År 2010 sänktes aktiekapitalkravet från 100 000 kronor till 50 000 kronor. Samma år slopades revisionsplikten för små privata aktiebolag. Bolagsverket framhåller att dessa två lagändringar har bidragit till att fler enskilda näringsidkare väljer att ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag. Enligt Bokföringslagen är alla företag, både enskilda firmor och aktiebolag, bokföringsskyldiga och skall vid räkenskapsårets slut upprätta antingen ett årsbokslut eller en årsredovisning. Bokföringsnämnden har utformat olika K-regelverk som anger hur en sådan rapport skall upprättas. Från och med 1 januari år 2014 är det obligatoriskt för svenska onoterade aktiebolag att tillämpa något av de regelverk som BFN utformat. Enskilda firmor behöver dock inte tillämpa ett K-regelverk men möjligheten finns under förutsättning att de uppfyller kraven för att upprätta ett förenklat årsbokslut.Syftet med studien har varit att påvisa de redovisnings- och skattemässiga effekter som kan bli aktuella vid en företagsombildning, där en enskild firma skall ombildas till ett aktiebolag. I denna studie antas företagen tillämpa något av K-regelverken då de upprättar sin redovisning. K-regelverken har därför varit utgångspunkten för att studera redovisningsskillnader mellan de olika företagsformerna. Dessa eventuella redovisningsskillnader har vidare legat till grund för att fastställa skattemässiga effekter. Övriga skattemässiga effekter som kan uppkomma har studerats utifrån det perspektiv då den faktiska ombildningen sker. Utöver att studera de redovisnings- och skattemässiga effekterna har de skatterättsliga principerna legat till grund för att analysera i vilken mån regelverken är förenliga med dessa.Studien har genomförts med en kombination av en deskriptiv och komparativ analys, där innehållet i K-regelverken har studerats och jämförts med varandra. Typfall har upprättats för att tydligt påvisa de eventuella skillnader som kan förekomma i redovisningen beroende av om företaget är en enskild firma eller ett aktiebolag, vilka tillämpar olika regelverk.Efter genomförd studie kan vi konstatera att en företagsombildning kan resultera i både redovisnings- och skattemässiga effekter. Den totala effekt som en ombildning resulterar i beror till viss del på vilken typ av tillgångar och skulder det specifika företaget har, eftersom de värderas på skilda sätt enligt de olika K-regelverken. Sett till enbart den skattemässiga effekt vid en ombildning påvisar studien att den har sitt ursprung i hur företaget väljer att ombildas, det vill säga om hela verksamheten eller bara enstaka tillgångar överlåts. Dessa faktorer bör därför beaktas innan valet att ombilda en enskild firma till ett aktiebolag tas. / Program: Civilekonomprogrammet

År 2004 beslutade BFN att inleda en ny inriktning i sitt normgivningsarbete som kom att benämnas K-projektet. Detta projekt innefattar fyra särskilda ramverk som inkluderar kategorierna K1-K4. K-regelverken omfattar icke noterade företag som är bokföringsskyldiga och nämnda kategorier skall tillämpas beroende på företagsform och företagsstorlek. Regelverket K3 skickades ut på remiss i juni år 2010 och skall vara huvudregelverk för icke noterade företag som avslutar räkenskapsåret med en årsredovisning. IASB publicerade år 2009 ett internationellt redovisningsregelverk som erhållit namnet IFRS for SMEs. I likhet med K3 är detta regelverk även avsett för icke noterade små och medelstora företag som upprättar årsredovisning.Studien har sin utgångspunkt i BFNs påstående om att reglerna i K3, med anpassning till ÅRL och IL, är utformade efter det internationella regelverket IFRS for SMEs.Syftet med studien är att undersöka om det svenska regelverket K3 bygger på det internationella regelverket IFRS for SMEs, genom att utföra en komparativ studie.Studien är utformad enligt en induktiv ansats och är av kvalitativ karaktär. Den teoretiska referensramen innehåller en beskrivning av K3 och IFRS for SMEs och dess normgivande organ. Undersökningen omfattar en jämförelse av sex utvalda kapitel i K3 och motsvarande kapitel som i IFRS for SMEs behandlar likartade områden. Likheter och olikheter regelverken emellan lyfts fram och analyseras med syfte att undersöka om K3 bygger på regler och principer i IFRS for SMEs.Studien visar att K3 i mångt och mycket är utformat i enlighet med IFRS for SMEs och därmed verifierar vi BFNs påstående. Likheter regelverken emellan överväger olikheter och innehållet i K3 skiljer sig från IFRS for SMEs endast i de avseenden K3 anpassats till svensk lag. Vi anser att K3 är ett bevis på att Sverige strävar efter ökad jämförbarhet. Inflytandet av ÅRL och IL i K3 förhindrar dock en fullständig tillämpning av internationella regler och principer. Vi förordar ökad internationell jämförbarhet på redovisningsområdet och förespråkar en lagförändring som tillåter Sverige att i större utsträckning vara en del av ett gemensamt redovisningsspråk. / Program: Civilekonomprogrammet

In [Bri07], Bridgeland introduced the notion of stability conditions on the bounded derived category D(X) of coherent sheaves on an algebraic variety X. This topic is originally inspired by concepts in string theory and mathematical physics and has many interesting applications in algebraic geometry. In the first part of the thesis, we provide a direct proof of an important result in [Bri08, BMS16] which states there is a two dimensional family of weak Bridgeland stability conditions on the bounded derived category D(X) of coherent sheaves on a variety X. As a first application of this result, we prove an effective restriction theorem which provides sufficient conditions on a stable locally free sheaf on a projective variety such that its restriction to a hypersurface remains stable. Secondly, we extend and complete Mukai's program to reconstruct a K3 surface from a curve on that surface. We show that the K3 surface containing the curve can be obtained uniquely as a Fourier-Mukai partner of a suitable Brill-Noether locus of vector bundles on the curve.

Cette thèse est constituée de deux parties.<br>Dans la première, je démontre que si certaines variétés de Severi universelles, qui paramètrent les courbes nodales de degré et de genre fixés existant sur une surface K3, sont irréductibles, alors une surface K3 projective générique ne possède pas d'endomorphisme rationnel de degré >1. J'établis également un certain nombre de contraintes numériques satisfaites par ces endomorphismes.<br>Voisin a modifié la pseudo-forme volume de Kobayashi en introduisant les K-correspondances holomorphes. Dans la seconde partie, j'étudie une version logarithmique de cette pseudo-forme volume. J'associe une pseudo-forme volume logarithmique intrinsèque à toute paire (X,D) constituée d'une variété complexe et d'un diviseur à croisements normaux et partie positive réduite. Je démontre qu'elle est génériquement non dégénérée si X est projective et K_X+D est ample. Je démontre d'autre part qu'elle s'annule pour une grande classe de paires à fibré canonique logarithmique trivial.

In this paper, we study sections of a Calabi-Yau threefold fibered over a curve by K3 surfaces. We show that there exist infinitely many isolated sections on certain K3 fibered Calabi-Yau threefolds and the subgroup of the N´eron-Severi group generated by these sections is not finitely generated. This also gives examples of K3 surfaces over the function field F of a complex curve with Zariski dense F-rational points, whose geometric models are Calabi-Yau. Furthermore, we also generalize our results to the cases of families of higher dimensional Calabi-Yau varieties with Calabi-Yau ambient spaces.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad fastighetsbolag inom K3 baserar sina byggnaders avskrivningstider på och hur väl dessa stämmer med vad som rekommenderas inom forskningen på området. Företag inom K3 redovisar enligt årsredovisningslagen. Detta är intressant att titta på då det är väldigt komplext att bestämma avskrivningstider för en byggnad, än mer komplext blir det vid innehavandet av många byggnader, där den ena inte är den andre lik. För att försöka förklara de val av avskrivningstider som fastighetsbolag gör använder vi oss av institutionell teori och intressentteorin. Vi har i vår studie valt ett kvalitativt tillvägagångssätt där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer hos fem fastighetsbolagen inom klassificeringen K3. I studien kommer vi fram till att fastighetsbolagens val av avskrivningstider främst har påverkats av tre faktorer. Tvingande krafter, i form av lagar och direktiv från aktörer de är beroende av. Imiterande krafter, vilket ofta tar sig uttryck i hänvisning till hur andra större företag tidigare gjort. Samt normativa krafter, de normativa krafterna innebär i de flesta fall att man har diskussioner med revisorer om vad som kan anses vara en skälig avskrivningstid.Tvingande krafters påverkan leder till att de undersökta fastighetsbolagen bestämmer en avskrivningstid som faller inom ramarna för vad forskningen anser är rekommenderade avskrivningstider för olika typer av byggnader. De fastighetsbolag som påverkats av imiterande krafter samt normativa krafter har istället bestämt en avskrivningstid på ett sätt som kan ses som orimligt i förhållande till vad forskning anser vara rimligt.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad utvalda K3-företag anser om utformandet av K3, i relation till innehållet i IFRS for SMEs. Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod och är av fenomenografisk karaktär. Intervjuer genomförs med BFN samt fyra potentiella K3-företag. Dessa analyseras sedan i en fenomenografisk analys. Slutsats: Skillnaderna som föreligger mellan K3 och IFRS for SMEs beror på förenkling och laganpassning. De undersökta företagen är mer nöjda de förändringar som beror på laganpassning än de som beror på förenkling. De företag som har minst internationell koppling väljer i större utsträckning K3. BFN:s utformande av K3 får anses motsvara företagens förväntningar.

Made available in DSpace on 2014-06-12T22:56:58Z (GMT). No. of bitstreams: 2 arquivo4000_1.pdf: 2638428 bytes, checksum: f2dc7959cdd770babe5f847f40097555 (MD5) license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2008 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / O objetivo desse estudo foi avaliar a utilização do escaneador microscópico de elétrons, na condição da matéria orgânica inicial, media e a terceira final, comparando a eficiência dos dois últimos tipos do sistema para a preparação biomecânica, também a variação da irrigação das soluções. Metodologia: Cinqüenta e dois extratos humanos encontram-se permanentemente cheios, onde foram utilizados e divididos em quatro grupos: Grupo A: instrumentação com K3 + EDTA; Grupo B: K3 + MTDA; Grupo C: ProFile + EDTA; Grupo D: ProFile + MTAD, com doze completo em comparação. O ponto e essencial foi a cisão longitudinalmente até a imperfeição e os canais examinados em x5.000 em um escaneador microscópico de elétrons. A presença da camada da matéria orgânica foi recorde na parte inicial, média e terceira final usando a quinta etapa superando a camada fina. O principal corte da matéria orgânica inicial foi calculado e estatisticamente analisado por uma importância (p<0.05) intervalos e com grupos, usando Kruskal-Wallis paramétrico. O teste de Freedman foi utilizado para comparar as terceiras no meio deles. Resultados: Os resultados demonstraram que existiam significantes diferenças entre o corte positivo dos sistemas (K3) e o corte negativo do sistema (ProFile) com uma remoção da matéria orgânica em camadas. Com uma irrigação de solução, EDTA 17%, foi mais forte do que MTAD (p<0,05), em três seções de evolução. Quando a diferença entre as três partes foi evoluída, a terceira final diferiu da média e da inicial parte (p<0,05), e nessa amostra demonstrou-se intensa quantidade de uma matéria orgânica em camadas. Concluímos que as descobertas vistas na presença da camada da matéria orgânica principal não foram dependentes dos sistemas rotatórios utilizados e aquele EDTA é mais forte do que o MTAD, em todos os canais das partes, quando utilizada a preparação bioquímica dos canais da luz para remoção da matéria orgânica em camadas

Inför införandet av K3 diskuterades det inom redovisningsprofessionen vilket regelverk mindre fastighetsbolag och forsknings- och utvecklingsföretag (FoU) skulle välja. De olika regelverken innebär både för- och nackdelar för företagen med betoning på komponentavskrivning för fastighetsbolagen och aktivering av utvecklingsutgifter för egenupparbetade immateriella tillgångar i FoU-företag. Redovisningsprofessionen trodde att majoriteten av fastighetsbolagen skulle välja K2 och att majoriteten av FoU-företag skulle välja K3. Då det i nuläget saknas en översikt över företags val av regelverk bidrar denna studie till att fylla igen den kunskapslucka tidigare fanns. Studien fokuserar på redovisningsval hos mindre företag inom fastighetsbranschen och företag med FoU-verksamhet. Anledningen till det är att olika val av regelverk innebär olika för- och nackdelar för företagen och redovisning är ett område inom vilket det ofta krävs professionella bedömningar. Studiens syfte är att ta reda på hur företagen gör sina redovisningsval samt vilka redovisningsmetoder och eventuella motiv beslutet baseras på. För studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ metod har använts. Information har hämtats från 396 årsredovisningar samt från enkäter med tio representanter för ett fåtal företag. Hypoteser har ställts upp och testats med hjälp av ett signifikanstest i form av Chi-två. Studien visar att företags redovisningsval reflekterar redovisningsspecialisternas diskussioner och rekommendationer. Trots att endast ett av två resultat är statistiskt signifikant och trots en brist i empiri är det möjligt att utläsa mönster i företagens redovisningsval.

is not available ...