta män och kvinnor skiljde sig inte signifikant avseende förekomst av fysiskt, psykiskt, materiellt och sexuellt våld vid partnervåld, däremot utövade något fler misstänkta män än kvinnor sexuella och materiella vålds-handlingar. Det fanns inte heller några signifikanta köns-skillnader när förekomsten av missbruk och psykisk ohälsa undersöktes hos misstänkta och målsägande. Misstänkta män hade dock en högre förekomst av missbruk och psykisk ohälsa i jämförelse med misstänkta kvinnor. Bland målsägande förekom missbruk och psykisk ohälsa däremot hos något fler kvinnor än män. Slutsats: Den föreliggande studiens resultat indikerar att det generellt inte finns några skillnader mellan män och kvinnor i partnervåldsärenden avseende förekomsten av våld, missbruk och psykisk ohälsa. / <p>2013-06-10</p>

Att fysisk aktivitet har en mängd positiva effekter på människors hälsa och välmående är väl känt i dagens samhälle. För barns utvecklingsprocess, både motoriskt, socialt och personligt är det viktigt att vara fysiskt aktiv. Syftet med studien var att dokumentera fysiska aktivitetsvanor efter skoltid hos Östersunds kommuns 7:e och 9:e  klassare. Studien utfördes via enkäter där 382st elever medverkade under lektionstid under vårterminen 2013. Majoriteten av eleverna ansåg att det var viktigt att vara fysiskt aktiv efter skoltid. Flickor var något mer fysiskt aktiva gällande antal dagar och timmar än pojkar. Samma tendens sågs gällande årskurs 9 jämfört med årskurs 7. De två främsta orsakerna till att ej vara mer fysiskt aktiv var brist på tid och bristande intresse. För pojkar var den vanligaste formen av fysisk aktivitet fotboll och för flickor promenader. Majoriteten av eleverna ansåg sig ha stöd från sina föräldrar och vänner till att vara fysiskt aktiv. Sammanfattningsvis, vetskapen om att fysisk aktivitet efter skoltid är viktig är väl känt för de allra flesta elever men de svenska rekommendationerna (60min måttligt/intensiv aktivitet per dag) levs ej upp till i praktiken. Positivt att se var att en klar majoritet av eleverna ansåg sig ha stöd av föräldrar och vänner till att vara fysiskt aktiv.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig åt bland gymnasieelever beroende på personlighetsdrag, könstillhörighet samt föräldrars utbildningsnivå. Studien omfattade 85 elever från fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag användes påståenden gällande extraversion samt samvetsgrannhet hämtade ur NEO-PI-testet vilket bygger på femfaktormodellen. Eleverna fick även svara på egenformulerade påståenden gällande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform. Det troddes även finnas ett samband mellan föräldrars utbildningsnivå samt könsskillnader i attityd till undervisningsform. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan samvetsgrannhet och attityd till individuellt arbete. I diskussionsavsnittet förs resonemang kring resultatet i relation till tidigare forskning samt möjliga anledningar till varför resultatet ej överrensstämde med studiens hypoteser.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig åt bland gymnasieelever beroende på personlighetsdrag, könstillhörighet samt föräldrars utbildningsnivå. Studien omfattade 85 elever från fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag användes påståenden gällande extraversion samt samvetsgrannhet hämtade ur NEO-PI-testet vilket bygger på femfaktormodellen. Eleverna fick även svara på egenformulerade påståenden gällande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform. Det troddes även finnas ett samband mellan föräldrars utbildningsnivå samt könsskillnader i attityd till undervisningsform. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan samvetsgrannhet och attityd till individuellt arbete. I diskussionsavsnittet förs resonemang kring resultatet i relation till tidigare forskning samt möjliga anledningar till varför resultatet ej överrensstämde med studiens hypoteser.